Posted on

Daglilja South Sea

Stora och doftande blommor i korallrosa, d\u00e4r f\u00e4rgen blir m\u00f6rkare in mot mitten och ett gulgr\u00f6nt svalg. Rikblommande och remonterande. LEVERANS: September-November. Vi börjar med leveranser mot norra Sverige och jobbar oss söderut. Observera att särskilt tulpaner är olämpligt att plantera för tidigt. BETALNING: Du kan betala med Kort, Direktbetalning bank, Swish eller Faktura. Vid Kort, Direktbetalning och Swish betalar du i förskott och pengarna dras direkt och innan leverans, fram till dess vi skickar din order har du alltid rätt att ångra ditt köp och få pengar tillbaka. Vill du betala mot faktura mailas fakturan till dig när vi skickar din order, inga avgifter tillkommer.SLU, the Swedish University of Agricultural Sciences, has its main locations in Alnarp, Uppsala and Umeå. SLU is certified to the ISO 14001 environmental standard. Telephone: 018-67 10 00 • Org nr: 202100-2817 • Contact SLU • About SLU’s websites • Manage cookies

Between 2002 and 2010, Pom organised eight nationwide inventories of old horticultural crops. The perennial varieties which are now being released under the Grönt kulturarv® label were found during the “Call for perennials”. This was an inventory of perennials grown in Sweden since before 1940. The varieties have all proven to be robust, healthy and durable with beautiful bloom. All of them have a history, and in many cases, there are traditions, stories and local names attached to them. These have inspired the new varietal names given to these perennials.
Daglilja (Hemerocallis). Hemerocallis kommer från grekiskans hemera som betyder dag och kallos som betyder vacker. Varje blomma på dagliljan är vacker och varar i just en dag. Men den har en lång blomningstid tack vare alla blommor som utvecklas. Blommar under perioden juli till september.Dagliljans blad kommer tidigt på våren och blir en vacker kontrast till vårblommorna. Just bladen har ett högt dekorativt värde som man ofta bortser ifrån. De är liljeliknande, jämnbreda och smala och bildar stora vassruggar. De är vacker att använda i kombination med vårblommande tulpaner och, något man kanske inte tänker på i första hand, som mycket fräcka marktäckare! Några andra goda grannar i rabatten är funkia, bergenia och prydnadsgräs. Daglilja går bra att plantera i kruka. Blanda då gärna olika sorter som varierar i höjd och blomningstid.

Vi använder cookies för att anpassa innehåll och annonser åt dig som besökare, samt för att tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera trafiken på webbplatsen. Vi delar information om din användning av vår webbplats med våra sociala medier som kan kombinera den med annan information som du har lämnat till dem eller som de har samlat in från din användning av deras tjänster.Daglilja är lättodlad och trivs i både sol och halvskugga i näringsrik, lätt fuktig och väldränerad jord. Det är en tålig gammaldags växt. De arter som först odlades i Sverige var brunröd och gul daglilja. För att få bästa blomning, vattna generöst och göd var tredje vecka under våren, fram till att knopparna visar sig. Dela på plantan ungefär vart annat eller vart tredje år för att dagliljan ska behålla sin spänst och skönhet.

Första anhalten var Ombergsliden, där vi i skidbackens kant fann årets första Jungfu Marie nycklar. I naturreservatets blöta partier blommade både gula kabbelekor och vita vattenklöver. Rosa majvivor fanns att beskåda både i kalkkärret och i den betade hästhagen. Smultronblom här och var utlovade riklig fruktsättning längre fram.
Se´n for vi inåt stan igen, till gamla Folkets Park-området, där examinerades baldersbrå, oxöga och klibbkorsört samt en planta rödmire (=rödarv) med små tegelröda blommor. Dessutom beundrades ett bestånd blåblommande parksallat.Orkidéer i övrigt var det betydligt rikligare förekommande och högre VAX- och ÄNGSNYCKLARNA, medan vi såg blott ett fåtal BLODNYCKLAR. Lågväxande var däremot de i vitmossan växande RUNDSILESHÅR och den mer långsmalbladiga STORSILESHÅR. Orkidén flugblomster hade tyvärr blommat över, svårt var att finna de nu så gott som kala stjälkarna. Däremot fanns här och var blommande KÄRRKNIPPROT, och av andra kalkkärrsarter i blom kan nämnas KÄRRSPIRA och SVARTHÖ; ett par ex. VÄNDEROT (valeriana) iakttogs också. Trivialarter som AKLEJA, KÄRRTISTEL, BLODROT inte att förglömma.

Vid första stället en bit ifrån parkeringen, möttes vi av en kör av främst trastar och rödhakar. Tranor ropade från flera håll och orrar hördes. Vi gick en bit fram till en tjäderspelsplats där sparvuggla spelade. Tjädrar fanns på plats och hördes emellanåt, både spelande tuppar och hönor, men tyvärr kom vi aldrig riktigt nära. Storskogens mesar med bl.a. talltita, svart- och tofsmes kunde höras fint. Det var ett 20-tal personer som följde med denna kväll till Fågelmossens naturreservat, ett par mil norr om Motala. Det var en klar och lugn kväll så det var som gjort för ugglelyssning! Vi anlände vid 17-tiden och eftersom det skulle ta en stund innan det blev mörkt gick vi en promenad runt reservatet. En del kungsfåglar hördes, men annars var det ganska tyst. Innan vi hade hunnit runt stämde en sparvuggla upp och spelade en stund. Gruppen hade delats upp och några hörde även sparvuggla längre bort, men om det var samma eller ytterligare en vet vi inte. En härlig brasa gjordes naturligtvis upp och korv grillades. På hemväg stannade vi vid Hästhumla där det dagarna innan spelat pärluggla, men vi fick tyvärr inte höra någon. Däremot var Pärluggla rapporterad där samma kväll, så ibland ska man ha marginalerna på sin sida… Hur som helst en mycket trevlig kväll, både naturmässigt och socialt! Vi samlades vid vindskyddet och gick sedan en promenad medan mörkret föll runt reservatet. Kvällens kanske mest minnesvärda händelse var en havsörn som mäktigt flög upp inte långt ifrån oss vid ett hygge. Om man lägger till en morkulla och en kattuggla på långt avstånd, så är kvällens fåglar summerade.

Vandringen vid Borensberg och Sticksjön runt på ca 7 km samlade elva deltagare. Vid vandringen blev det två stopp ett för fikarast och det andra vid Juteberget. Där är utsikten fantastisk och man kan bland annat se Linköpings domkyrka.Denna webbplats kan erbjuda innehåll eller funktionalitet som tillhandahålls av tredje part på eget ansvar. Dessa tredje parter kan ställa in sina egna cookies, t.ex. för att spåra användaraktivitet eller för att anpassa och optimera sina erbjudanden.

Höstdagjämningen bjöd på sol och friska västvindar, men i skogarnas inre rådde stilla lugn bakom stenblock och berghällar. Vid slaget nio var tio förväntansfulla MBF-are samlade för utfärd till grottor sydöst om Linköping Första målet var Höversbygrottan, belägen mellan Askeby och Östra Ryd. En tvåvånings blockgrotta med både kryp- och ståhöjd, som alla provade på att beforska. Spindlar i taket, rerster av mänsklig verksamhet fordomdags – sägner berättar om både en rövarfamilj, iklusive en bortrövad kvinna, och om en dvärg med smedja.

Vi åkte sedan fram och parkerade vid vindskyddet. Klockan var då ca 05.30 och vi gick då leden genom och runt Fågelmossen. Orrarna spelade intensivt, några sångsvanar drog förbi och årets första trädpiplärka var på plats. Sträckande grönsiskor passerade nästan hela tiden liksom några korsnäbbar och en sen flock med sidensvansar.
Ja, detta var spridda intryck från dagens upplevelser, som omfattade 6 timmar av denna härliga vårsöndag. Åtskilliga lokalhistoriska minnen bidrog en av deltagarna med, som född och uppvuxen vid bergets ”fot”.

Vi fortsatte till norra udden, där vi kunde se dvärgmås, både adult samt en 2K. En silvertärna upptäcktes också på en sten tillsammans med flera fisktärnor.
Det var mängder med Jungfru Marie nycklar, som vi försökte låta bli att trampa ner. Andra växter vi blev visade var: vildlin, tvåblad, skogsklocka, jungfrulin, darrgräs, pyrola, korskovall, ormrot, svinrot, vitmåra, brudborst, fältgentiana, gökblomster, jordtistel, brudbröd, kattfot och vattenblink.Efter historiken fortsatte vi mot Fossala udde. Ute på åkern störtdök en tofsvipa över huvudet på en räv, som förmodligen jagade lite ägg. Ute vid Fossala udde togs en välbehövlig kaffepaus. En stor flock grågäss, ca 25-30 st, lämna udden innan vi satte oss ner. Fisktärnor skriade högljutt i luften. Knölsvanar njöt i solens sken. Ett knippar dök efter mat. Plötsligt flög en havsörn över udden och in mot Boren. Tillbaka till prästgården gick vi ner till bryggan. Där sågs ett par skäggdoppingar. En rörsångare hördes i vassen utanför och plötsligt hördes kvällens behållning, Näktergalen. Att bara få höra näktergalen sjunga, höjde utflykten extra mycket.

Efter ett kort uppehåll vid kyrkogården (deponin av jord och sten) där stor kardborre dominerade (fjolårsståndare och årets uppväxande) så avslutades färden ute vid Solsätter, där vid cykel/gångvägen en grupp sandvita blommar. Tvåårig som den är skiftar växtplatsen något mellan åren.Det hade under denna dag blåst uppemot 20 m/s i Motala med bl.a. nerblåsta träd som följd. Det såg därför mörkt ut inför denna utflykt och det var osäkert om den överhuvudtaget skulle kunna genomföras. Med tanke på detta var det lite förvånande att det var ett 25-tal personer som ändå kom. Vi åkte till ett fält i närheten av Åby gård, några hundra meter bort i riktning mot Vedemö. Efter en stunds lyssnande tror jag till slut att alla hade lyckats att höra någon av de två kornknarrar som spelade sporadiskt mellan de värsta vindbyarna. Flera gräshoppssångare kunde också höras i närheten, men kärrsångarna var för kvällen tysta. Däremot drog flera morkullar runt. Åh vilken fantastiskt fin och vacker dag vi har haft på det första naturreservat med tema skyddad natur, Kristinebergs naturreservat mellan Godegård och Zinkgruvan. Det fjärde naturreservatet som besöktes med tema skyddad natur var Lustigkulle, som ligger på vägen mot Degerön, strax norr om Karlsby. Det är nog inte så känt, men var en trevlig överraskning. Lustigkulle är uppbyggt på en sandig och grusig moränjord och där växer gamla tallar och granar, som har i vissa fall uppnått en ålder på ca 300 år.Vi var fem från Motala och Tio från Naturskyddsföreningen i Finspång som njöt av vädret och slåtterängen med anor från 1600-talet. Fantastisk artrikedom med ormrot, fältgentiana, nattviol, skallror, junfrulin, vildlin, tvåblad, småborre, ängsvädd…

Vid Motala Biologiska förenings vandring för daglediga 13 maj i Bona var vi 15 deltagare i soligt väder. Första målet var den mytomspunna och svårfunna Rösjögrottan norr om Bona. Gruppen hittade dock fram och fick uppleva denna märkliga grotta bildad av inlandsisens rörelser. Utanför grottan och med utsikt mot en porlande bäck och läten från göktyta, lövsångare, dubbeltrast och bofink, intogs matsäcken. Vi vandrade sedan en rundslinga längs mindre grusvägar och kunde se citronfjärilar och aurorafjärilar flyga mellan vårblommorna och skogsharen utspringande från skogen ut på fälten. Vi såg mattor av vitsippor och de första liljekonvaljerna som var på väg ut och lövsprickningen hade börjat med sin vackra skira grönska.
Sex deltagare kom denna fantastiskt fina men kalla morgon. När vi närmade oss Bredsjömossen som ligger nära Närkegränsen, visade termometern hela 7 minusgrader.Vi var sexton vandrare som for i det soliga vädret upp till Tivedens nationalpark. Vi gick en knapp halvmil i storskogen i riktigt kuperad terräng i långsamt tempo och njöt av utsikten vid bland annat Lilla Trollkyrkan.Med flera duktiga fågelentusiaster på plats, kunde vi pricka av många arter. Bl.a skedänder, svarthakedopping, gråhakedopping, bläsänder, snatterand, vigg, knipor, kricka, tofsvipor, salskrake, gravänder, sothöns, både sång och knölsvan och brun kärrhök. Ovanför huvudena passerade några tranor. Framme vid vägkanten flög en vårpigg sädesärla omkring.

Efter 2,5 timmar tackade vi Rüdiger för hans vänlighet att ta emot oss. Vi gjorde därefter ett besök vid flygfältets södra ände och for sedan vidare till Näs vid södra spetsen av Visingsö.
Kommunrallyt är en fantastiskt bra anledning att komma ut i naturen under en annars lite grå novembermånad. Och som resultatet visar, finns det mängder med fåglar att upptäcka, om man bara har ögon och öron öppna!Denna onsdagkväll bjöd på vindstilla och kvardröjande värme efter den heta sommardagen. Tolv personer mötte upp för ett besök vid detta kalkkärr, beläget mellan Mjölby och Skänninge, i nordkanten av Mjölbyfältets ishavsdelta.Vi fick sannerligen en fin kväll vid månadsträffen vid Ekebyborna gamla prästgård – Tema vårfåglar. Det var 18 st som mötte upp. Carl von Essen berättade lite historik kring prästgården, som legat på samma plats sedan 1642. Prästgården skänktes av Nordiska museet 1989 till Ask- Ekebyborna hembyggsförening. Byggnaden var i dåligt skick och det krävdes mycket arbete för att restaurera byggnaden.

Extremrikkärren i Östergötland är ju främst företrädda inom triangeln Tåkern-Motala-Roxen-Tåkern, där de sedimentära bergarternas inverkan på markskiktet är som mest uttalad. Och här, mitt emot Vätterviksbadet, finns ett av de främsta exemplen på våra kalkkärr i länet. Hit var kvällens studier förlagda, och i den ljumma sommarkvällen hade samlats inte mindre än 33 MBF-medlemmar för att bese exklusiviteter bland orkidéerna. Längs den upprustade, spångade leden, med vissa utvikningar i grönskan/blötmarken vandrade vi i sakta mak, med uppehåll för beskrivning alternativt fotografering av orkidéer och andra kärlväxter.
23 personer mötte upp vid Naturum denna fantastiska sommarkväll som förövrigt var årets hittills varmaste dag. Närmare 25 grader när vi startade kl 21.45! Dessutom var det helt vindstilla. Först gick vi en kortare tur ut genom vassen i stort sett fram till Svanshals äng och tillbaka. Ett par tusen skrattmåsar som dessutom hade fått många ungar den senaste veckan gjorde sitt bästa för att även överösta den mest intensiva nattsångare. Men flera rörsångare satt i alla fall på nära håll och kunde avlyssnas. Rördrommar tutade flitigt och trastsångare kunde höras för att nämna något. Vid Bankängen sjöng sedan en vassångare intensivt. I bakgrunden grymtade vattenrallen och rördrommen. Rör- och sävsångare fanns även här. Vid Ramstadbron satt en gräshoppssångare mycket nära och småfläckig sumphöna spelade. En rad andra arter som enkelbeck, trana, näktergal och sävsångare noterades. Vi fortsatte sedan till Väversundamaden där fika intogs. Det var relativt tyst här men sävsångare och gräshoppssångare hördes. Kvällen avslutades strax efter midnatt vid Alvastra pålbyggnad där en art för kvällen tillkom i form av kärrsångare. En närmast magiskt fin kväll var till ända och hemfärd påbörjades mot Motala. Kanske inte någon stor mängd nattsångare, men ändå inte dåligt att på ett par timmar få med rara arter som vassångare, kärrsångare och småfläckig sumphöna.

Både läckra och giftiga svampar hittades även om de flesta kanske var någonstans mittemellan. Soppar, kremlor, riskor, kantareller, fjällskivlingar, spindelskivlingar, musseroner (fläckmusseron) och ännu mera hittades och artbestämdes.”Vårutflykt” med Motala Biologiska förening med vandring till Birgittas udde. Vi var 8 deltagare, som såg tussilago och kungsfågel, domherre, storskrake, skäggdopping, knipa, rödhake, talgoxe, storskarv, gärdsmyg och knölsvan. Ruiner efter borgen som var den Heliga Birgittas boning i 28 år av sitt vuxna liv. Vandringen var ca 6 km och det blåste snålkallt från nordväst. I lä inne i Ulvåsaviken låg en stor flock med storskrakar, och även flera knipor.Under de mest gynnsamma förutsättningar genomförde på söndagen nio MBF:are ett par studiebesök med vandringar på Ombergs östsida. Solskenet flödade, dock ibland bak tunna molnslöjor, svalkande sydvästvind mildrade värmen (+28°).

Slutdestination blev sedan ett skogsparti SV om Lakviks f.d. hållplats, mellan Björsäter och Bersbo. Här i skogen sträcker sig en lång bergsrygg med östsidan formad som spektakulära. enorma överhäng, där också i den blockrika terrängen smågrottor (Pålstorpsgrottan) kunde återfinnas. En stärkande matpaus fick nu avsluta dagens övningar och speleologiska upplevelser innan återfärden anträddes till hemorten vid 16-tiden.
Sångsvan och tranor förgyllde morgonen tillsammans med en rad andra fågelarter förstås. Bland vadarna återfanns enkelbeckasin och skogssnäppa. Spillkråka, storlom, dubbeltrast och en varfågel var några andra trevliga arter som observerades.Kosan styrdes sedan sydvästut till Ringtrastvägen 2, där i vägkanten en hel mängd vildmorot stod i blom. Vidare sågs bl.a. smällglim, getväppling, väddklint och stormåra.Vi var fem morgonpigga som besökte Rankemossen som ligger någon mil norr om Laxå. Vi vandrade några kilometer längs bergslagsleden fram till mossen. Där fick vi se bland annat ett tiotal spelande orrtuppar, järpe, ljungpipare, ängspiplärka, större korsnäbb, tranor och sångsvan samt höra en mäktig fågelkör med rödhake, taltrast, dubbeltrast, talltita, tofsmes och kungsfågel.

Vi fick parkera en bit in på avtagsvägen vid en plan. Gunnar tog täten och vi traskade efter i hans fotspår på vägen mot informationstavla och den egentliga parkeringen. En större hackspett satt högst upp i en gran. Vi stannade och fikade i solen vid kanten av ett kalhygge.
11 medlemmar var med i det soliga men lite blåsiga vädret och tittade på fältsippor i Lönsås och backsippor i Kårstad. Vidare vandring i Ulvåsa och där kunde vi se ett hav av vitsippor i bokskogen samt andra vackra vårblommor och dessutom de första gullvivorna.Därefter fortsatte vi till Bankängen, där vi fick höra vassångarens säregna mekaniskt surrande sång. Nästa stopp var vid Ramstadbron, där sävsångare och näktergalen hördes.

Traditionsenligt hade MBF denna fina men blåsiga marsdag uggleutflykt till Fågelmossen. Trots att det blåste 15 m/s kom 18 personer med på denna utflykt.
Efter ankomst till norra entrén vid 10-tiden gick vi omgående längs handikappanpassad led till kärret, sista biten på bred träspång ända in i det centrala partiet.Vi var 7 personer som besökte de nya våtmarkerna/sjöarna som skapats efter att torvbrytningen avslutas utanför Tjälltorp. En av dem ligger i Motala kommun, en i Askersunds kommun. Bland häckfåglar såg vi en skrattmåskoloni med ett 30-tal vuxna och många rätt stora ungar. Sångsvanar med ungar, ett tiotal tofsvipor, 3 par svarthakedopping med ungar, krickor med ungar, Knipor med ungar, mindre strandpipare, skogssnäppa, grönbena och trana. Vi såg också några rastande gluttsnäppor och en rödbena. Sjöarna/våtmarkerna har funnits i ett par, tre år. Det ska bli intressant och fortsätta följa utvecklingen av fågellivet i dem.

Denna webbplats använder cookies för att ge besökarna en optimal användarupplevelse. Vissa tredjepartsinnehåll visas endast om ”Tredjepartsinnehåll” är aktiverat.
Vi hade stämt träff med visingsöskådaren Rüdiger Kasche, som vänligen hade ställt upp och mötte oss vid Erstadkärret. Han gav oss en förnämlig guidning under besöket. Erstadkärret var uttorkat, men hyste trots detta flera intressanta vadare, en del på flytt, såsom en myrspov och småsnäppa i vackra dräkter. Här fanns även häckande mindre strandpipare med flera ungar som kilade omkring, mängder med vitkindade gäss och en enstaka prutgås.

Andra intressanta arter vi betraktade var SVARTHÖ, GRÄSULL, KÄRRSÄLTING och AX-AG, förvisso även mer triviala kärlväxter som KÄRRTISTEL, DARRGRÄS, BLODROT, ÅKERVÄDD och RÖLLEKA. Däremot spanade vi förgäves efter nattviol i den intilliggande ängsmarken, där kreaturen ännu inte släppts på bete. I den ljumma kvällen hördes taltrastar sjunga från tvenne håll, annars hade fåglalåten i stort sett upphört. Efter fikastund vid fasta bänkar och bord var vi så nöjda med kvällen
Redan längs början av stigen, alldeles nära informationsskyltarna, växte många exemplar av TVÅBLAD, nu i full blomning, fast inte skrytsamma i färg, gröngula som blommorna är. Längre fram mot blötan fanns flera plantor HONUNGSBLOMSTER, som personer med luktsinnet i behåll vid närkontakt kan känna doft som av honung. Denna lilla raring kan man finna i enstaka exemplar eller i små grupper, svårfunnen oftast, blott 5-15 cm höga som stjälkarna är. Inte högre än så är heller GULYXNE, platsens raritet, även den i full blom där vi fann den. Enda växtlokalen i vårt län.Vi fortsatte till Naturrum. Där fanns många par grågäss med nykläckta gässlingar! Även ett par rödbenor visade upp sig i solen. Kvällen avslutades med lite kaffe.