Christ Leder Seit 1954

Har en drygt 2000 år gammal historia på nacken Jesus är i fokus i denna historia De kristnas gud har tre delar; Faderns, Sonen och den Helige Anden Jesus föddes i Nasaret i Palestina omkring år 1. De fyra Som om de här försöken att hårt pressa ditt huvud mot mitt bröst att tejpa samman våra händer att be dig balansera mina dagböcker på din rygg skulle förändra bevara något. Examensutställning av Erik Betshammar Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statligaRP 28/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av universitetslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att universitetslagen ändras så att

RIKSDAGENS SVAR 146/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av kyrkolagen, lag om upphävande av lagen om kyrkans centralfond och lag om skyldighet för medlemmar i

43 (2002). Prejudikaattien merkitys verotuksessa. Talentum Media Oy. Helsinki. (1997). Progressiosta verotuksessa. Lakimies kustannus. Helsinki. (1999). Valtiontalousoikeus. Toinen painos. Lakimiesliiton kustannus. Helsinki. (LM 1997). Verosopimus. Lakimies s Helsinki. (2004). Yleishyödyllisen yhteisön verotus. WSOY. Helsinki. (NSFS 1999). Juridisk generalrapport. Nordisk skattevitenskapelig forskningsråd s NSFS Nr 37. Oslo. Månsson, Tomas (2004). Olydnad. Bokförlaget Thales. Stockholm. Mäenpää, Olli (2001). Eurooppalainen hallinto-oikeus. Toinen painos. Talentum. Helsinki. (2004). Grunderna för god förvaltning. Juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet. Helsingfors. Määttä, Kalle (2007). Veropolitiikka. Teoria ja käytäntö. Helsinki. Edita. Neville, Peter (2000). Russia; the USSR, the CIS and the Independent States. A complete history in on volume. The Windruusch Press. Moreton-in Marsh. Nielssen, Jacob Graff (2003). Beskatningskompetencen før nu og i fremtiden. Jura & Historie, Festskrift til Inger Dübeck som forser. s Denmark. Niemeier, Hans-Martin (1989). Die Rechtsprechung staatlicher Gerichte in Kirchen-steuersachen in der Bundendesrepublik Deutschland nach Lienemann DFdK s ; München. Niemelä, Pauli (2002). Diakonia ja ihmiskäsitys. Diakonian Käsikirja s Kirjapaja. Helsinki. Niemivuo, Matti Keravuori, Marietta (2003). Hallintolaki. WSOYpro. Helsinki. XLIV EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 26.9.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0943/2006 ingiven av Hans-Heinrich Firnges (tysk medborgare), och undertecknad av RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN 1951 fick Sverige sin första religionsfrihetslag vilket bl a innebar att man ej var skyldig att tillhöra något trossamfund. Senare kom också frågan om stat och kyrka upp på dagordningen190 butionen mellan skattetagaren fyller rimlighetskrav på ett rationellt sätt till skälig kostnad. 843 Andra skatter skall också ha en tillräcklig bredd. Så som källskatten uttryckligt nu är utestluten och samfundsskatten ersätts av budgetanslag, är basen måhända inte längre tillräcklig för det skäliga skatteuttaget, Också 17 MomsL momsskattebas skall vara tillräckligt bred 844 utan skattelättnader eller skattefria inkomster. 845 Ett bekymmer kan person- och kapitalskattens skilda karaktär leda till varvid det kan uppstå en situation jämförbar med tidigare problem med t.ex. förmögenhetsskattens olika neutralitetsaspekter. 846 Även behandlingen av socialskyddsavgiften och utvecklingen av den från internt fiskal avvägning kan utvecklas till mer neutral endast om det finns andra alternativ. 847 Låt oss först se på de sociala avgifterna och varför tillvägagångssättet kanske inte helt kan upplevas som korrekt behandlar jag senare i sjätte kapitlet. 843 Tikka (1990) s. 53 f. 844 Wikström (2006) s Wikström (2006) s. 78 f. T.ex. Det förelåg finanspolitiska grunder till skattefrihet för räntor från 1943 till 1990-talet. 846 Tikka (1990) s Tikka (1990) s Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som 286 Missförhållanden i ekonomi och misär kan i värsta fall också framkalla extrem, ideell och radikal tillämpning av respektive religion. Islam har flera fraktioner. Huvudgrupperna är shiiter och sunnitiska muslimer där shiiterna räknar med att en femtedel av affärsinkomsten (khums) betalas som zakat Det finns redan här anledning att notera att på ett allmänt plan kan zakat som begrepp följaktligen hanteras enligt shiitisk eller sunnitisk synsätt. Förutom dessa sunnitiska och shiiter noterarar Ramadan att de västliga muslimerna kunde och borde verka som brobyggare mellan västvärlden Vidare kan helt allmänt noteras waqf som är en gåva till den islamska Guden i välgörande syfte. Särskilda rättigheter kan följa beroende på gåvans storlek. Är gåvan större kan dess ändamål bestämmas av donatorn Inom rent islamisk rättslära förbjuder Koranen att ta ränta, riba = ocker, vilket visar på hur en tro kan ge en delvis egen ekonomi Inledningsvis kan antagligen ordet ocker tolkas som någon form av ränta. Det stärker intentionen av behovet att se över den islamska ekonomis särdrag Islamsk ekonomi Den islamska ekonomin grundar sig på islamsk rätt. Rätten grundar sig på Koranen och där är det sharian som följs. Rättsvetenskapen kallas fiqh, den mänskliga uttolkningen av sharia. Tolkningen av lagen ges av olika religiösa samfund och inte av staten. Också en sekulär lag finns urf eller qanun som ändå inte står i konflikt med sharian Sharian har fem pelare livet förnuftet religionen egendom fortplanting. En stat kan i huvudsak ledas enligt Sharia som Jordanien, Jemen, Iran, Libyen, och Saudi Arabien. Den andra kategorin är statlig nivå med andra religioner som bl.a. Egypten, Irak, Libanon, Pakistan och Tunis. Regional nivå är en tredje kategori av länder som Nigeria och Somalien med en regional inverkan. Nivån fyra gäller för länder där sharian följs i familjesammanhang bl.a. Algeriet och Marocko. Sedan finns en kategori där det finns olika planer på differentieringen av til– lämpningen av sharian. Kartan nedan försöker ge en bild av läget som det förefaller i februari 2014, men som många religiösa och politiska företeelser kan en revolution ändra på läget Av icke muslimer kan krävas ut jizya i stället för zakat. Den kan vara godtycklig och i Turkiet var den genom att införa varlik vergisi över 100 % åren med alternativt hot om arbetsläger. Farschid (2012) s. 71,76, ,289 shiiternas 1/5 khums eller hums Ramadan (2012) s Ayub (2007) s se Esposito (2001) s

6 Statskyrkor världen över 1.6 Sverige Denna artikel anses inte skriven ur ett globalt perspektiv. Motivering: Behandlar enbart kristna länder. Danmark Danmark har i praktiken en statskyrka, Folkekirken, där 4,5 miljoner eller 83% av danskarna (år 2006) är medlemmar. Folkekirkens roll i Danmark kan jämföras med vad den Svenska kyrkan hade under och 80-talen, då de även har hand om adressändringar och befolkningsregister m.m. En intensiv debatt pågår från vänsterhåll om att i likhet med Sverige avskaffa den danska statskyrkan. Redan 1848 skildes kyrkan teoretiskt från staten i vissa avseenden, men de ansatser som då gjordes har endast delvis kommit till utförande. Finland Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland samt Finska ortodoxa kyrkan betraktas ibland som statskyrkor, eftersom de regleras av särskilda lagar, sköter folkbokföringen vad gäller medlemmarna och har beskattningsrätt på medlemmar och företag. Gudstjänst ingår i ceremonierna vid åtminstone vissa statliga högtider. De båda kyrkorna har dock småningom avlägsnat sig mer och mer från staten och hade redan innan Finlands självständighet 1917 en autonomi jämförbar med Svenska kyrkans efter Redan då Finland skildes från Sverige 1809 skildes den lutherska kyrkan från den svenska kronan och den ortodoxa tsaren övertog aldrig denna position. Istället ändrades lagstiftningen så att kyrkan blev en icke-statlig folkkyrka. Island Island har en evangelisk-luthersk statskyrka. Norge 21 maj 2012 röstade stortinget genom att separera kyrkan, Den norske kirke, från staten. Sedan dess har inte Norge någon statskyrka. Omkring 77% av landets befolkning är medlemmar i den norska kyrkan[church of Norway, 2011 Statistisk Norway ]. Storbritannien I Storbritannien har anglikanska kyrkan med monarken som överhuvud ställning som statskyrka i England genom Church of England. I övriga delar av Storbritannien, såsom Skottland, Wales och Nordirland, finns inga statskyrkor. Sverige I Sverige var den evangelisk-lutherska Svenska kyrkan tidigare nära knuten till svenska staten, och kyrkans lära kan således sägas ha varit statsreligion. Sedan den 1 januari 2000 har relationerna mellan staten och Svenska kyrkan förändrats och kyrkans ställning som självständigt trossamfund etablerats. I det avseendet saknar Sverige numera statsreligion. VII164 En rimlig skatt skall ge till ett skäligt pris tjänster som medlemmarna i kyrkan behöver. I kapitel två såg vi att kyrkotvånget avskaffades och snart 150 år senare byggs ännu kyrkor som vid olika särskilda tillfällen är fulla. Mycket av dagens samhälle bygger på de rättsnormer och kyrkliga värderingar som bidrar till en given trygghet i det finländska samhället. Trots att Finland inte på över hundra år har haft en statskyrka är finländarna medlemmar i högre grad än i de skandinaviska kyrkorna. Jämfört med Tyskland som inte har en statskyrka men motsvarande offentligrättslig institution har vi betydligt flera medlemmar. I USA är all religiös verksamhet frivillig och etiken envars ensak. Inom det katolska Europa är också den kyrkliga tillhörigheten och aktiviteten betydande. Rysslands stora problem med olika särdrag och sekter har gjort obotlig skada för att kunna skapa ett stabilt samhälle. Tillika saknar de tryggheten för den offentliga sektorns religiösa tjänster, genom avsaknaden av en fungerande jämn beskattning. Rättssamhället och de tjänster och funktioner det skall fylla mår bäst av en fungerande beskattning. I Norden kan man notera enligt föregående kapitel en kristen etik och ett socialt välfärdssamhälle, varvid det finns särskilda lagar som styr socialt skydd, tryggar utbildning, sjukvård och andra sociala behov som är viktiga då de har stor betydelse för den sociala välfärden. I detta kapitel har kyrkans uppgifter och därmed förbundna utgifter för kyrkan i Finland anförts. Möjligheter för anskaffning av medel för att täcka de kostnader som uppstår för att täcka utgifter, som faller inom ramen för kyrkans uppgifter redogör jag för i följande kapitel. 103

Ledare SPT nr 3 2012 Tyckande och teologi EN EFFEKT AV DEN snabbt ökande internetanvändningen i vår samtid är att det produceras oerhört mycket teologi nu för tiden. Teologi? Ja, med nutida definition24 9.2.1 Skattestrukturen för församlingar Jämförelse mellan kapitalskatteuttag och balanserad socialskyddsavgift Identiteten mellan församlingars skatteuttag Inkomstskattens elasticitet kontra service Tak för skatt eller fondering av medel Budgetanslag som alternativ till samfundsskatt Harmonisering av kyrko- och skattelagarna Rätten att fördela skatten inom kyrkan Behov och nytta av statsanslag Lika skatt för alla Konsekvensen av beskattningsrätt och skattskyldighet Kyrkan och skatterna Rättsuppfattning, socialetik och kyrkoskatt Rättsetikprinciper och kyrkoskatt Konklusion Samhället och religion Kyrkoskattemodeller Beskattnings- eller finansieringsmodeller av kyrkans verksamhet Finansieringen Kritik av finansieringsmodellerna Tillämpningen av modellerna Kyrkobidragsmodellen För medlemmarna Medlemskapet Rättssäkerhet För kyrkan För offentliganställda Religionsfrihetens inverkan För samhället Skattemodellen av i dag Sammandrag av gällande modeller Skatteneutral modell för kyrkan Myndighet kyrkoskatt ekonomi och andra religioner Analys av kyrkans rätt och skatt Allmosor och zakat Allmänt Islamsk ekonomi XXV

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER 2006 Utgiven i Helsingfors den 19 juli 2006 Nr 54 55 INNEHÅLL Nr Sidan 54 Lag om sättande i kraft av de bestämmelser som 58 Förkortningar AD Abs. AG Anno domini Absatz. Aktiengesellschaft. AGL Lag om skatt på arv- och gåva 1940/378. Art. Artikel BDL Befolkningsdatalagen 1993/507. BeskL Beskattningslagen 1958/482. BFH Bundesfinanzhof. BFL Lag om beskattningsförfarande 1995/1558. BGE BLG BNP BV BVerfG CGR D DFdK Dkr. DL EFG EG EGD EKD EMRA EU EUF Ev. FF FG FGO Entscheidungen des schweizerischen Bundesgerichts. Belgien, Luxemburg, Grekland. Brutto nationalprodukt. Bundesverfassung. Bundesverfassungsgericht. Centralhandelskammaren godkänd revisorsexamen. Diarium. Die Finanzen der Kirche. Danska kronor. Defensor Legis. Entscheidungen der Finanzgerichte. Europeiska Gemenskapen. Europeiska Gemenskapens domstol. Evangelische Kirche in Deutschland. Europeiska människorättsartikeln. Europeiska Unionen. Fördrag om upprättande av en konstitution för Europeiska Unionen. Evangelisk. Finlands författningssamlingar. Finanzgericht. Finanzgerichtsordnung. LIX Gemensamma värderingar, gemensamt ansvar och det gemensamma goda #ep2014 TIGT. MAKE AN Ett hurdant Europa vill Du ha? Gör något. Gör det bättre. Gör skillnad. Rösta i EU-valet! EV.LUTH KYRKAN I FINLAND

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Splittringen av den katolska48 Scheinin, Martin (1999). Perusoikeuksien ja ihmisoikeuksien kansainvälinen valvonta. Perusoikeudet s Helsinki. Werner Söderström lakitieto. Seer, Roman Kämper, Burkhard (2004). Bochumer Kirchensteuertag; Frankfurt am Main. Seer, Roman (2004). Schlussbemerkungen; Bochumer Kirchensteuertag s ; Frankfurt am Main. Sentzke Geert (1963). Die Entstehung der Deutschen Gemeinde in Helsinki; Helsinki. (1972). Deutsche Gemeinde Helsinki – Helsingfors ; Helsinki. Seppälä, Suvianna (2006). Lokala variationer i beskattningen i Finland. Skattens långa historia. Helsingfors. Setälä, Voitto (1979). Asiakirjat kertovat Suomen ortodoksisen kirkon itsenäistymisvaiheista vuosina Bysantti ja Pohjola Aikakausjulkaisu, Vuosikirja. s ; Helsinki. Simonsson, Ingmar (2002) Kirkegaard i vår tid. Themis förlag. Stockholm. Skatteförvaltningen Skatteförvaltningen: Redovisning av skatteinkomster i enlighet med lagen om skatteredovisning. Helsingfors. Skattehandbok i personbeskattning Helsingfors. Skattestyrelsen: Arbetsgivares pensions- och försäkringspremier 2009; 4389; 2009; Skattestyrelsen: Arbetsgivares socialskyddsavgifter 2009; 4389; XLIX

26 Highest Court Australia Bilaga 1. Evangelisk-lutherska församlingarnas ekonomi åren Bilaga 2. Arbetsgivarens och arbetstagarens pensions- och försäkringspremier i procent för år Arbetsgivarens socialförsäkringsavgifter (procent av lönen) Arbetsgivarens socialskyddsavgift a) Premie för arbetspensionsförsäkring (ArPL) b) Sjömanspensionspremier (SjPL) Olycksfallsförsäkringspremie Arbetslöshetsförsäkringspremie Grupplivförsäkringspremie Arbetstagarens socialförsäkringsavgifter (procent av lönen) Arbetspensionsförsäkringspremie och sjömanspensionspremie Den försäkrades sjukförsäkringspremie Bilaga 3. Differensen mellan personskatteintäkter vid redovisning åren 1989 till Bilaga 4. Kyrkostyrelsens plenum : Index XXVII

Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av Utrikesdepartementet SÖ 2007: 17 Nr 17 Avtal om ändring av avtalet med Norge den 1 juli 2005 (SÖ 2005:24) om avgiftssystem för färd med42 Melin, Stefan (2004). Juridiska begrepp; Andra upplagan. Iustus förlag. Uppsala. Meyer, Christian (1989). Das geltende Kirchensteuerrecht im Bereich der Evangelischen Kirche in Deutschland. Lienemann DFdK s München. Mikkola, Matti (1991). Sosiaalilainsäädännön kehitys. Pia Letto-Vanamo (red.). Suomen oikeushistorian pääpiirteet s Helsinki. Moëll, Christina (2003). Proportionalitetsprincipen i skatterätten. Juristförlaget i Lund. Lund. Montefiore, Simon Sebag (2004). Stalin, den röde tsaren och hans hov; Prisma. Stockholm. Musgrave, Richard A. Musgrave, Peggy B. (1989). Public Finance in Theory and Practice. New York. McGraw-Hill, cop. Musil, Andreas (1999). Deutsches Treaty Overriding und seine Vereinbarkeit mit Europäischen Gemeinschaftsrecht; Schriftsen zu europäischen Recht Bd. 66. Duncker & Humblot. Berlin. Mutanen, Anu (2015) Towards a pluralistic constitutional understanding of state sovereignity in European Union? : the Concept, Regulation and Constitutional Practice of Soverignity in Finland and Certain Other EU member States. Helsinki. University of Helsinki. Myllymäki, Arvo (2007). Finanssihallinto-oikeus: valtion ja kuntien varainkäyttö ja varainkäytön valvonta. Toinen painos. Werner Söderström lakitieto. Helsinki. Myrsky, Matti (1988). Osakeyhtiön ja sen osakkeenomistajan kahdenkertainaisesta verotuksesta; oikeustieteellinen tutkimus jaetun voiton kahdenkertaisesta verotuksesta ja sen lieventämisestä. Lakimiesliiton kustannus. Helsinki. XLIII

Uppsala stift En del av svenska kyrkan Vi har ett gemensamt uppdrag att dela evangelium i ord och handling Svenska kyrkan Är ett evangelisk-lutherskt trossamfund och en öppen folkkyrka med rikstäckande

TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningarGöteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets

187 skattefria inkomster har uppkommit på grund av breddningen av skattebasen genomförd i den nya ISL år Skatteslag skatt på kapitalinkomster skatt på förvärvsinkomst försäkringsavgift arbetsgivarens socialskyddsavgift fastighetsskatt skogsvårdsavgift samfundsskatt källskatt i Landskapet Åland SKATTEREDOVISNINGEN Skattetagare staten staten, kommunen, församlingar folkpensionsanstalten folkpensionsanstalten fastigheternas belägenhetskommun skogsvårdsföreningar och skogsvårdcentraler staten, kommuner, församlingar staten, kommunerna i landskapet Åland (i tillämpliga delar). Tabell 3. Tabell över skatternas distribution. 831 De skatter som insamlas och redovisas kan sammanställas i en tabell enligt skatteslag och skattemottagare enligt tabell 3. För att förstå detta kan man kort kasta en blick på regeringspropositionen, där man dels motiverar ändringarna med en samordning av kapitalinkomstbeskattningen och dels tryggandet av ett skattesystem och dess internationella konkurrensförmåga. Ytterligare har man anfört att denna reform skall vara enhetligare och neutralare än tidigare. 832 Genom revidering av inkomstskattelagen år 2010 har ändå en del av inkomstbeskattningen återförts från kapitalinkomster till förvärvsinkomster. Den egentliga reformen ger församlingarna rätt att få inkomster och också delvis inkomster från 21 och 22 ISL för företags- och skogsposter, då dessa följer de kommunala reglerna, till den del församlingarna har rätt till skatt enligt motsvarande principer som kommunerna. Också andelen för de ortodoxa församlingarnas totala andel är begränsad till en oberoende sats om 0,08 %, varvid man inte beaktar att en ortodox medlem teoretiskt kunde ha en andel av t.ex. samfälld skog i Kuusamo. 5.9 Den kalkylerade relativa andelen Lag om skatteredovisning /532 reglerar vidarebefordran av skatteuttaget till respektive skattetagare. Ovan nämnda inkomstskatt och samfundsskatt är de skatter som med lag redovisas vidare till församlingarna. Enligt 3 (1003/2003) avgör redovisningstidpunkten och i 3 a (724/2004) den kalkylerade skatten. Ytterligare tillkommer enligt 3:12 församlingarnas samfundsskatteandel (se ). Den avgift som förmedlas i förskott av skatteverket till skattetagaren är sedan år 1998 en beräknad avgift som har till grund hela kyrkans tänkta inkomstskatt som bas. Från och med år 2002 tillämpas i skatteutbetalningen 831 Skatteförvaltningen s. 3. Obs! Ej heltäckande, märk t.ex. mervärdesskatten som tillfaller staten. 832 RP 200/1992 rd s32 Gewirth, Alan (1982). Ur Human Rights. Bauhn (1990). Teori om rättigheter s Stockholm. Bokförlaget Thales. Gorbatjov, Michail (1987). Perestrojka; ett nytt sätt att se på världen. Forum. Sockholm. Gränsländer, Östersjön i ny gestalt (2003). = GÖing. Atlatis. Stockholm. Grönblom, Gunnar (2002). Kyrkans lagstiftning med kommentarer. Borgå. Gunnarsson, Åsa (2003). Fördelningen av familjens skatter och sociala förmåner. Iustus. Uppsala. (1995). Skatterättvisa. Iustus. Uppsala. Haapaniemi, Matti (2001). Virallisperiaate tuloverotuksessa ja tuloveroprosessissa. Tutkimus viranomaisaloitteisuutta osoittavien normien synnystä ja kehityksestä. Helsinki. Suomalainen lakimiesyhdistys A-sarja N:o 229. Habermas, Jürgen (1997). Diskurs, rätt och demokrati. Göteborg. Bokförlaget Daidalos AB. (2005). Zwischen Naturalismus und Religion. Frankfurt am Main. Suhrkamp Verlag. (2007). Mellan naturalism och religion. Göteborg. Bokförlaget Daidalos AB. Hackmann, Jörg (2003). Ett fönster mot söder: Polen. GÖing s Atlantis. Stockholm. Hagerman, Maja (1999). Spår av kungens män; om när Sverige blev ett kristet rike i skiftet mellan vi- kingatid och medeltid. Rabén Prisma. Stockholm. Hallamaa, (1999). Rahan teologia ja Euroopan kirkot, (RT). Jyväskylä. Atena. XXXIII

Kristendomens splittring: Katolska kyrkan och Ortodoxa kyrkan Kyrkans första 300 år Kyrkans förföljelse slutade med kejsarens Konstantin toleransdekret. Han arrangerade Första konciliet (kyrkomötet) i47 Raunio, Merja (2004). EU:n laajenemisen veropolitiikalle asettamat haasteet. Verouudistus Rahan teologia ja Euroopan kirkot, s Atena. Jyväskylä. Rawls, John (1999). En teori om rättvisa. Bokförlaget Daidalos AB. Göteborg. (2002). The Law of Peoples. Harvard University Press. Cambridge. Rechtsprechung Jurisprudence 11/2000. Schweiz. Rekola, Aarne (1947 a). Tulo- ja omaisuusverolaki. Porvoo. WSOY. (1947 b). Lausunto; Helsinki Rother, Eila (2003). Eurooppa-oikeus ja arvonlisäverotus. WSOY Lakitieto. Helsinki. Rothstein, Bo (2003). Sociala fällor och tillitens problem; SNS förlag. Stockholm. Rousseau, Jean-Jacques (1990). Du Contrat Social (1762). Bauhn. Teorier om rättigheter s Thales. Stockholm. Sakki, Olli (1989). Kirkollisverotusta koskevia näkökohtia erityisesti Evankelisluter-ilaisen kirkon osalta. Juhlajulkaisu Lassi Kilpi s /2.1990; Suomalaisen lakimiesyhdis-tyksen julkaisuja. C-sarja n:o 22. Helsinki. Samuelson, Paul A. (1971). Samhällsekonomi. s Rabén & Sjögren. Stockholm. Samuelsson, Kurt (1964). Ekonomi och religion. Rabén & Sjögren. Stockholm. Savolainen, Vesa Teperi, Väinö (1999). Jälkiverotus. Lakimiesliiton kustannus. Helsinki. XLVIII

1 MEDDELANDEN FRÅN SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN HANKEN SCHOOL OF ECONOMICS WORKING PAPERS 566 Ensio Erä-Esko KYRKOSKATTEN Skatteuttag och skattebetalning för kyrkan i Finland Kirchensteuer in Finnland Mit einer deutschen Zusammenfassung 2018

Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång, 25 Zakat enligt Koranen De skilda inkomstslagens zakat Zakatens insamling och distribution Zakat i skilda länder Reflektioner över zakat kontra kyrkoskatt Statligt budgetmedel i stället för andel av samfundsskatt Finansministeriets interna betänkande i oktober Betänkandet i korthet Kritik av betänkandet Lösningsavtal enligt betänkandet och kommentarer Lagstifningen enligt betänkandet Staten och kyrkan Konvertering Teser Ekonomin Sammanfattning Zusammenfassung Kirchensteuer in der Geschichte Internationale Kirchensteuer Die kirchlichen Ausgaben Kirchensteuereinnahmen Kirchensteuer und soziale Abgaben Steuerpflicht für die Kirche Die menschlichen Rechte und die Kirche Die Bilanz von Einnahmen und Ausgaben Behörden Kirchensteuer Wirtschaft und andere Religionen Kirchensteuermodelle Rättsfall HFD:beslut CSN Beslut: JO-utlåtanden: HD Beslut EU Beslut EMRD Utländska domar: Tyskland Schweiz XXVI Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling antagen vid årsmöte 2013-03- XX Abrahamsbergskyrkans församling har antagitSPØRRESKJEMA OM UTDANNELSE AV ASFALTARBEIDER Hvilke muligheter for utdannelse av asfaltarbeidere finnes i landet? För asfaltbranschens arbetare (asfaltarbetare) har man ordnat skolning, som en del av markanläggningsbranschens Gud rör vid oss Dop och nattvard Nr 8 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet Dop och nattvard är heliga handlingar och synliga tecken på att Gud kommer oss till mötes och rör vid oss. DOPET Både barn 51 (1972). Veron minimoinnista. Tutkimus tulo- tai omaisuusverosta vapautumisen tarkoituksessa tehdystä toimista lainsoveltamisongelmana erityisesti silmälläpitäen verotuslain 56 :ää. Suomenlakimiesyhdistyksen julkaisuja B-sarja n:o 165. Helsinki. (KB 1998). Yhteisöveron tulon jakautuminen. Helsinki. (1995). Yritysverotuksen perusteet. Lakimiesliiton kustannus. Helsinki. Tipke, Klaus Lang, Joachim (2010). Steuerrecht; 20. Auflage. Otto Schmidt Verlag. Köln. Tivéus, Ulf (1994). Internationella skattehandboken. Fritzes. Stockholm. Träskman, Gunnar (1989). PM rörande regleringen av de tyska evangelisk-lutherska församlingarna i Finland; Borgå Tuori, Kaarlo (1999). Perusoikeuksien ja ihmisoikeuksien turvaamisvelvollisuus. Perusoikeudet s WSOY. Helsinki. (2004). Sosiaalioikeus; WSOY. Helsinki. Tuomola, Matti (1997). Julkistalous. Gaudeamus. Helsinki. Veijola, Timo (2002). Diakonian juuret Raamatussa. Diakonian käsikirja s Kirjapaja. Helsinki. Veikkola, Juhani (2002). Diakonian perustehtävä, visiot ja tavoitteet. Diakonian Käsikirja. Kirjapaja. Helsinki. Welinder s Beskattning av inkomst och förmögenhet (1983). Sven-Olof Lodin Gustav Lindencrona Peter Melz Christer Silverberg. Lund. Studentlitteratur. LII Teckenspråkiga och den nordiska språkkonventionen i dag och i framtiden? Kaisa Alanne Finlands Dövas Förbund rf Dövas Nordiska Råd Dövas Nordiska Råd (DNR) Dövas Nordiska Råd (DNR) är ett nordiskt samarbetsorgan // SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // BESKATTNINGEN I FINLAND Besluten om beskattningen i Finland fattas av riksdagen, Europeiska unionen och kommunerna. Beskattningen regleras genom skattelagarTNS Gallup – Public Tema: Lov om tørklæder og Birthe Rønn Hornbech 17. Maj 2008 Public Metode Feltperiode: 16.-17. April 2008 Målgruppe: borgere landet over på 18 år og derover Metode: G@llupForum (webinterviews)53 (1925). Förvaltningsrättens allmänna läror. Söderström. Helsingfors. (1911). Öfversikt af den moderna statliga inkomst- och förmögenhetsbeskattningen i Europa. Senaten. Helsingfors. Wittgenstein, Ludwig (1992). Filosofiska undersökningar. Bokförlaget Thales. Stockholm. (1992). Om visshet. Bokförlaget Thales. Stockholm. (1992). Tractatus Logico-philosophicus; Bokförlaget Thales. Stockholm. Voipio, Jaakko (1968). Verotuksen kiertämistä, luovutustoimien vero-oikeudellisista vaikutuksista erityisesti silmällä pitäen näennäisluovutuksia sekä verovelvollisen yrityksiä määrätä oikeusvaikutusten syntymisestä. Porvoo. Suomalainen lakimiesyhdistyksen julkaisusarja B n:o 146. Wong, Christoffer (2001). Rättsfilosofins äldre historia. ur Nergelius. Rättsfilosofi s Studentlitteratur. Lund. Välimäki, Hannu (2002). Kymmenyksestä kirkollisveroon; kirkollisverotus Suomen evankelisluterilaisessa kirkossa reformaatiosta nykypäiviin. Suomen kirkkohistoriallisen seuran toimituksia 188. Zeller, Franz (2000). Kirchensteuerpflicht juristischer Personen. Lausanne. Zetterberg, Seppo (2003). Horisont i norr. Finland och havet. GÖing s Atlantis. Stockholm. Zimmermann, Reimar u.a. (2000). Die Personengesellschaft im Steuerrecht. Erich Fleischer Verlag. Achim/Bremen. Åberg, Gösta (2002). Handbok i svenska: skriva och tala, rätt och fel, grammatik, knepiga ord. Wahlström & Widstrand. Stockholm. LIV1994 rd – RP 156 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att stadgandena

Gud blev människa Nr 3 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet GUD UPPENBARAR SIG FÖR OSS Kristna tror att Gud söker oss människor i alla tider och överallt på jorden. Gud har visat oss vem han är genom UPPGIFTER TILL UTSTÄLLNINGEN Svenskt i Finland: Bilderna berättar så har svenskbygden förändrats Lärarexemplar med facit s. Innehåll 2 Instuderingsfrågor och kronologi 3 Korsord 4 Bildtexter 5 Frågor till Frågor och svar efter beslut om vigselrätten På Evangeliska Frikyrkans Församlingsprogram får vi frågor om hur vi ska göra med vigslar efter att vi avsagt oss vigselrätten. Dokumentet EFK och vigselrätten- Inledning Bäste herrn, Formellt, manlig mottagare, namnet okänt Bästa frun, Formellt, kvinnlig mottagare, namnet okänt Bästa herr eller fru, Formellt, både mottagarens namn och kön är okända Kære Hr.,

Vad lär ni eleverna? 2 I Nämnaren nr 14/2 redovisar Ankar Jylltorp ett exempel på hur elever i åk 7 behandlar ett matrecept, dels under en lektion i hemkunskap, dels på lektioner i matematik. ElevernaKyrkomötet Kyrkomötet Presidiets skrivelse 2018:1 Tematiskt kyrkomöte 2019 Kyrkomötets presidium överlämnar denna skrivelse till kyrkomötet. Uppsala den 12 juni 2018 Karin Perers Levi Bergström Carina5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,

Kristendomen del 7 Norden blir kristet långsamt Kristnandet av Norden var en lång process som började under vikingatiden (ca 800-1000-talet). En orsak till att det tog lång tid för kristendomen att få

Socialdemokraternas manifest för kyrkovalet 20 september 2009 i Svenska kyrkan i Eskilstuna Vi socialdemokrater tror att människor är sökare av olika slag. Sökandet måste få en möjlighet att komma till

Nr 36 Avtal med Norge om enklare förfarande och kortare frister vid tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 343/2003 av den 18 februari 2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat35 Huber, Wolfgang (1989). Die Kirchensteuer als wirtschaftliches Grundrecht Zur Entwicklung des kirchlichen Finanzsystems in Deutschland zwischen 1803 und Die Finanzen der Kirche. Studien zur Struktur, Geschichte und Legitimation kirchlicher Ökonomie / Wolfgang Lienemann (Hg.). s München. Forschungen und Berichte der Evangelischen Studiengemeinschaft. 43. Kaiser. Hultman, Tor G. (2003). Svenska Akademiens språklära. Stockholm. Svenska akademien. Huovinen, Eero (1999). Esipuhe; RT s Atena. Jyväskylä. Hurri, Maija (2003). Arkipiispa Leo. Kutsumus ja tahto. Porvoo. Hälsingelagen (1940). Svenska landskapslagar III. s Uppsala. Immonen, Raimo (1992). Fuusion verokohtelu. Helsinki. Lakimiesliiton kustannus. Inger, Göran (1997). Svensk rättshistoria; Liber ekonomi. Malmö. Janson, Tore (2002). Latin. Kulturen, historien, språket. Wahlström & Widstrand. Stockholm. Juanto, Leila (2008) Valmisteverolainsäädäntö. Tutkimus tupakkatuotteuden, alkoholi- ja virvoitusjuominen, juomapakkausen sekä liikennepolttoaineiden valmisteverotuksesta. Lapin Yliopistokustannus. Rovaniemi. Juntunen. Hannu (2006). Kirkkolaki ja omatunto; onko kirkon lainsäädäntö pätevää ja sitovaa? H. Juntunen. Vantaa. XXXVI FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER 2008 Utgiven i Helsingfors den 31 december 2008 Nr 126 127 INNEHÅLL Nr Sidan 126 Lag om sättande i kraft av de bestämmelser 283 Island med sin statskyrka och statsfinansiering eller kommunal finansiering av kyrkan ekonomi. Danmark har med ev.luth. folkkyrka och skatterätt, samt avdrag för donationer till religionssamfund. Finlands evangelisk-lutherska och ortodoxa folkkyrka finansierar sin verksamhet i huvudsak med skatterätt och rätt till en del av samfundsskatten. Sverige har kyrkoavgift där benämningen bara skiljer och gått in för en folkkyrka som Finland sedan länge haft. Kyrkans rätt till beskattning förefaller att svara mot det mest differentierade nationella finansieringsmodellen. Kyrkoskatten kan därför kanske ses som den mest nationellt anpassade skatten med rötter i ett lands religion och utvecklingen av rättshistoria. Finansministeriets betänkande 2013 av Elina Pylkkänen visar på fluktuationen av samfundsskatteandelsprocenten åren 1995 till 2016, absoluta värdet i utdelningen och dess relativa andel av BNP. Modeller ett och två kommer med förslag till begravningsavgift där i förslag avser finansiering genom inkomst- och kapitalskatteuttag. Avkastning kan även finansieras genom budgetanslag i stället för skatteandel av samfunden för kyrkan, för att täcka kyrkans allmänna uppgifter oberoende av församlingstillhörighet VM TM 2013 s Jmf. bilaga 1 Pressmeddelande 189/45 Olaus Magnus (2001). Historia om de nordiska folken. Gidlunds förlag. Hedemora. Paasikivi, J.K: arkiv V:3 Kaarle Hillilän muistio ; Helsingfors riksarkivet. Paaskoski, Jyrki (1997). G.M. Armfelt och gamla Finland. HTF 3/97 s Ekenäs. Pelin, Lars (2004). Internationell skatterätt i ett svenskt perspektiv. Prose Design & Grafik. Lund. Pellonpää, Matti (2005). Euroopan ihmisoikeussopimus. Talentum Media Oy. Helsinki. Penttilä, Seppo (Verotus 1996). Eurooppa-vero-oikeus Suomen tuloverotuksessa. Verotus 3/1996 s Helsinki. Penttilä, Seppo Andersson, Edward (1999). Finlands juridiska nationalrapport. Nordiska skattevetenskapliga forskningsrådets skriftserie, NSFS Nr 37 s Tano Aschehoug. Persson, Roger (1991). Svensk nationalrapport. NSFS Nr 25 s Iustus. Uppsala. Petersen, Jens (2004). Die Anknüpfung der Kirchensteuer an die Einkommensteuer durch 51 a EStG. (Bochumer Kirchensteuertag s ); Frankfurt am Main. (1995). Kirchensteuer in der Diskussion. EKD. Hannover. Pigou, Arthur Cecil (1960). A Study in Public Finance. Third Edition. MacMillan & Co Ltd. London. (2008). The Economics of Welfare. Transacer Publicher. London. XLVIMotion till riksdagen 1986/87:K604 Bengt Westerberg m. fl. (fp) Kyrka -stat-frågan Enligt folkpartiets mening bör varje trossamfund stå fritt från staten. Folkpartiet har därför under alla år varit pådrivande

30 Das Steuerbuch 2007.Österreich Domkapitels cirkulär 247/1858. Borgå Dworkin, Ronald (2001). Taking Rights Seriously. Eighteen printing. USA. (1977, 1978) Harvard University Press. EG-kommissionens vitbok (1990). Förverkligande av den inre marknaden. Vitbok från kommissionen till europeiska rådet Milano den juni Allmänna förlag. Stockholm. Eklund, Klas (2001). Vår ekonomi. Prisma. Stockholm. Emerson, Michael et.al. (1989). The Economics of The E.C. Commission s assement of the economic effect of completing the internal market. Oxford University Press. Oxford. Engelhardt, Hanns (1968). Die Kirchensteuer in der Bundesrepublik Deutschland. Gehlen. Bad Homburg. Engman, Max (1997). Mellan Gustaf och Alexander. HTF 3/1997 s Ek
enäs. Erhag, Thomas (2002). Fri rörlighet och finansiering av social trygghet; en rättslig studie av EGrättens inverkan på medlemsstatermas uttag av avgifter för finansiering av social trygghet. Santérus. Stockholm. Erich. Rafael (1924). Kompetensfördelning, kompetensprövning och kompetenskontroll enligt Finlands författningsrätt. JFT s Helsingfors. Erä-Esko, Ensio (2003). Rätten till skatt för kyrkan i Finland. Svenska handelshögskolan. Helsingfors. XXXI50 Svensson, Per (2008). Dr Luther & Mr Hyde; Verbums förlag. Stockholm. Södersten Jan (1991). Kapitalbeskattningens möjligheter i små öppna ekonomier. NSFS Nr 25 s Iustus. Uppsala. Tarkiainen, Kari (2008). Finlands svenska historia. 1, Sveriges Österland: från forntiden till Gustav Vasa. Svenska litteratursällskapet i Finland/ Atlantis. Helsingfors/Stockholm. Tamm, Dietlev (2002). Romersk rätt och europeisk rättsutveckling. Thomson Fakta. Stockholm. Tervaportti, Marko (2006). Jäsenmaksu. Mahdollisuus tehdä jotakin oman kirkon hyväksi. Fides 2/2006 s Theutenberg, Bo J. (2006). Folkungar och korsriddare. Skara stiftshistoriska sällskap. Skara. Troebst, Stefan (2003). Närvaro i öster. Ryssland och Nordösteuropa. GÖing s Atlantis. Stockholm. Tikka, Kari S. (2004 b). Ansiotulojen verotuksen kehittämishaasteet. Verouudistus 2005 s Werner Söderström Osakeyhtiö. Helsinki. (1976). Kringgående av skattelag Finland. NSFS Nr 3 s Liber. Stockholm. (1983). Oikeustieteen tehtävistä verotutkimuksessa. LMs Helsinki. (1991). Progressivitetstanken i skatteteorin och i beskattningens idéhistoria. NSFS Nr 25 s Iustus. Uppsala. (1990). Veropolitiikka. Lakimiesliiton kustannus. Helsinki. (2004 a). Uusi osinkoverotus. Verouudistus 2005 s Werner Söderström Osakeyhtiö. Helsinki. LI

20 2.4.2 Uppkomsten av ett Storfurstendöme Finland Skatten efter reformationen Reduktionen och den lutherska kyrkan Kyrklig skatterätt under autonoma tiden Lutherska kyrkans skatterätt och inkomstbehov Behov av skattereform genom kejsarens nåd Reformer genom lantdagarna Beskattningsrätt utvecklingen av kyrkolagen Grunderna inom finsk kyrkolag Kyrkolagen tar ställning till ekonomi Nya kyrkolagen tar in stadga om kyrkoskatt Inkomstskattelagen I historiskt perspektiv Uppgradering av beskattningslagarna Beskattningsrätten för andra samfund Andra religionssamfund Den ortodoxa kyrkan Tyska församlingen i Finland Gamla Finland och de tyska församlingarna i Finland Rätten för tyska församlingen Samfundsskatten för ortodoxa och tyska församlingen Kyrkoskatten under 1900-talet i skattelagarna Andra aspekter på lagstiftningen Gränser, språket och skatteuppbörd Kyrkoskatt av hävd Anpassning till i dag Internationellt beroende Kyrkoskatten i ett bredare perspektiv Demokrati och rätt Integration i beskattningen Kyrkans ställning i samhället kontra staten EU-målsättningar Kort om den kristna kyrkan EG-lagens rättsverkan Jämförelse med Finlands influensområden Danmark Norge och Island Sverige Från statskyrka till folkkyrka Svenska folkkyrkan år Tyskland Kyrkornas grundlagsberättigande i Tyskland Kyrkornas beskattningsrätt i Tyskland Beskattningsrätt för EKD Särskilda problem vid kyrkoskatten XXI38 Knuuttila Simo (1999). Eurooppa, kirkot ja aatteet. Rahan teologia ja Euroopan kirkot s Atena. Jyväskylä. Koivukoski, Eero (1989). Kunnallisverotus ja kuntien itsehallinto Kilpi. Juhlajulkaisu Lassi Kilpi / s Suomalaisen lakimiesyhdistyksen julkaisuja. C. 22. Helsinki. Koranen. (2003)Wahlström & Widstrand. Fjärde oförändrade upplagan. Korhonen, Yrjö (2007 a). Laki on susi. Analogi 1/2007. (2007 b). Onnistunut parannus. Analogi 2/2007. Kortekangas, Paavo: Sirius 98-päivät. Tampere Koskenvesa, Esko (2002). Diakonia kirkon elämässä ja toiminnassa. Diakonian käsikirja s Kirjapaja. Helsinki. Kotiranta, Matti (1999). Elämä laupeudessa ortodoksisen näkemys sosiaalietiikasta. RT s Atena. Jyväskylä. Kuhn,Thomas S. (1992). De vetenskapliga revolutionernas struktur. Bokförlaget Thales. Stockholm. Kukkonen, Matti (1994). Osakeyhtiön myynnin verotus. Tutkimus osakeyhtiön myynnin tuloverotuksesta erityisesti harvainomisteista yhtiötä silmällä pitäen. Helsinki. Lakimiesliiton Kustannus. (JTF 2004). Skattereform och beskattning av fåmansbolag. JFT s Helsingfors. Kulla, Heikki (2014) Förvaltningsrörfarandets grunder. Talentum. FIDUCIA. Helsingfors. XXXIX

RP 77/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. och 8 kap. i kyrkolagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att kyrkolagen ändrasInlagd SK 2011-03-31 (under arbete) Stat och kyrka Förteckning över dokument som rör stat-kyrkafrågan 1956-1999 Sammanställning: Sören Ekström Senaste revidering: 27 mars 2011 1 Läsanvisning I detta dokument Folkkyrka En Kyrka för Alla Kyrkoval 2017 centerpartiets STIFTSGRUPP I Göteborgs STIFT vi ARBETAR FÖR en: välkomnande KYRKA I SAMHÄLLHET ung KYRKA HÅLLBAR KYRKA KYRKA MED MOTIVERADE FÖRTROENDEVaLDA MODIG 40 Larsson, Mats G. (1999). Vikingar i Österled. Stockholm. MånPocket. Lappalainen, Kaarina (2002). Ammatillinen vastuu. Diakonian Käsikirja s Kirjapaja. Helsinki. Laulaja, Jorma (2002). Diakonia uskon ja rakkauden risteyksessä. Diakonian Käsikirja s Kirjapaja. Helsinki. Leino, Pekka (2000). Kirkkolain riittävyys kirkon hallintolaiksi. Helsingin yliopisto. Helsinki. (2002). Kirkkolaki vai laki kirkosta. Suomalainen lakimiesyhdistys. Helsinki. (2003). Kirkko ja perusoikeudet. Suomalainen lakimiesyhdistys. Helsinki. (2012). Endast kyrkans egna angelägenheter. En kyrkorättslig undersökning av kyrkan egna angelägenheter i kyrkolagstiftningen om Evangelik-lutherska kyrkan i Finland. Akademisk avhandling. Åbo Akademis förlag. Åbo. Leppiniemi, Jarmo (2004). Verotuksen, kirjanpidon ja yhtiöoikeuden yhteensovittaminen. Verouudistus 2005 s WSOY. Helsinki. Lienemann, Wolfgang (1989). Die Finanzen der Kirche; = DFdK. München. Lindén, Suvi (2001). Kyrklig tidningstjänst Lindström, Henrik och Fredrik (2007). Svitjods undergång och Sveriges födelse. Albert Bonniers förlag. Stockholm. Linnakangas, Esko (1987). Verojen kohtuullistaminen. Lakimiesliiton kustannus. Helsinki. (2014) Historiallinen verokirja. Helsinki. Linnakangas, Esko Immonen, Raimo Puronen, Pertti (1999). Verotuskäytäntö 1999/2; Lakimiesliiton kustannus s Helsinki. XLIKristendom EN BROSCHYR AV DANIELLA MARAUI Vår tro Vår tro går ut på att tro på vår Gud och Jesus. Genom Jesus Kristus visar Gud sin kärlek och genom sin Ande ger han kraft och hopp. Vi tror på att Gud

Religionshistoria I Abrahamitiska religioner, 7,5 hp Skriv namn och personnummer på omslaget! På alla papper som innehåller svar skall du skriva den siffra du tilldelats, men inte något annat som gör att

ANVISNING ANVISNING OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I GYMNASIET I denna anvisning beskrivs de bestämmelser om undervisningen i religion och livsåskådningskunskap16 1.6 Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland 9 Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland Åbo domkyrka byggdes under 1200-talet och invigdes som biskopskyrka den 17 juni år Grundad 1809 Sedan 1817 är domkyrkan även säte för ärkebiskopen. Typ Kristet samfund Medlemmar (76,4 %) [Lutheran church member statistics evl.fi ] (71,9 % år 2017) Officiella språk Finska Svenska Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland (finska: Suomen evankelis-luterilainen kirkko) är det officiella namnet på Finlands största religiösa samfund. Kyrkan är den tredje största medlemskyrkan inom Lutherska världsförbundet. Den är en av två folkkyrkor i Finland, den andra är Finska ortodoxa kyrkan. Kyrkan konstituerades 1809 och 1811 ur den svenska kyrkan då Sverige i och med freden i Fredrikshamn 1809 avträdde Finland till Ryssland och den svenska landsdelen Finland (samt delar av det dåvarande Västerbottens län) blev ryskt storfurstendöme. Tidigare utgjorde större delen av det nuvarande F
inland Åbo stift och Viborgs stift inom den svenska kyrkan. År 1817 blev Åbo stift upphöjt till ärkestift. Stift och biskopar inom Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland 9 XVII

206 färd. 918 Inkomstbeskattning leder bättre till alternativ än konsumtionsskatt, 919 vilket myndigheter bör beakta vid planering för medborgarnas välfärd. 920 Hur stor betydelse det kan tänkas ha och hur rättvist det är balanserat med beskattning kanske vi kan få en uppfattning av i nästa kapitel. 918 Wikström (1994) s. 69; Pigou (2008) s. 89. Desto rikare en individ är desto mindre konsumerar individen! 919 Pigou (1960) s. 124 ff. Det förutsätter ett samhälle med god social standard; Wikström (1994) s Wikström (1994) s. 71; Pigou (1960) sFörfattningsprövning i skatterätten en Studie kring svensk och tysk konstitutionell praxis päverkan pä skatterätten Stefan Olsson IUSTUS FÖRLAG Innehäll Förord 5 Innehäll 7 Förkortningar 11 1 Inledning

Nu känner vi riktningen men vem bestämmer hur det blir? Välfärdsinsatser på religiös grund CRS vid Uppsala universitet Studiedag onsdag 21 jan 2015 Docent Filip Wijkström Center for Civil Society Studies

PROTOKOLL OM ÄNDRING I AVTALET MELLAN DE NORDISKA LÄNDERNA FÖR ATT UNDVIKA DUBBELBESKATTNING BETRÄFFANDE SKATTER PÅ INKOMST OCH PÅ FÖRMÖGENHET Danmarks regering tillsammans med Färöarnas landsstyre samt59 FMF Finansministeriets förordning. FoSR Förordning om skatteredovisning 1998/804. FPA Folkpensionsanstalten. FPL Folkpensionslagen 2007/568. FPSIN Frankrike, Portogal, Storbritannien, Irland, Nederländerna. FSC Forest Stewardship Council. FSL Fastighetsskattelagen 1992/654. FördrS Finlands författningssamlings fördragsserier. GG Grundgesetz. GL Finlands grundlag 1999/731. GÖing Gränsland, Östersjön i ny gestalt. HFD Högsta förvaltningsdomstolen. HFR Höchstrichterliche Finanzrechtsprechung. HTF Historisk Tidskrift för Finland. IFL Inkomst- och förmögenhetsskattelagen 1943/888. IFSkL Inkomst- och förmögenhetsskattelagen 1974/1043. i.v.m. in Verbindung mit. i.s. im Sinne. ISkF Inkomstskatteförordning 1988/1244. ISkL Inkomstskattelag 1988/1240. ISL Inkomstskattelag 1992/1535. JFT Tidskrift för juridiska föreningen i Finland. JK Justitiekansler. JO Justitieombudsman. KB Kommittébetänkande. Kb Kommanditbolag Kf Kyrkofullmäktige. KiStG Kirchensteuergesetz. KL Kyrkolag 1993/1054. KO Kyrkoordning 1993/1055. KSt Körperschaftssteuer. L Lag. LM Lakimies. LOK Lag om ortodoxa kyrkan 2006/985. LoSR Lag om skatteredovisning 1998/532. LX

RP 191/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 22 kap. 8 i kyrkolagen samt 3 och 9 i lagen om kyrkans centralfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I dennaSe möjligheterna! Jag är obotligt optimist, tillhör de nyfiknas skara, tillhör de som vill se bakom hörnet, försöka se möjligheterna! När förändringens vind blåser bygger somliga väderkvarnar medan andra

15 rande valkorporationer finns på lokal- och stiftsnivå. Många av dem ifrågasätter inte folkyrklighetens teologi, men avvisar dess partipolitiska metoder. I vissa sammanhang kan folkkyrklig mer allmänt beteckna strävanden efter en samhällstillvänd kyrka med låga trösklar, som är öppen och tillgänglig för alla. Folkkyrkligheten i denna mening kan delas in i en traditionell form och en progressiv form. Den traditionella betonar kyrkans roll och möjligheter som traditionsbärare i samband med till exempel dop, konfirmation, bröllop, begravning eller årets högtider, det vill säga i de sammanhang där allmänheten traditionellt mest efterfrågar kyrkans medverkan. Den progressiva folkkyrkligheten eftersträvar en modernisering av kyrkan och kännetecknas av en påtaglig öppenhet för nya influenser från utvecklingen i samhället eller från andra religiösa traditioner än luthersk kristendom. I Finland finns två folkkyrkor: Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland Finlands ortodoxa kyrka XVIKristendomen Film Världens största religion Kristendomen är världens största religion med omkring två miljarder anhängare. Kristendomen uppstod i det lilla landet Palestina (dagens Israel) för cirka två

Kommittédirektiv Översyn av statens stöd till trossamfund Dir. 2016:62 Beslut vid regeringssammanträde den 30 juni 2016 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare

41464_sö_23 05-12-28 10.11 Sida 1 Nr 23 Avtal med Norge om ändring av och tillägg till avtalet den 7 augusti 2002 (SÖ 2005:22) om den nya Svinesundsförbindelsen Stockholm den 1 juli 2005 Regeringen beslutade5 Introduktion 1.1 Statskyrka 1 Statsreligion Statsreligioner världen över: Buddhism Islam Shi’aislam Sunniislam Östortodox kristendom Protestantism och Anglikanism Katolska kyrkan Statsreligion kallas en religion som av en stat givits en officiellt erkänd särställning, ofta (men inte nödvändigtvis) kombinerad med särskilda privilegier eller särskild maktutövning från statens sida. I de mest påtagliga fallen smälter statsmakten samman med religionen och bildar en hierokrati. I en modern demokrati är däremot statsreligionen ofta bara statsreligion till namnet, och lagstiftning om religionsfrihet finns. 1 Statskyrkor världen över 1.1 Danmark 1.2 Finland 1.3 Island 1.4 Norge 1.5 Storbritannien VI

– Öppning Svenska Danska Bäste herr ordförande, Kære Hr. Direktør, Mycket formellt, mottagaren har en speciell titel som ska användas i stället för namnet Bäste herrn, Formellt, manlig mottagare, namnet11 1.4 Norge har inte längre någon statskyrka 5 Publicerad :34. Uppdaterad :45 Sjuttonde maj-firande i Norge Bild: Evelina Gustafsson Norge har inte längre någon statskyrka. Stortinget beslöt i går att skilja staten och kyrkan från varandra. Beslutet gjordes med rösterna 162 mot 3. Beslutet betyder bland annat att den norska regeringen inte längre utser biskopar. Norska kyrkan (no: Den norske kirke eller Den norske kyrkja) är Norges evangelisk-lutherska statskyrka. Till den hör 77% av norrmännen [ /norge-avskaffer-statskirken html ]. Kyrkans ledning består av ett biskopskollegium och ett kyrkomöte. Biskopen av Nidaros stift (Trondheim) har en särställning, men kyrkan har ingen ärkebiskop. Preses i biskopskollegiet är sedan oktober 2010 Helga Haugland Byfuglien, biskop i Borg stift. Från 2012 kommer regeringen inte längre att utnämna biskopar direkt, men alla präster och biskopar är fortfarande statligt anställda. Norska kyrkan är fortfarande statskyrka i Norge. 6 [ Ingen avskaffelse: Slik blir den nye statskirkeordningen 7 «Avskaffer statskirken» skriker overskriftene. Men Den norske kirke vil fortsatt være forankret i Grunnloven, selv om mange paragrafer endres. DETTE ER ENDRINGENE. ( ). «Norge avskaffer Statskirken. Stortinget vil endre Grunnloven og fjerne kristendom som statsreligion», skriver TV2 og andre medier, som får det til å se om som statskirkeordningen ble avskaffet i dag. Og det samme rapporteres av internasjonale medier. Det blir ramaskrik blant folk som ikke har fulgt med i den livssynspolitiske debatten: «fjerner de kristendommen? då e vell islam det neste då…», «Og der ble Norge ett muslimsk land. Takk Jens. Jeg håper ALDRI du og din regjering kommer tilbake til taburettene nen gang mer..», «De rødgrønne er ikke sanne!! Hvor store tror de at de er?? 1000 års tradisjon, flagget vårt og grunnloven er byggestenene våre. Er det redselen for XII Kyrkomötet Kyrkomötet Ekumenikutskottets betänkande 2016:8 Samfundet Svenska kyrkan på engelska Sammanfattning I detta betänkande behandlas motion 2016:62, som handlar om att namnet för trossamfundet Svenska 41 Locke, John (1990). Two Treatises of Government (1690), ur Bauhn. Teorier om rättigheter s Bokförlaget Thales. Stockholm. Lodin Sven-Olof Lindencrona, Gustaf Melz, Peter Silverberg, Christer (2005). Inkomstskatt en läro- och handbok i skatterätt. Tionde upplagan. Studentlitteratur. Lund. Lundén, Björn Fyhr, Karin Svensson, Ulf (2005). Avdrag Tionde upplagan. Näsviken. Björn Lundén Information AB. Stockholm. Lähteenoja, Pentti (2004). Metsähoitomaksu veroko? Lakimies 2004 s Helsinki. Marré, Heiner (2004). System der Kirchenfinanzierung in Europa und in der USA. Bochumer Kirchensteuertag s Frankfurt am Main. Martin, Janet (1997). From Kiev to Muscovey. G L. Freeze. Russia a History. s.1 26; Medieval Russia, Oxford. Melander, Göran (1995). FN-systemet; ur FN och de mänskliga rättigheterna s Juridik & Samhälle. Stockholm. Man, John (2004) Djingis Khan. En resa genom mongolernas rike. Fahrenheit. Stockholm. (2014) The Mongol Empire. Ghegnis Khan, His Heirs and the Founding of Modern China. Bantan Press. London. Mandaville, Peter. (2007) Global Political Islam. Routledge. London and New York. XLII 33 Hallamaa Jaana (1999). Kristinusko ja eurooppalainen sosiaalietiikka. RT s Jyväskylä. Atena. Hallberg, Pekka Ignatius, Pirkko Kanninen, Heikki (1997). Hallintolainkäyttölaki. Helsinki. Lakimiesliiton kustannus. Hallberg, Pekka (1998). Oikeus ja verotus. Verotus 1998 s Helsinki. Hallqvist, Dan (2003 a). Privata skatter? Staten och trossamfund. Svensk skattetidning s Göteborg. (2003 b). II Privata skatter? Staten och trossamfund. Svensk skattetidning s Göteborg. Halttunen, Matti Voipio, Risto Pihlaja, Pirjo (2002). Kirkkolainsäädäntö Kirjapaja. Helsinki. Halttunen, Matti Pihlaja, Pirjo Voipio, Risto (2004). Kirkkolainsäädäntö Kirjapaja. Helsinki. (2008). Kirkkolainsäädäntö Kirjapaja. Helsinki. Hammer, Felix (2004). Kirchenmitgliedschaft und Kirchensteuerpflicht. Bochumer Kirchensteuertag s Frankfurt am Main. Harford, Tim (2008) The UndercoverEconomist. Abacus. London. Harjula, Heikki Prättälä, Kari (2007). Kommunallagen, bakgrund och tolkningar. Talentum. Helsingfors. Harrison, Dick (2002). Jarlens sekel. Stockholm. Ordfront. XXXIV Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av kyrkolagen samt 1 och 9 a lagen om kyrkans centralfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att34 Hart, Herbert Lionel Adolphus (1994). The Concept of Law. Second Edition. Oxford. Clarendon Press. Hedlund Thulin, Kristina (2004). Lika i värde och rättigheter. Stockholm. Norstedts juridik AB. Heino, Harri (1997). Mihin Suomi tänään uskoo. Porvoo. WSOY. Hermanson, Robert (1895). Finlands finansförvaltningsrätt. Helsingfors. (1900). Inhemsk förvaltningsrätt II de särskilda förvaltnings-stagrenarna. Helsingfors. Herodotos (2004) Historia. Norstedt & Söner AB. Stockholm. Heuru, Kauko (2003). Hyvä hallinto. Edita. Helsinki. Hidén, Mikael (1970). Eduskunnan oikeusasiamies. Helsinki. Hidén, Mikael Saraviita, Ilkka (1994). Statsförvaltning i huvuddrag. Juristförbundets förlag. Helsingfors. Hirvelä, Päivi Heikkilä, Satu (2013). Ihmisoikeudet käsikirja EIT:oikeuskäytäntöön. Edita. Helsingfors. Hobbes, Thomas (2004). Leviathan. Göteborg. Daidalos. Hopkins, Geoffrey (2003). Ryssland. Folk och imperium Lund. Historiska media. XXXV

RIKSDAGENS SVAR 66/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om rundradioskatt och till lagar om ändring av vissa lagar som har samband med den Ärende Regeringen har till riksdagen

L Ä R A R H A N D L E D N I N G M E D I A I N M O T I O N Lärarhandledning: Kristendom, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen19 Innehåll Förord… IV Introduktion… VI 1.1 Statskyrka… VI 1.2 Statkyrkan blev folkkyrka… VIII 1.3 Danmark Kronik… IX 1.4 Norge har inte längre någon statskyrka… XII 1.5 Folkkyrka…XV 1.6 Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland… XVII 1.7 Finska ortodoxa kyrkan…xviii Innehåll…XX Källförteckning… XXVIII Förkortningar… LIX 1 Kyrkan och samhället Inledning Den offentliga rätten Forskningsuppgift och avgränsningar Definitioner av skatterättsliga begrepp Begreppet kyrkoskatt Disposition Rättsfilosofi och metoder Källor Kyrkans historiska rätt till skatt Införande av tionde och skatt i urkyrkan Kristendom, rätt och skatt i Europa Kristen rätt och skatt i Norden Tionde och skatt under katolsk tid Inom Norden Utanför Norden Rätten till tionde i östra Sverige Regional påverkan från andra språk och annan tro Det östliga inflytandet på Sverige XX

39 Kuusi, Pekka (1961). 60-luvun sosiaalipolitiikka. Porvoo. Kyrkans Informationscentral Kyrkans tidningstjänst Kyrkoordning Kyrkoordning 2007 med angränsande lagstiftning för Svenska kyrkan. Mölnlycke. Kyrkostyrelsens cirkulär Nr 6/2008; Helsingfors Kyrkostyrelsens cirkulär Nr 8/2008; Helsingfors Kyrkostyrelsen: Församlingarnas ekonomi 1989; Helsingfors Kyrkostyrelsen: Församlingarnas ekonomi 1990; Helsingfors Kyrkostyrelsen: Församlingarnas ekonomi 1991; Helsingfors Kyrkostyrelsen: Församlingarnas ekonomi 1992; Helsingfors Kyrkostyrelsen: Församlingarnas ekonomi 1993; Helsingfors Kyrkostyrelsen: Församlingarnas ekonomi 1996; Helsingfors Kyrkostyrelsen: Församlingarnas ekonomi 1997; Helsingfors Kyrkostyrelsen: Församlingarnas ekonomi 1999; Helsingfors Kyrkostyrelsen: Församlingarnas ekonomi 2000; Helsingfors Kyrkostyrelsen: Församlingarnas ekonomi 2001; Helsingfors Kyrkostyrelsen: Församlingarnas ekonomi 2002; Helsingfors Kyrkostyrelsen: Församlingarnas ekonomi 2003; Helsingfors Kyrkostyrelsen: Församlingarnas ekonomi 2006; Helsingfors Kyrkostyrelsen: Statistisk årsbok för kyrkan 2000; Helsingfors Kyrkostyrelsen: Statistisk årsbok för kyrkan 2006; Helsingfors Kyrkostyrelsens cirkulär Nr 32/2004 Kyrkostyrelsens cirkulär Nr 41/2008. Kyrkostyrelsens cirkulär Nr 2/2009. Kyrkostyrelsens statistikblankett A7 konto 4911 för år XL

Kyrkan i Enebyberg I originaldokumentet användes det dåvarande samfundsnamnet Svenska Missionskyrkan, men i denna webbversion har detta ersatts med det nya namnet Equmeniakyrkan. På samma sätt användesRP 35/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 1 kap. 3 kyrkolagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att kyrkolagen kompletteras så Ett barn somKristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är