DcMg

Om detta låter som något för dig kan du enkelt boka ett samtal i vår kalender. Vi erbjuder även effektiv gruppterapi för dig som lider av oro, ångest och stress.

KBT-Konsulterna använder inte kakor för att samla personligt identifierbar information om dig. Om du vill begränsa eller blockera de kakor som används på kbt-konsulterna eller någon annan webbplats kan du göra det via dina webbläsarinställningar på din dator eller genom att inte acceptera kakor på webbplatsen. Alla webbläsare fungerar på olika sätt, så titta i ”Hjälp”-menyn i din webbläsare för att lära dig hur du ändrar dina preferenser för kakor.Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen har eget personligt ansvar för hur hen utför sitt arbete. Grunden i det egna yrkesansvaret är att arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet och ge patienterna en sakkunnig och omsorgsfull vård. En förutsättning för en patientsäker vård är att personalen har rätt utbildning. till exempel som legitimerad eller på annat sätt förvärvad kompetens genom praktisk yrkesverksamhet eller fortbildning.Genom att hålla denna cookie aktiverad hjälper Du oss att förbättra vår webbplats. Vi kommer inte att använda några som helst data i annonseringssyfte.Vi loggar anrop till icke existerande sidor som en hjälp till oss själva att åtgärda eventuella fel på våra sidor. För att undvika dubbla rapporter från samma webbläsare sparar vi anonymt den första delen av IP-adressen i en (1) vecka.

Om du inaktiverar den här cookien kan vi inte spara dina inställningar. Det innebär att varje gång du besöker denna webbplats måste du återigen göra ett aktivt val.

Denna webbplats använder Google Analytics för att anonymt samla information om totala antalet besökare samt om de mest besökta sidorna. Vi kan på ett ungefär bestämma din geografiska plats utifrån detta men ingenting mer.Den här webbplatsen använder cookies så att vi kan ge dig den bästa användarupplevelsen som är möjlig. Cookieinformation lagras i din webbläsare och utför funktioner som att känna igen din webbläsare när Du återvänder till vår webbplats och hjälper vårt team att förstå vilka delar av webbplatsen som Du tycker är mest intressanta och användbara.

När du går till en behandlare med en yrkeslegitimation gäller rådande Hälso – och sjukvårdslagar. Det innebär att din behandlare är skyldig att skriva journal så snart du varit på besök vid mottagningen. Vidare är alla som är verksamma inom mottagningen skyldiga att följa rådande tystnadsplikt- och sekretesslagstiftning. Samma lagstiftning som inom vanlig sjukvård gäller alltså.För vissa yrken i hälso- och sjukvården och tandvården krävs legitimation. Legitimationen ska vara en garanti för att personen har de kunskaper, färdigheter och egenskaper som krävs för yrket. Det finns 21 legitimationsyrken.

Innan du börjar i psykoterapi, parterapi, psykologiskt behandling mm är det viktigt att ta reda på vad terapeuten har för utbildning. Titlar som KBT-terapeut, samtalsterapeut, terapeut, coach kan vem som helst med kortare utbildning kalla sig. Det som beskrivs på många hemsidor kan tolkas som att personen har en gedigen utbildning och kompetens, men när behandlaren inte har legitimation utfärdad av socialstyrelsen är du som patentet/klient inte skyddad av de lagar som reglerar behandlarens ansvar och kompetens.

Forskarnas hypotes var att om man lät patienterna själva välja mellan två likvärdiga behandlingar så skulle det vara gynnsamt om de fick den behandling de själva valt. Så brukar det se ut och patienters preferenser för behandling är något psykologer tar hänsyn till vid valet av behandlingsmetod. Därför blev forskarna förbryllade över resultatet: Patienter som själva valt psykodynamisk terapi tenderade att få bättre resultat än de som slumpats till samma behandling. Det rakt motsatta gällde för de som behandlades med KBT; de som slumpats till KBT-behandling tenderade att ha bättre resultat än de som valt den. Vad detta beror på vet inte forskarna.Den randomiserade kontrollerade studien (RCT) genomfördes på 15 mottagningar inom den reguljära vården i Skåne, Halland och Småland. Ett 50-tal behandlare och handledare har varit delaktiga i studien där 221 patienter behandlades. Hälften av patienterna lottades till att få välja behandling medan den andra halvan lottades till en av de två olika psykoterapierna – psykodynamisk terapi respektive kognitiv beteendeterapi för paniksyndrom. Intervjuer med patienter gjordes inför behandling, vid avslut samt 6-, 12- och 24 månader efter behandlingens avslut. Studiens viktigaste resultat var dock att båda behandlingarna gav goda och bestående resultat. Vid två år efter behandling var 70 procent tydligt förbättrade och 45 procent var friska. Panikångest är en av de vanligaste anledningarna till psykisk ohälsa i Sverige. 2-3 procent av befolkningen har paniksyndrom, vilket ofta leder till stort lidande och social isolering om den drabbade inte får hjälp. Paniken debuterar ofta i unga år och konsekvenserna blir stora när den drabbade riskerar att inte komma vidare med studier, arbete och sina livsdrömmar.Psykoterapi mot panikångest ger goda resultat och effekten av behandlingen håller i sig. Det visar den största långtidsstudie som någonsin gjorts i Sverige. Två år efter behandling var 70 procent av patienterna tydligt förbättrade och 45 procent hade inga eller minimala symptom.

– Kanske var det så att de som valde psykodynamisk terapi hade en mer korrekt uppfattning om vad de behövde, säger Martin Svensson, men påpekar att detta är ett antagande och att fler studier behövs.Paniksyndrom innebär att fyra eller fler av nedanstående symptom kommer samtidigt i en kraftig kroppslig attack. Samt att en attack följts av minst en månads ihållande oro för att få nya.

– Patienterna mådde bättre på alla sätt. Även depressionssymptom som ofta följer i panikångestens spår minskade kraftigt och livskvalitén ökade, säger Martin Svensson.

– Det har ofta hävdats att korta behandlingar inte ger tillräcklig effekt på längre sikt. Men så var det ju definitivt inte i denna studie, säger Thomas Nilsson.Den psykiska ohälsan i världen ökar. Och Världshälsoorganisationen (WHO) larmar om att depression kommer bli den största sjukdomsbördan inom tre år. Men enligt Pia Callesen är de gamla behandlingsmetoderna för ångest och depression förlegade. Hon menar att det är tiden som personer lägger på att älta och grubbla över sina problem som är orsaken till depression. Sätt dig i situationer och händelser som kan framkalla triggertankar. På så sätt kan du lära dig identifiera triggertankarna och kontrollera dina grubblerier. Vi ska inte undvika att leva, utan öva oss i att hantera livet, varenda dag. – Ja, i början kan det vara så. Det är naturligt att vara ledsen och i många fall sköter hjärnan läkningsprocessen själv. För många känns det bra att känna att de kan kontrollera sina negativa tankar och exempelvis kunna sluta med medicin.Målet med mct-modellen är att förändra personens förhållningssätt till sina tankar och känslor. För att skifta fokus och inte göra tankarna till större än vad de är.– Många med depression lägger tio till tolv timmar per dag på att fundera och tänka. Man kommer alltid ha negativa tankar, men inom mct-terapi försöker vi lära ut hur man ska låta de negativa tankarna vara ifred, säger hon.– Jag jobbade tidigare med kognitiv beteendeterapi (kbt). Men för tio år sedan blev jag introducerad för metakognitiv terapi. Det fick mig att ändra uppfattning om anledningen bakom och hur man ska bota psykiska problem. När jag jobbade med kbt la vi mycket tid på tänkanden överlag. Men jag har insett att det är tiden man lägger på att tänka och grubbla som gör en sjuk, säger Pia Callesen.

– När man börjar en mct-behandling frågar jag hur många timmar om dagen du spenderar på att grubbla och tänka på problem. Många svarar att de lägger varje vaken timme på att grubbla. Jag frågar då, har du försökt att låta tankarna vara? Och det flesta personer svarar att de inte har tänkt att de kan göra det. Metakognitiv terapi är en evidensbaserad behandling som praktiseras på personer med generaliserat ångestsyndrom (gad), depression, ångest, posttraumatisk stress (ptsd) och tvångssyndrom (ocd). Ett flertal studier visar att 70 till 80 procent hade blivit fria från depression efter avslutad behandling. Enligt Pia Callesen börjar man känna skillnad redan efter sex till tio sessioner. Och för många av hennes klienter behövs det inte fler möten än så för att bli behandlad.Tidigare i år publicerades Pia Callesens bok ”Lev mer, tänk mindre” på svenska. I boken beskrivs bland annat mct-terapins grundstenar. Och läsaren får möta fyra personer som har blivit fria från depression, ångest och medicin genom mct.

– Många tror att de måste bli av med tankarna. Men tankarna kommer alltid finnas där, det handlar om att låta dem vara. I början av terapin får man en fast grubbeltid, exempelvis mellan åtta och nio på kvällen. Under den timmen får man lov att tänka hur mycket man vill.

– Under behandlingen börjar man känna självkontroll och att man har ett val. Det är viktigt att man känner att man kan styra tankarna och låta de vara, oberoende av problemet.Min utbildning till psykoterapeut har jag fått på Karolinska institutet, KCP, kompetenscentrum för psykoterapi, med inriktning kognitiv beteendeterapi, KBT.Jag heter Ina Koppen och jobbar med psykologisk behandling/psykoterapi. Till mig kommer du när du behöver hjälp med psykisk ohälsa. Det kan till exempel handla om att du fastnat i ett mönster med självkritik och skam, du lider av dålig självkänsla, social ångest/ängslighet, ständig oro, stress, utmattning eller depression.MCT är ett nyare sätt att behandla psykisk ohälsa, det handlar i stora drag om hur vi hanterar tankar. I en behandling med MCT får klienten hjälp att upptäcka den egna självregleringen av icke hjälpsamma tankeprocesser, såsom till exempel oro, ältande eller så kallat övertänkande. Detta innebär att klienten kan lära sig bryta processer som skapar lidande. MCT är en hjälpsam behandling för de flesta typer av psykisk ohälsa. MCT har starkt stöd i forskningen vid behandling av tex ångestproblematik och depression.Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Många människor bär på mycket självkritik och skam, vilket är en orsak och vidmakthållande faktor till ett flertal psykiatriska problem. Vad detta beror på och hur självkritiken kan bytas ut mot compassion gentemot sig själv är något terapeuten och klienten jobbar med under terapisessionerna. Klienten tränas i mindfullness, visualiseringsövningar samt övar upp sin förmåga till känsloreglering och kan på så sätt få tillgång till sitt trygghetssystem, även i stressade situationer på sikt. Metakognitiv terapi bygger på principen att oro och ältande är processer som bidrar till nedstämdhet och till svåra känslor som sitter i länge. Vår tankestil är det som skapar nedstämdheten, inte vad du tänker. Alla människor har negativa tankar men alla blir inte nedstämda. Genom att sluta grubbla och oroa sig så återfår vi livsglädje, energi och härliga känslor. I teorin om metakognitiv terapi så reglerar kroppen och psyket sig själva om vi låter dem vara. Det är som ett sår man får på knät när man ramlar. Om man låter såret vara så läker det oftast av sig själv. Men om vi petar i såret så tar det längre tid att läka och kan skapa svår infektion på vägen. Vårt psyke fungerar likadant. När vi analyserar, tänker och grubblar så är vi där och petar i såret. Genom att lära sig tekniker som får en att låta sina tankar vara och inte dras iväg med dessa och älta, så låter vi psyket reglera sig själv och på så sätt mår vi bättre. Efter det så gör vi tillsammans en fallbeskrivning och klienten blir informerad om syftet med terapiplanen som då växer fram. Klienten blir medveten om förmågor hon har och vilka som kan behöva tränas mer på. Det är alltid klienten som styr tempot i terapin och om någon övning inte passar så går det att hitta andra lösningar för att komma fram till samma mål. I samtalen följer vi upp vad som hänt mellan sessionerna och hur träningen framskridit. Utifrån det så kan planen framåt modiferas om det behövs eller så checkar vi av att det går enligt plan och stämmer av om några nya utmaningar uppstått.”Compassion är ett mentalt tillstånd som innebär att vara uppmärksam på sitt eget och andras lidande, förenat med en motivation att försöka minska det och öka välmåendet” Ibland kan man ha ytterligare ett uppföljnngssamtal längre fram efter avslutad terapi om klienten känner en trygghet i det. Syftet är att klienten ska kunna lyfta nya frågor som dykt upp eller om något annat skett, en sista gång. ”Det viktigaste i samtalsterapi är att ett förtroende mellan klient och terapeut uppstår. Vilken terapiform man sedan använder sig av är något som är mer sekundärt. Terapiformen bestäms utifrån lite olika faktorer och tillsammans med klienten, men det absolut viktigaste är att klienten upplever att en tillit och ett förtroende växer fram för sin terapeut allt eftersom terapin framskrider.”

Behandlingsformen har sina rötter i kognitiv beteendeterapi och integrerar forskning och metoder från bland annat neurovetenskap, affektteori, anknytningsteori och den buddhistiska traditionen. Att öva sig i compassion ger verktyg för att hantera jobbiga känslor så att de blir mer uthärdliga, samtidigt som det skapar en grund som hjälper oss vidare i livet.

När förändring skett mot det håll som klienten önskar så kan vi börja avsluta samtalen. Vi sammanfattar och gör en plan för hur klienten kan fortsätta på egen hand utan att falla tillbaka i gamla mönster.Jag börjar alltid med en kartläggning för att förstå bakomliggande faktorer och hur vi ska möta dessa för att klientens syfte/mål ska uppnås. Detta görs genom att klienten får berätta fritt om sitt problem, bakgrunden och kanske en del om sin uppväxt och varför det blivit som det blivit. Jag ställer frågor för att förstå och få en tydlig bild samt speglar och bekräftar det klienten säger så vi är överens om att jag uppfattat saker och ting korrekt.

Mot den bakgrunden fick SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, i uppdrag att utreda det vetenskapliga stödet för de tre terapiformerna.

Vårdfokus har tidigare berättat om kritiken mot Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för behandling av depression och ångestsyndrom. Kritikerna ansåg att riktlinjerna allt för ensidigt rekommenderade kognitiv beteendeterapi, kbt. De menade att både psykodynamisk terapi och interpersonell terapi hade lika bra effekt.Som underlag har SBU valt det vetenskapliga under­laget till de engelska riktlinjerna för behandling av depression, som utarbetats av National Institute for Health and Care Excellence (NICE).

Resultaten bör tolkas med viss försiktighet eftersom resultat av nätverksmetaanalyser generellt sett är mer osäkra än resultat av traditionella metaanalyser, skriver SBU.

Socialstyrelsen fick skarp kritik för att rekommendera kognitiv beteendeterapi, kbt, framför andra psykoterapeutiska behandlingar i riktlinjerna för behandling av depression. Men nu får myndigheten stöd från SBU, som granskat det vetenskapliga underlaget.Genom att bli mer uppmärksam på skillnaden mellan vad du tänker och de känslor som det ger upphov till blir det lättare att hålla isär vad som är vad. Du kan då arbeta med att förändra hur du känner genom att förändra vad du tänker eller förändra ditt förhållningssätt till tankarna.

I del 4 av Må bra-skolan får du ett verktyg för problemlösning samt lära dig om hur du kan göra så kallade beteendeexperiment för att testa negativa grundantaganden och tankar.Det är lätt att blanda ihop det du känner och det du tänker. Till exempel kan du höra någon säga “Jag kände att hon inte tyckte om presenten.”, när de egentligen tänker “Hon tyckte inte om presenten.” och det gör att de känner sig ledsna.

När du är nedstämd eller har ångest- och orosproblem har du ofta en rad negativa tankar som är kopplade till problemen. Det kan antingen vara att du gör onyanserat negativa tolkningar av situationer eller att du har katastroftankar kring hur illa allt kommer att gå. Det är framför allt de tankarna som är viktiga att förändra för att du ska börja må bättre.

Har du varit på en fest och pratat med någon som ständigt kollar runt i rummet? Kändes det då som att personen var ointresserad av dig eller antog du att denne väntade på någon? I del 3 av Må bra-skolan får du lära dig om negativa tankar och vad du kan göra för att försöka påverka, bemöta och förhålla dig till dem för att må bättre.En av de mest effektiva metoderna för att förändra negativa tankar är att jobba med att ifrågasätta dem för att lära dig att se mer nyanserat på tankarna i sig och för att öppna upp för nya tankar.

Tolkningen av det du är med om sker automatiskt och omedvetet vare sig du vill eller inte och ger upphov till automatiska tankar. Vilka tolkningar du gör av olika situationer och vilka tankar som väcks beror bland annat på vad du har varit med om i livet eller vilka gener du har, men kan även bero på din dagsform. Om du till exempel är nedstämd eller precis har varit med om något som fått dig att känna dig osäker tolkar du sannolikt situationen eller händelsen mer negativt.Tankefällor är kortfattat felaktiga tolkningar av en situation, känsla eller ett beteende. Trots att fakta motsäger det du tror, gör du en felaktig tolkning. Alla människor fastnar till och från i tankefällor. Men det är extra viktigt att försöka bli uppmärksam på tankefällor om du lider av psykisk ohälsa då de kan bidra till att du mår sämre och kan göra att det är svårare att komma ur problemen.

Som ett första steg för att jobba med negativa automatiska tankar brukar det vara bra att försöka identifiera dem, i vilka situationer som de uppstår i samt vilka känslor som de ger upphov till. Ett sätt att göra det är att använda sig av en ABC-analys.Att lära dig att ifrågasätta tankar tar tid. Du ska därför inte känna dig uppgiven om det är svårt i början. Det är därför även viktigt att du upprepar övningen flera gånger.

Leg. Psykolog, utbildad i KBT (Kognitiv beteendeterapi). Har varit verksam på Psykiatripartners sedan 2019. Arbetat med behandling inom främst vuxenpsykiatrin men även barn- och ungdomsverksamhet. Erfarenhet av behandling för depression/nedstämdhet såväl som olika ångestsyndrom däribland social fobi, PTSD, generaliserad ångest, tvångssyndrom, paniksyndrom samt specifika fobier. Har under senaste året arbetat allt mer med stressrelaterad problematik som sömnsvårigheter och utmattningsproblematik. Utöver behandling även arbetat med föreläsning och utredningar av neuropsykiatriska funktionsnedsättning samt personlighetsproblematik.

Som patient kan du enbart få tid hos oss genom en remiss från en läkare eller psykolog på en öppenvårdsmottagning inom specialistpsykiatrin. Det innebär att du inte kan skicka en egenremiss till oss.Leg. Psykolog, utbildad i KBT (Kognitiv beteendeterapi), ACT (Acceptance and Commitment Therapy) samt DBT (Dialektisk beteendeterapi). Har varit verksam som klinisk psykolog i drygt 20 år. Har arbetat med behandling av depression/nedstämdhet, ångestproblematik samt emotionell instabilitet i olika sammanhang, såsom BUP, vuxenpsykiatri, vårdcentral samt privat. Arbetar även med handledning och utbildning. Leg. Psykolog sedan 2020, KBT-inriktning. Bred erfarenhet av psykologisk behandling. Kompetens inom bland annat stressrelaterad ohälsa som kriser, PTSD och utmattningssyndrom; ångestbesvär som paniksyndrom, tvångssyndrom, GAD, social ångest; depression; långvarig smärta; komplicerad sorg; relationsproblem. Min terapeutiska grund ligger i Motiverande samtal (MI) samt mindfulnessbaserade terapimetoder som Acceptance and Commitment Therapy (ACT), Compassionfokuserad terapi (CFT) och Metakognitiv terapi (MCT). För mig är det viktigt med ett medmänskligt bemötande, lyhördhet för vem du är och vad du bär med dig i ryggsäcken, samt skräddarsydd behandling där du lär dig konkreta verktyg för att kunna hjälpa dig själv. Jag tar emot för MCT i privat mottagning i Lund. Jag erbjuder även MCT online, för dig som bor i andra delar av Sverige, eller utomlands, och naturligtvis även för dig som bor i Skåne och föredrar behandling hemifrån. Min erfarenhet är att behandlingen fungerar precis lika väl online som när vi träffas på min mottagning.MCT är särskilt effektiv vid tillstånd präglade av oro, såsom generaliserat ångestsyndrom (GAD) och sjukdomsångest, och har visat sig effektivt även vid tvångssyndrom (OCD), posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), samt kronisk depression. Min erfarenhet är att MCT också är effektivt vid stress- och utmattningsrelaterade problem, där likartade tankestilar som vid oro och depression kan bidra till att försvåra återhämtning.

Metakognitiv terapi är vad man kan beskriva som en transdiagnostisk behandling, då MCT fokuserar processer som är gemensamma i olika psykologiska problem. Detta är en fördel då problem med överlappande symtom, tex samtidig ångest och depression, är vanligt. Terapin är ofta kort, oftast 8-10 sessioner, men i vissa situationer är även MCT en något mer långvarig behandling. I samband med något av våra första samtal diskuterar vi tillsammans val av behandling, sannolik behandlingslängd, och annat av vikt för din behandling.MCT är en aktiv, strukturerad och förändringsinriktad terapi, som betonar vikten av ett samarbete mellan terapeut och klient utifrån en tydlig gemensam förståelse av problemet. MCT utgår ifrån en specifik metakognitiv formulering av de tankemässiga processer som vidmakthåller problemet och förhindrar återhämtning.

MCT-modellen anger att det som vidmakthåller ett psykologiskt problem är ett ihållande tankemönster av oro och grubblerier, uppmärksamhet på upplevda problem och hot, samt ohjälpsamma beteendestrategier, vilket skapar en ond cirkel. MCT syftar till att bryta detta mönster och att återskapa en funktionell kontroll över uppmärksamhet och tänkande, vilket leder till en mer flexibel tankestil och bättre möjlighet till känslomässig reglering, där negativa tankar också naturligt får förutsättningar att minska i frekvens och styrka.En norsk studie visade nyligen att MCT var effektiv för patienter med blandade ångest- och depressionsproblem där tidigare behandling inklusive KBT inte hjälpt. Detta talar för att MCT skiljer sig från KBT på ett meningsfullt sätt och ger en alternativ ingång till problemen när annan terapi inte hjälpt. Dessa resultat betyder inte att MCT alltid är bättre, utan jag föreslår ibland ett upplägg utifrån kognitiv beteendeterapi, när jag bedömer att problemet bättre behandlas med dessa metoder. Metakognitiv terapi (MCT) är en terapiform som under de senaste årtiondena utvecklats utifrån forskning och teori kring metakognition. Begreppet metakognition syftar på processer som styr vårt tänkande – hur vi uppfattar, tolkar och reglerar våra mentala processer. Träning i Livet arbetar med hur fysisk aktivitet, rörelse och motorik kan påverka inlärningen positivt.Genom utbildningar, workshops, träningsupplägg, material och rörelselsekalendrar har vi som mål är att få in mer rörelse i förskolan, skolan och i hemmet.

Du kan när som helst avregistrera dig från våra utskick genom länk i sidfoten på våra mail. För mer information om hur vi hanterar personuppgifter, se vår webbsida.Det är sedan tidigare känt att regelbunden fysisk träning inte bara förbättrar den fysiska och mentala hälsan utan även kognitiva funktioner. Men behöver man träna regelbundet eller kan ett enda enskilt fysiskt träningspass ge positiva effekter på inlärning?

Syftet med granskningen var att utvärdera litteraturen i de olika studierna och undersökta effekterna av ett enda träningspass på inlärnings- och minnesfunktioner hos unga vuxna. De 13 studierna som granskats är publicerade mellan år 2009-2019. Gemensamt för studierna är att träningsintensiteten är måttlig till hög. Däremot skiljer sig tiden på utförandet och varierade mellan två minuter till en timme. Träningsstimulansen skiljer sig också och träningsformerna som använts är promenader, löpning och cykling. Resultaten av denna översyn kan ha viktiga utbildningsrelaterade konsekvenser. Att identifiera optimala träningsstrategier kan hjälpa elever att förbättra sitt lärande och minne.

Sammanfattningsvis visade studierna att en enda ökning av aerob träningspass följt av en kort återhämtning innan kodning förbättrar uppmärksamhet, koncentrationsinlärning och långtidsminne hos barn och unga vuxna.

Dialektisk beteendeterapi (DBT) är utvecklat för självmordsnära eller självskadande personer med emotionellt instabil personlighetsstörning (IPS), även kallad borderline personlighetsstörning. DBT har vidareanpassats till drogmissbruk, ätstörningar, aggressions- och misshandelsproblematik samt depression.

Som med alla terapiformer så finns det både för- och nackdelar med KBT. Det som vanligen lyfts fram som en fördel är att KBT är tydligt och fokuserat. Lätt att förstå och hänga med i processen med andra ord. Som nackdelar brukar nämnas att KBT kan vara alltför strukturerat. Vid tex användning av en behandlingsmanual finns en risk att behandlingen inte individanpassas i tillräcklig stor utsträckning.

ACT är vanligen framgångsrikt i behandling för bland annat depression, ångest, stressproblematik, missbruk. Det kan också resultera i ökad livskvalitet vid kroniska sjukdomar, exempelvis smärta och epilepsi.Motiverande samtal (MI) är en samtalsmetod där behandlaren har som roll att hjälpa klienten att formulera en egen förståelse av sina problem och egna argument för förändring. Det handlar också om att stärka klienten i genomförandet av förändringen. Det var psykologerna William F. Miller och Stephen Rollnick som på 80- och 90-talet utvecklade MI, ursprungligen för att behandla alkoholproblem. Idag används metoden främst för livsstilsrelaterad problematik, exempelvis missbruk av alkohol, droger, mat och spel. Motiverande samtal kan användas i kort rådgivning och som längre behandlingsmetod – båda för att främja motivation och beteendeförändring.

Performance cookies are used to understand and analyze the key performance indexes of the website which helps in delivering a better user experience for the visitors.Ett viktigt mål inom KBT är att ge klienten verktyg för att hantera sina problem i vardagen, utanför terapirummet. För att detta ska vara verksamt är så kallade hemuppgifter ett vanligt inslag i KBT-behandling. KBT bygger på välgrundad forskning och har gott stöd för att vara verksamt för en mängd olika psykologiska problem.

Acceptance and Commitment Therapy (ACT) är en behandlingsform som inriktar sig på att människan bör lära sig att acceptera sina oönskade reaktioner, tankar och känslor. Det handlar också om att vara närvarande i stunden istället för att ägna sig åt olika former av undvikande. Klienten lär sig att vara icke-värderande gällande hur de ser på sig själv och sin problematik. Utifrån en accepterande syn är de fria att ägna sig åt sådant som de värderar högt i sitt liv. Målet i en ACT-behandling är att vara i kontakt med nuet och därigenom, utifrån vad situationen kräver, antingen förändra eller fortsätta med beteenden i syfte att leva i linje med sina värderingar och mål. Med hjälp av Acceptance and Commitment Therapy är tanken att individen ska kunna leva ett så rikt och meningsfullt liv som möjligt.Functional cookies help to perform certain functionalities like sharing the content of the website on social media platforms, collect feedbacks, and other third-party features.

En förändring, sett ur ett beteendeterapeutiskt perspektiv, startar med en systematisk utsläckning av problematiska beteenden. Utsläckning, i detta sammanhang, innebär att ta bort eller minska de konsekvenser som gör att personen i fråga beter sig på ett visst sätt – om personen exempelvis inte längre får beröm för sitt problematiska beteende kommer detta att minska. Samtidigt är ett mål att ersätta det problematiska beteendet med ett beteende som är i linje med klientens mål. Sannolikheten för detta ökar om konsekvenserna av det målbefrämjande beteendet är gynnsamma.Schematerapi är influerat av bl.a. anknytningsteori, gestaltterapi och dynamisk terapi. Till skillnad från traditionell KBT fokuserar schematerapi i större utsträckning på erfarenheter från barndomen samt förhållandet mellan klient och terapeut. För djupare personlighetsproblem och/eller relationsproblem kan schematerapi vara en användbar metod.

Beteendeterapi är utvecklat ur en psykologisk inriktning vid namn Behaviorism som utvecklades under tidigt 1900-tal. Sett ur ett beteendeterapeutiskt perspektiv är det yttre, observerbara konsekvenser av olika beteenden som har betydelse till varför vi agerar som vi gör. En sådan konsekvens, som upprätthåller ett beteende, kan vara att man får beröm eller att en obehaglig känsla försvinner. Om detta sker är det större sannolikhet att man i framtiden fortsätter att bete sig på samma vis – även om det egentligen är ett beteende som i längden blir problematiskt. Problem anses i hög grad vara en konsekvens av klientens erfarenheter i form av inlärning, men kartläggning av klientens aktuella problem anses vara en nödvändig förutsättning för en framgångsrik behandling.Metoden innehåller kognitiva tekniker för att förstå hur problemen uppstått. Under behandlingen arbetar man för att hitta alternativa sätt att agera samt beteendetekniker för att ersätta negativa invanda beteenden. Metoden innehåller ytterligare upplevelsebaserade tekniker, exempelvis visualisering för att väcka och möta känslor på ett nytt sätt och därigenom skapa nya erfarenheter.Grundsynen inom kognitiv psykoterapi baseras på antagandet att människors tankar, främst i form av tankar som aktiveras automatiskt, styr människors beteende samt känslomässiga reaktioner. Om en person exempelvis har mycket negativa tankar om sig själv, sin omgivning kan detta vara en del av orsaken till att personen befinner sig i ett depressivt tillstånd. Dessa tankar är dessutom ofta automatiska vilket innebär att man tänker i negativa banor utan att vara medveten om det.På senare år har nya teorier tillkommit och utvidgat KBT till ett paraplybegrepp över en rad olika terapiformer. Beroende på inriktning inom KBT väljer terapeuten att inrikta sig på något av de ovan nämnda perspektiven i olika utsträckning. Det är dock inte ovanligt att dessa förekommer tillsammans.

På senare år har det skett en vidareutveckling av kognitiv beteendeterapi som fokuserar på begreppen acceptans och mindfulness. Istället för att systematiskt förändra beteenden eller tankesätt bör människan arbeta med att acceptera sig själv; sina tankar, känslor och beteenden. Begreppet mindfulness innebär en förmåga att observera sig själv och omvärlden så som de är i stunden – avsiktligt, uppmärksamt och värderingsfritt. Acceptans och mindfulness skapar en förutsättning för att skapa distans till sig själv och därigenom öka kontroll och frihet. De mest omtalade formerna av mindfulnessbaserade terapier är ACT, DBT, mindfulnessbaserad stresshantering (MBSR) och mindfulnessbaserad kognitiv terapi (MBKT).Grundaren Aaron Beck introducerade kognitiv psykoterapi främst för depression. Användningsområdet idag är emellertid vidgat till bland annat ångeststörningar, personlighetsstörningar och relationsproblem.Advertisement cookies are used to provide visitors with relevant ads and marketing campaigns. These cookies track visitors across websites and collect information to provide customized ads.

Schematerapi syftar till att förändra sådana scheman som skapar problem och lidande för människan. Ett exempel på ett sådant schema kan vara tanken att ”jag måste prestera högt för att andra människor ska tycka om mig”. Det långsiktiga syftet med DBT är att lära sig att hitta en inre, känslomässig balans. Det gör man genom att hitta strategier och verktyg för att hantera sin vardag på ett bra sätt. MBSR är en gruppbehandling som fokuserar på träning av olika meditationstekniker; mindfulness meditation, kroppsskanning och rörelsemeditation i form av enkla yogarörelser. I MBKT ingår även delar av KBT i syfte att förstärka individens förmåga att förhålla sig till sina tankar på ett medvetet sätt. Analytical cookies are used to understand how visitors interact with the website. These cookies help provide information on metrics the number of visitors, bounce rate, traffic source, etc. Dialektisk syftar till föreningen av till synes två motsatser – acceptans och förändring – som är nödvändiga i behandlingen. Vissa delar av sig själv, sitt liv och sin bakgrund bör människan lära sig att acceptera. Andra delar går att förändra. Ett team med professionella från olika yrkesgrupper (exempelvis psykolog, läkare och sjuksköterska) arbetar med varje klient i en DBT-behandling. En sådan behandling består av veckovis färdighetsträning i grupp samt individuell terapi. Gruppbehandlingen har som fokus att lära sig hantera och stå ut med svåra känslor utan att ta till destruktiva beteenden. Social färdighetsträning, känsloreglering och medveten närvaro är exempel på metoder som används i gruppbehandling. Den individuella terapin fokuserar på det som för tillfället utgör ett stort problem i klientens liv.Många KBT-tekniker är teoretiskt motstridiga med metakognitiv terapi, exempelvis tekniker för avslappning, exponering enligt habitueringsrational och bearbetning av traumaminnen. Överhuvudtaget blir begreppet bearbetning inkompatibelt. Är målet att frigöra sig från negativa tankemönster, hur ska man kunna åstadkomma det genom att tänka mer? Inte heller räcker det, enligt MCT, med insikt/medvetenhet. Ökad medvetenhet om till exempel positiva och negativa metakognitioner är centralt inom MCT, men målet är metakognitiv förändring och inte medvetenhet i sig. CAS drivs enligt MCT av metakognition och inte av scheman eller av förstärkningskontingenser. Enligt MCT kan Becks schemateori inte förklara mekanismen med vilken ett schema driv
er CAS. Två personer med en negativ självbild kan ju förhålla sig på så olika sätt till sin självbild. I MCT har flera begrepp från Becks schemateori skalats bort, andra begrepp har kastats om och fått en annan status vad gäller mekanismförklaringar. Exempelvis ses schema/negativ självbild som produkter av CAS, inte som orsaker till CAS. Negativa automatiska tankar ses som oproblematiska och normala företeelser. Metakognitiv terapi har utvecklats i takt med att senare kunskaper kommit om uppmärksamhetens roll samt om oro och ruminerande som betydande transdiagnostiska processer vid psykopatologi. När det gäller uppmärksamhet, införlivades i MCT kunskaper om att det finns ett samband mellan självfokuserad uppmärksamhet och psykiskt illabefinnande [2]. I MCT förutsätts uppmärksamheten till största delen vara viljemässigt styrd, under exekutiv kontroll. Problemet är inte att patienten saknar kontroll över sin oro eller sitt ältande, utan att han/hon tror sig sakna kontroll över detta.

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Behandlingsstudier indikerar att MCT kan vara både en effektivare och snabbare behandling än annan KBT vid generaliserat ångestsyndrom, GAD [3]. Nyligen publicerades en RCT-studie med SSRI-läkemedel i kombination med kognitiv terapi förstärkt med MCT vid social fobi, där andelen kliniskt återhämtade patienter var 68 procent och förbättrade 18 procent, det vill säga mer än 85 procent svarade på behandlingen [4]. I en studie av PTSD behandling överträffade MCT Prolonged Exposure, PE [5]. I en helt ny RCT-studie vid depression och 10 sessioner med MCT var andelen återhämtade patienter vid sex månaders uppföljning betydligt högre (70–80 procent) än vad som vanligtvis uppnås vid psykologisk eller farmakologisk behandling [6]. Flera större RCT-studier från forskargruppen i Trondheim är under bearbetning och pekar mot att MCT överträffar KBT och annan behandling vid generaliserat ångestsyndrom, PTSD och depression [7].MCT-interventioner levererade utan förståelse för teorin leder till motstridiga budskap för patienten och förtar behandlingens potential. Att till exempel ifrågasätta negativa tankar eller scheman går logiskt inte ihop med MCT:s budskap ”frigör dig från engagemanget i dina negativa tankar”. Inte heller blir traditionella eller nyare tekniker riktade direkt mot emotionsreglering kompatibla med MCT, eftersom teorin föreskriver att det är CAS-aktivitet och metakognition som orsakar emotionell dysreglering. Interventionerna ska därför riktas direkt mot att avbryta CAS (orsaken till emotionell dysreglering) i stället för direkt mot konsekvensen av CAS (negativ affekt). På så sätt får klienten en upplevelse av effektiv emotionsreglering. Samma resonemang gäller problem med negativ självbild/maladaptiva schema (enligt exempelvis Beck eller Youngs teori). Problem med negativ självbild är en produkt av och utgör konsekvensen av CAS.Även interventioner som Acceptans och Mindfulness blir teoretiskt motstridiga. Båda begreppen anses enligt MCT diffust definierade och dessutom inbjuder de till mer tänkande och mer oro. MCT:s intervention Detached Mindfulness (DM)/Fri- eller losskopplad uppmärksamhet är ett begrepp som är avgränsat, tydligare operationaliserat och skräddarsytt för att avbryta negativ tankeverksamhet. Enligt den teoretiska och kliniska modellen är det omöjligt att samtidigt frikoppla sig och ägna sig åt CAS. Med DM avbryts med nödvändighet CAS. För den som vill få en tydligare bild av hur MCT skiljer sig från KBT, ACT eller Mindfulness, rekommenderas till exempel Wells & Fisher [1].I MCT används begreppet Cognitive Attentional Syndrome, CAS för att beskriva den problematiska tankestil som leder till psykisk ohälsa. Med CAS avses oro, ruminerande, hotmonitorering samt kontraproduktiva beteenden som till exempel undvikande. Målet i MCT är att eliminera eller minska CAS samt att förändra de metakognitioner som tidigare drivit CAS.

Alla människor har negativa tankar. Vilka tankar som dyker upp i vårt huvud kan vi inte göra så mycket åt. Tankarnas natur är att komma och gå. Däremot kan vi välja vad vi gör med tankarna. Om vi betraktar dem och låter dem gå vidare eller om vi griper tag i dem och börjar analysera dem.Alla människor har negativa tankar, men vi ägnar olika mycket tid åt dem. En gemensam faktor vid psykiska besvär är att vi ägnar mycket tid åt att tänka på problem och svårigheter.

Att analysera, reflektera, problemlösa och bearbeta hjälper oss många gånger, men det kan också göra oss handlingsförlamade, oroliga och nedstämda. När vi lägger ner stor del av vår tid på att tänka förstärker grubblandet och ältandet just de tankar och känslor som får oss att må dåligt.Även när tankarna har sin grund i högst reella orosmoment så hjälper det sällan att grubbla. Det lindrar inte de smärtsamma känslorna när livet drabbar oss på olika sätt. Istället håller det liv i tankar som att något är fel på oss, att vi inte duger något till och att inget någonsin kommer att förändras. Om vi grubblar och ältar i timmar varje dag mår vi sämre än om vi passivt observerar tankarna och låter dem vara.

Interpersonell terapi (IPT) är en terapeutisk behandling med fokus på att förstå och hantera patientens relationer till andra människor. IPT kan exempelvis användas vid svåra rollkonflikter, svårhanterliga nya relationella livsomständigheter, komplicerad sorg, samt generella svårigheter att skapa fungerande sociala relationer. IPT undersöker både hur sociala sammanhang kan orsaka psykiska symtom, och hur psykiska symtom kan påverka relationer.

I MCT får klienten hjälp att ta kontroll över sina tankemönster – och därmed sina känslor. Om vi blir medvetna om de tankefel vi gör, kan vi förändra vårt sätt att se på saker och ting. Därefter kan det nya tankesättet också påverka ens känslor annorlunda, och på så vis få en att må bättre.Mindfulness är ett sätt att bli mer närvarande i stunden. Genom att minska automatiserade tankar och acceptera de tankar och känslor som uppstår används mindfulness av vissa som en strategi för att minska bl.a. stress, sömnproblem, ångest och smärta.