En Anka är Bra Att Ha

Men det är lika bra att kasta in en brasklapp. Löpankor och myskankor är kända för att äta sniglar i massor men alla ankor är individer med eget tycke och smak. Det finns ankor som kniper näbb när man bjuder på mördarsnigel men de flesta äter massor.Och har du ankor är det ingen hemlighet i grannskapet eftersom de pratar en del. Myskankorna är i stort sett tysta men andra ankor kvackar, precis som ankor ska göra. Ankor är perfekta husdjur på många sätt. Många värper lika bra som höns men ger större ägg. De äter ohyra och håller trädgårdsmästaren sällskap. Varje gång en spade sätts i jorden kommer de fram och vill vara med. Ändå låter de oftast grönsaker och blommor vara ifred. Finns det gräs att beta kan de på sin höjd trampa ner något fint med sina platta fötter när de klampar runt och äter sniglar och annan ”ohyra”.Myskanka: Finns i många former idag. Den svenska myskankan, som räknas som en lantras, är vit och svart. Myskankan har rödfärgade hudpartier på huvudet, hannens skrynkligare än honans.

Blekingeanka: Det här är en gammal ras som hotas av utrotning. Blekingeanka härstammar från en flock som fanns kvar på Ungskär i Blekinge. Den har oftast en teckning som påminner om gräsanden men det finns även vita. En hona väger 2-2,5 kilo, hanen 2,5-3,5 kilo. Honan lägger 60-100 ägg per år.Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.Svensk blå anka: De första svenska blå ankorna är en lantras som kom från blåfärgade ankor från västkusten. Ankorna är spräckliga med grå bas och har brandgula eller skifferfärgade ben. En andrik väger 3 – 3,5 kg och en anka 2,5 – 3 kg.Finns det då inga nackdelar med ankor? Jo, om du har en damm med växter i har du inga växter kvar efter några veckor. De älskar att puttra runt, dra upp och smaka på växterna.Ankor är mycket sociala varelser, för det ligger i deras natur att leva i stora flockar eller som par. Faktum är att deras vänlighet och lättillgängliga livsstil har vunnit många människors hjärtan, vilket är anledningen till att många skaffar ankor som husdjur. Därför kan det vara viktigt att ha koll på ankvård.Att uppfostra ankor är möjligt med kunskap och engagemang. Grundläggande ankvård omfattar alla specifika aspekter som de behöver som en art. Här är några tips när det gäller att ta hand om dem.Grundläggande ankvård handlar bland annat om att ha en bra kost som uppfyller behoven hos arten. Ankor är allätare och föredrar en mycket blandad kost. Mer än 70% av kosten ska bestå av frukt, grönsaker, frön, baljväxter och korn. De får även protein från djur eftersom de äter småfiskar och insekter.Du bör inte ge en kommersiell mat avsedd för ankor som ska slaktas till en husdjursanka. Att äta denna typ av mat kan leda till fetma och andra relaterade sjukdomar. När du adopterar en anka måste du respektera dess näringsbehov. Det är alltid bäst att ge den naturlig mat och se till att du alltid håller den frisk. Många ägare använder vitamintillskott.

Ankor är generellt sett ganska tåliga så länge de har en bra kost och lever under goda förhållanden. Förebyggande medicin och frekventa besök hos veterinären är fortfarande viktiga delar av grundläggande ankvård, för att se till att dina små vänner är lyckliga och hälsosamma. En vuxen anka äter mellan 1,5-2 dl mat per dag, men det beror också på arten, kön och livsmiljö. Den specifika kosten du ger din anka kan också bero på vad syftet är med din anka. När ankor uppfostras för att ätas använder man vanligtvis fettfrämjande metoder för att få mycket kött ur varje anka. Därför använder de kommersiella livsmedel med hög koncentration av kolhydrater, cirka 25% protein och inte mycket fibrer.

Kaninburar eller hönsgårdar är vanligtvis bra hem för ankor – en plats där de kan känna sig trygga och vila. Hur stort deras hem måste vara beror på hur många ankor och hur mycket ledigt utrymme du har.

Ankor är naturligt rena och kan lätt bli sjuka om de bor i en oren miljö. Hygien spelar en viktig roll vid grundläggande ankvård. Du ska städa deras område minst en eller två gånger i veckan. Du bör också städa upp dagligen efter att de ätit och druckit.

När de bor i det vilda rengör ankor vanligtvis varje dag – både sig själva och sina bon. Det är vanligt att se dem spendera flera timmar med att rengöra sina fjädrar och städa sina hem. Ankor är anpassade till en livsstil i vatten. De är naturligt fantastiska simmare och är generellt mycket eleganta, säkra och lugna i vattnet. När de är på marken har de sin klumpiga “gungande” gång på grund av sin simhud. Många ankor uppfostras för att ätas. Ankkött – mestadels från levern – är en delikatess i den kulinariska världen, vilket dessvärre lett till en mycket oetisk industri. Det har också näringsmässiga fördelar som allt fler nutritionister och läkare erkänner. Den växande efterfrågan på nationella och internationella marknader har också medfört att fler bönder och affärsmän investerar i dem. Om du är osäker på om du har rätt att göra en förhandsanmälan bör du kontakta din länsstyrelse för information och ta reda på om din tänkta byggnation kräver förprövning eller inte. Fjäderfästallar ska ha fönster eller andra ljusinsläpp för dagsljus. Har du ett stall som du började använda före den 1 januari 1994 som saknar fönster eller andra ljusinsläpp för dagsljus behöver du inte sätta in fönster. Men om du gör en ombyggnad eller tillbyggnad som kräver förprövning måste du installera fönster eller annat ljusinsläpp för dagsljus även i dessa stallar.

Om du är berättigad att göra en förhands­anmälan får du påbörja åtgärden så fort länsstyrelsen fått din förhands­anmälan. Du behöver alltså inte invänta besked från länsstyrelsen. Eftersom någon särskild besiktning av djurutrymmet inte krävs vid en förhands­anmälan får du använda det när åtgärden är färdig.Vi publicerar alla tillstånd, domar, dispenser och uppföljande statusrapporter som rör större gris- och fjäderfäanläggningar på vår webbplats. Vi har sorterat besluten efter vilket län verksamheten tillhör. Du ska anmäla din djurhållning till kommunen om du har stadigvarande djurhållning med fler än 100 djurenheter. Du behöver däremot inte anmäla stor djurhållning under tillfälliga arrangemang, till exempel utställningsmässor. Du ska ha en godtagbar plan för hur du ska se till att djurskyddet inte blir lidande vid elavbrott. I planen är det viktigt att du har tänkt på hur olika system för till exempel vattning, utfodring och ventilation kan påverkas om elförsörjningen bryts.Klimatet i stallet ska vara anpassat till dina fjäderfän och sättet du håller dem på. Luften får inte ha för hög luftfuktighet. Luften får inte heller innehålla höga halter av ämnen som kan skada djuren. Luften som går in i stallet får inte komma in via utgödslingssystemet eller någon annanstans ifrån som gör att luften kan innehålla luftföroreningar eller smittoämnen.

Om du har ett mekaniskt ventilerat stall för fler än 2 000 djur måste du ha ett larm som varnar för övertemperatur, strömavbrott och fel på larmanordningen. Larmet ska vara utformat så att du säkert uppmärksammar det. Om ventilationen går sönder ska du hinna upptäcka det och åtgärda felet innan djuren far illa. Även om det inte krävs larm i ditt stall är det mycket bra om du har det ändå. Kontrollera larmet regelbundet och minst varje gång du sätter in en ny omgång med djur.I ett oisolerat stall får den relativa fuktigheten inne i stallet endast undantagsvis överstiga uteluftens relativa fuktighet med högst 10 procentenheter. Om till exempel uteluftens relativa luftfuktighet är 78 procent får stalluftens relativa luftfuktighet vara högst 88 procent.

Stora, tillståndspliktiga anläggningar för grisar och fjäderfän omfattas av de EU‑gemensamma krav som ställs i Industriutsläppsdirektivet (IED). Det betyder att anläggningarna ska använda bästa tillgängliga teknik (BAT, Best Available Technique), och klara utsläppsvärden för ammoniak som finns för olika djurkategorier.Om du gör en ombyggnad som kräver förprövning ska du installera ett mekaniskt utgödslingssystem under det gödseldränerande golvet. Detta gäller dock inte om du har avelsdjur inom slaktkycklingproduktionen i envåningssystem där det gödseldränerande golvet utgör högst en tredjedel av djurens tillgängliga golvyta. Systemet ska vara konstruerat så att det går att gödsla ut regelbundet under det dränerande golvet. Du bör gödsla ut minst 2 gånger i veckan för att undvika dålig luft i stallet.För avelsdjur inom slaktkycklingproduktionen ska det vid rakt fodertråg finnas minst 125 millimeter trågkant per höna och minst 150 millimeter trågkant per tupp och vid runt fodertråg, minst 80 millimeter per höna och 100 millimeter per tupp.

Du ska se till dina fjäderfän minst 1 gång per dag. Har du nykläckta, sjuka eller skadade fjäderfän ska du se till dem oftare och, om det behövs, ge dem vård så fort som möjligt.Dina fjäderfän ska inte kunna nå föremål eller ämnen som kan skada dem och du får inte använda eltråd eller annan elektrisk utrustning för att styra deras beteende.

Om du ska göra en mindre om- eller tillbyggnad i en stallavdelning som du har förprövat tidigare behöver du i vissa fall inte förpröva, utan det är tillräckligt att du i stället gör en anmälan till länsstyrelsen innan du påbörjar åtgärden, en så kallad förhands­anmälan. För att det ska vara tillräckligt att enbart göra en förhands­anmälan krävs dock att samtliga punkter är uppfyllda:Förprövning är ett slags bygglov som godkänner den planerade byggnationen eller åtgärden från djurskydds- och djurhälsosynpunkt. Du ansöker om förprövning hos länsstyrelsen när du ska bygga nytt, bygga om eller bygga till djurstallar, hägn eller andra förvaringsutrymmen för djur. Förprövning ska inte förväxlas med ett vanligt bygglov som du söker hos kommunen.

Gäss och ankor som du föder upp inomhus ska du hålla på ströbädd. De bör också ha tillgång till badvatten. Anordningen för dricksvatten bör vara så konstruerad att de kommer åt att doppa huvudet. Annars finns risk för att fodret, särskilt om det är ett mjölfoder, sätter igen fåglarnas näsöppningar.När din förhandsanmälan har kommit in till länsstyrelsen får du en bekräftelse på det. Länsstyrelsen kontrollerar också att de uppgifter som efterfrågas är redovisade. Om så är fallet gör länsstyrelsen ingen ytterligare åtgärd. Om din förhands­anmälan har brister kommer länsstyrelsen att begära att du kompletterar den. Om du inte gör det senast den tidpunkt som länsstyrelsen angivit, kan länsstyrelsen komma att göra en kontroll på din gård.En sådan efterhandsprövning innebär också ofta att du måste betala en särskild avgift. Om du ägde stallet när byggnationen utan förprövning gjordes får du betala 12 000 kronor eller 24 000 kronor beroende på byggnationens omfattning. Du kan bli tvungen att betala avgiften upp till 5 år efter det att byggnationen gjordes. Stallarna ska ha belysning som är fast monterad och som inte ger djuren obehag. Ljuset ska därför till exempel vara flimmerfritt eller ha en flimmerfrekvens som djuren inte uppfattar. Du ska också kunna se djuren utan problem. Om du har unghöns ska de hela tiden ha tillgång till strö som de kan picka, sprätta och sandbada i. Om inte kycklingar får tillgång till strö tidigt i livet ökar risken för fjäderhackning, alltså att de börjar plocka onormalt mycket eller hacka på varandras fjädrar. Om du har fler än 350 höns ska du ha flera öppningar till utomhusytorna för att öka möjligheterna för att alla höns som vill gå ut kan göra det. Öppningarna ska vara utspridda utefter hela byggnadens längd. Om du har många djur kan du behöva anmäla det till kommunen, eller söka miljötillstånd hos länsstyrelsen. Det beror bland annat på att anläggningar med många djur producerar mycket gödsel, vilket kan påverka miljön och närliggande områden.Du ska också ansöka om förprövning om du vill inreda eller använda en byggnad som djurstall som tidigare använts till något annat än sådan djurhållning eller djuruppfödning som du planerar att använda den till, eller gör en ändring i ditt djurstall på ett sådant sätt att det är av väsentlig betydelse från djurskydds- eller djurhälsosynpunkt.

Om du har ett stall för värphöns eller unghöns som du håller i envåningssystem är gränsvärdet för ammoniak 25 ppm. Tänk på att höga halter av ammoniak kan skada luftrör och slemhinnor. Därför får djuren endast tillfälligt utsättas för så höga värden som 25 ppm.

Att förpröva kostar ingenting. Däremot kan det bli dyrt att bygga utan förprövning. Om du gör något som kräver förprövning utan att först ha fått ett beslut om godkänd förprövning ska länsstyrelsen förbjuda dig att ha djur i utrymmet. Om stallet, hägnet eller annat förvaringsutrymme ändå uppfyller djurskyddsreglerna ska länsstyrelsen godkänna det i efterhand genom en så kallad efterhandsprövning.

Det är viktigt att ljuset stödjer djurens dygnsrytm och beteende. Dagsljus ska spridas jämnt i stallet så att inte soliga fläckar uppstår dit djuren lätt flockar sig och riskerar att kvävas om de är många. Skulle dagsljuset orsaka djurskydds- eller djurhälsoproblem, till exempel utbredd fjäderplockning, får du i stället använda belysning som liknar dagsljuset med en spektralbredd på minst 300 nanometer. Det ska då kunna styras och inkludera ultraviolett ljus (UVA-ljus).

Unghöns och slaktkycklingar behöver olika mycket utrymme beroende på hur gamla de är. Du hittar måtten i tabellerna nedan. Tänk på att detta är minimimått för produktionsdjur och inte optimala eller rekommenderade mått.

Utfodrings- och vattningssystemen ska vara utformade så att fjäderfäna kan äta och dricka lugnt och naturligt. Har du automatiska utfodrings- och vattningssystem så ska du kontrollera dem varje dag.Om du med uppsåt eller av grov oaktsamhet utsätter djur för lidande kan du dömas till böter eller fängelse för djurplågeri enligt brottsbalken. Om brottet anses grovt kan straffet bli fängelse i lägst 6 månader och högst 4 år. Om du har brutit mot djurskydds­lagstiftningen, på ett allvarligt sätt eller upprepade gånger, eller om du har dömts för djurplågeri, kan länsstyrelsen förbjuda dig att ha hand om djur, så kallat djurförbud.

Huvudregeln är att den relativa luft­fuktigheten i ett värme­isolerat stall under vintern får vara högst 80 procent. Undantaget är om temperaturen i stallet är lägre än 10 grader Celsius. Då gäller att summan av stalltemperaturen och den relativa luftfuktigheten får vara högst 90.Minst 2 gånger varje dygn ska du ge dina fjäderfän vatten som har en bra kvalitet. Det allra bästa är om de har fri tillgång till vatten. Högvärpande höns bör ha fri tillgång till vatten för att må och värpa bra.

Det är också viktigt att unghöns tidigt hålls på ett sätt så att de kan röra sig i höjdled. Detta för att deras ben ska tränas och få den benstyrka som behövs. Det skapar du genom att ge dem tillgång till sittpinnar.

Unghöns ska födas upp så att de förbereds för det liv de ska leva som vuxna. Det betyder att om du ska ha värphönsen frigående, bör du skaffa unghöns som har fötts upp frigående. Om du har värphöns i bur så bör du skaffa unghöns som fötts upp i bur. Unghöns som fötts upp i bur kan få svårt att klara sig och till exempel hitta mat och vatten om man flyttar dem till stallar där de kan röra sig fritt i flera våningsplan. Det går att lära dem detta, men det kräver mycket tid och passning under de första veckorna i det nya systemet.Golvet i redet får inte vara konstruerat så att värphönsen ligger direkt på ett nät. De ska kunna gå ordentligt på dränerade golv som ger stöd åt de främre klorna på varje fot. För att du ska få göra ingreppen själv måste du ha rätt kompetens och sådana kunskaper så att det sker på ett djurskyddsmässigt bra sätt. Du måsta vara noggrann med hygienen och använda ändamålsenliga instrument. Om det är sommar och varmt och systemet arbetar med så kallad forcerad ventilation är det i stallar med slaktkycklingar tillåtet med mekaniskt buller upp till 75 dbA.

Du får bara hålla hönsraser som har en medelvikt under 2,4 kilo i bur. Du får ha dem i bur i högst 2 år. Sandbadet i burarna ska vara öppet i minst 5 sammanhängande timmar varje dygn. Du bör försöka efterlikna djurens naturliga dagsrytm och sandbadet ska vara konstruerat så att ströet ligger kvar och att hönsen får direktkontakt med det när de badar. I inredda burar bör du därför inte använda strö som är för flygigt eller har en grov struktur, som till exempel kutterspån.

Förprövningen är ett krav, men är också ett sätt för dig att få din planerade byggnation eller åtgärd kontrollerad och bedömd av länsstyrelsen utifrån kraven som gäller för bland annatVärphöns bör ha en minst 8 timmar sammanhängande mörkerperiod per dygn. Slaktkycklingar ska, med undantag för första uppfödningsveckan och de 3 sista dagarna före slakt, ha en mörkerperiod om minst 6 timmar per dygn, varav minst 4 timmar ska vara sammanhängande.

För att dina fjäderfän ska må bra ska du följa reglerna om skötsel, utfodring, stallmiljö, utevistelse och avel. Om du bygger om eller bygger nya stallbyggnader kan du behöva ansöka om förprövning hos länsstyrelsen. Du som har många djur kan även behöva söka miljötillstånd.

Om du har frigående värphöns och raka fodertråg ska varje höna ha minst 100 millimeter plats vid trågkanten. Om du har runda fodertråg räcker det att varje höna har 40 millimeter plats vid trågkanten.Vid ett smittutbrott av till exempel fågelinfluensa kan särskilda regler komma att gälla som innebär att höns och slaktkycklingar inte får vistas utomhus. Du som håller dina fjäderfän utomhus behöver därför ha beredskap för att kunna hålla dem inomhus i en bra inomhusmiljö under en längre period.

För att nervsystemet skall fungera behövs kolin som är en viktig del i fosfolipidernas uppbyggnad. Relativt lite forskning har gjorts avseende ankors vitamin- och mineralbehov. Det som framkommit är att vitamin A är viktig för maximal foderomvandling och för bra fertilitet. Vid brist uppstår muskelsvaghet och dålig tillväxt. Vitamin E förhindrar muskelförtvining och skall kombineras med selen. Om kosten har brist på selen måste halten av vitamin E ökas kraftigt, om vitamin E saknas måste mycket selen tillföras. Det finns många olika B-vitaminer där de viktigaste är niacin, folsyra och biotin. De förhindrar bensvaghet och ger en bra tillväxt. Vitaminerna D och K antas också vara viktiga.

Näringsbehov Ankor är djur som anpassar sig väl till olika sorters föda. Genom att öka eller minska foderintaget kan ankor hålla sitt dagliga intag av smältbar energi konstant. Om fodret är väldigt energifattigt kan en anka öka sitt foderintag med upp till 30 %.För att öka ankans popularitet måste mer information om dess användningsområden spridas till samhället. Människor bör få veta att det finns valmöjligheter, att det finns ägg och kött med en annan komposition än värphönsägg och slaktkycklingprodukter.

I många system får ankorna gå på nätgolv för att renhållningen skall bli lättare. Tunga raser har dock uppvisat problem med balansen när de går på nät. Detta leder till att de halkar och trillar vilket i sin tur ger upphov till olika skador.

Ankor är vattendjur och har beteenden kopplat till badning. När ankor inte har tillgång till öppet vatten kan beteendeproblem uppstå så som huvudskakningar och fjäderplockning. Ofta omdirigeras badbeteendena till underlaget ankorna går på. Består underlaget av halm eller spån får ankor ofta irriterade ögon och näsborrar pga allt damm. Problemet kan lösas genom att ankorna får tillgång till vattentråg som tillåter att de kan doppa huvudet och blöta ner fjäderdräkten. I intensiva system kan det vara svårt att ha badvatten till ankor då hygienen ofta bli sämre.. Vid tillgång till bad behöver underlaget bytas oftare eftersom det i blött bäddmaterial bildas ammoniak. Om halten av ammoniak överstiger 10 ppM får ankorna ofta hälsoproblem som t ex igengrodda ögon.Biprodukter – En av de största biprodukterna från ankor är dun. Dunet används för tillverkning av många olika produkter så som kuddar och täcken. Från myskankor är detta dock ingen bra biprodukt då deras dun är alldeles för grovt. Det är inte bara köttet som är ätbart på ankor. I Asien är marknaden för fötter, tunga och hjärta stor, dessa delar kan ibland vara dyrare än vad köttet är. I Vietnam och Filippinerna finns en marknad för fertila ägg som utgör ingrediensen i maträtten Balut. Balut görs genom att fertila ägg kokas efter att ha inkuberats i ca 17 dagar istället för vid den normala kläckningstiden som för ankägg är ungefär vid 25-28 dagar. I Europa finns en produktion av fet anklever, s.k. foie-gras, som räknas som en delikatess i restaurangbranschen. För att få foie-gras tvångsmatas ankorna med en foderblandning som är rik på fett och kolhydrater den sista månaden innan slakt. Ankorna hålls i individuella burar under tvångsmatningsperioden. I Sverige är denna produktionsform ej tillåten eftersom det anses att ankorna utsätts för onödigt lidande. Försiktighet bör dock iakttas eftersom en del fodermedel kan innehålla toxiner. Om mer forskning gjordes på ankors näringsbehov och metoder utvecklades för att förhindra toxinutveckling i fodermedel skulle kostnaden för utfodring kunna sänkas ytterligare. Detta skulle göra det mer attraktivt att föda upp ankor. Ankor är snabbväxande djur och vid slakten som sker vid 8-12 veckor har de nått ca 80 % av vuxenvikten. Tidpunkten för slakt beror dels på den sena utvecklingen av bröstmuskeln, och dels på när ankorna börjar sätta sin fjäderdräkt. Vid fjädersättning avstannar tillväxten och när ankornas dun byts ut mot fjädrar utvecklas grova pennor som försvårar plockningen av kroppen och risken för skador på skinnet ökar. Skinn med rispor och hål kan ge slaktkroppen ett mer oaptitligt utseende.

Ett stort problem vid utfodring av ankor är att många fodermedel innehåller mögelsvampar som kan bilda mykotoxiner. Problemet är särskilt stort i humida klimat där fuktigheten utgör en bra tillväxtmiljö för svampar och mykotoxininfektioner kan uppkomma i säden, foderblandningar eller i ankorna. I fodret sänks näringsinnehållet och upptaget av den näring som finns kan försvåras för ankorna. Ankor är mycket känsliga för mykotoxiner, för vissa toxiner är de känsligare än vad andra fjäderfän är. Tabell 3 beskriver olika mögelsvampar, var de finns och hur deras mykotoxiner kan påverka ankor). Tabell 3. Beskrivning av mögelsvampar, fodermedel de hittas i och hur de påverkar ankor (efter Scott Koccidiostatika är en antibakteriell substans som används världen över som tillsats i foder.För att undvika att ankor får i sig toxiner och andra giftiga ämnen måste fodret genomgå noggranna kontroller och vattnet bör hållas rent så blågröna alger ej kan växa till. Vid symptom på infektion måste källan till infektionen snabbt hittas för att minimera antalet infekterade ankor.Vid utfodring av ankor är det effektivast att använda foder i pelletform. Pelleten har ett välbalanserat näringsinnehåll och de flesta viktiga mineralerna och vitaminerna finns med. Om fodret ges i blandform, dvs icke-pelleterat, måste ankorna äta mer för att få i sig alla ämnen de behöver. Foderslöseriet blir större med blandfoder då ankor gärna skyfflar in mat i näbben och sen går i väg. Pelleten är utformad i storlek för att lätt passera ner i halsen och inte trilla ur näbben. Mjölfoder skall undvikas till ankor då det täpper igen näbben och näsöppningen. Om mjölfoder ändå utfodras är det bäst om det blötläggs. Mer foder än vad ankorna äter upp per dag skall inte blötläggas då blött foder som stått ett tag blir surt och giftigt för ankorna.

Ankan har länge nyttjats som husdjur av människan, i Europa i ca 2000 år och i Asien sedan forntiden. Tamankan härstammar ursprungligen från gräsanden och myskanden. Då dessa vilda änder inte kommer från samma kontinent skiljer sig deras beteende åt eftersom de har anpassat sig till olika miljöer. De flesta mineraler finns i tillräckliga mängder i kommersiella kraftfoder, men jod och kalcium kan behöva tillföras. Om halten av kalcium i kosten är för låg kan tillväxten påverkas negativt, risken för benskörhet öka och skalkvaliteten försämras. Om för mycket kalcium ges till ungankor kan tillväxten hämmas. En rekommenderad kalciumhalt i kosten är 0,6-0,8 % för växande ankor och 2,7-3 % för ankor i äggproduktion. För att förbättra ankornas fjäderdräkt gjordes ett försök med joderat kasein som tillskott av Scott & Dean (1991), försöket visade att både tillväxten och fjädersättningen förbättrades för de ankor som fick tillskottet. Hos ankor som inte fick tillskott av joderat kasein var medelvikten av fjädrarna på en anka 90 gram jämfört med 104 gram vid tillskott. Studier som gjorts har dock även visat att dimmat ljus kan ge upphov till problem så som slöhet, försämrad syn och en ökad rädsla. Myskankor och mularder har uppvisat mer beteendestörningar än andra raser som hålls i intensiva system. På myskankor och mularder är det i flera länder tillåtet att trimma näbbar och klor för att undvika skador vid slagsmål och transport. Studier har visat att genom att blanda myskankor och mularder med pekingankor minskar både slagsmålen och fjäderplockningen då pekingankorna lär ut ett annat socialt beteende.

Tamankan är inte så olik änderna i sitt beteendemönster, däremot skiljer sig mönstret mellan ankraser beroende på vilken and de ursprungligen härstammar från.Ankor i områden med risk för smitta får vaccineras. Salmonella är en sjukdom som kan spridas till ankorna genom att nytt avelsmaterial införs i besättningen, genom kontakt med vilda fåglar eller genom inblandning av smittat kött och benmjöl i fodret. DVH smittar främst ungankor och dödligheten kan uppgå till 90 %. DVE smittar främst vuxna ankor och ger organskador och dödsfall. I Asien har man ett stort problem med Avian Kolera, en sjukdom som orsakas av bakterien Pasteurella mutlocida som finns i osanitära miljöer och stillastående vatten. För att minska sjukdomstrycket skall en god renhållning finnas, åldersgrupper skall hållas separerade och nytt avelsmaterial testas noggrant för sjukdomar. Ankor kan vaccineras mot DVH och DVE om de föds upp i ett område med känd smitta. För att kunna få en optimal produktion och ändå ge ankor en trivsam miljö behövs mer forskning. Det är viktigt att undersöka hur olika inhysningssystem påverkar ankors hälsa och vilka beteendestörningar som kan uppstå. Sett ur ett ekonomiskt perspektiv är intensiva system mer lönsamma eftersom ankornas foderintag och tillväxt lättare kan kontrolleras. Ser man däremot till vad som är bäst för ankorna är semi-intensiva eller extensiva system bäst då de erbjuder en mer stimulerande miljö och ger ankorna möjlighet att utföra naturliga beteenden. De studier som gjorts har visat att ankor som får möjlighet till utevistelse utvecklar mindre beteendeproblem och ofta får en bättre tillväxt, dock med en ökad foderkonsumtion. Genom att kombinera ankuppfödning med annan odling som t ex ris- eller fiskodling kan ekonomiska fördelar erhållas i båda produktionerna. Ett stort problem med utomhusuppfödning är dock risken för smitta från vilda fåglar och andra djur och mer forskning behövs för att förbättra smittskyddet och bota eventuella sjukdomar. Det finns många fodermedel som används till ankor och eftersom ankor lätt anpassar sig till den kost de får går det att välja fodermedel som är billiga. Fodret skall dock innehålla alla de aminosyror, vitaminer och mineraler som en anka behöver. Vanligast är att ankor får en kraftfoderblandning i pelletsform. Kraftfodret innehåller ofta olika spannmål, fiskmjöl, benmjöl, köttmjöl och majs.Igengrodda ögon går att kurera med vanligt vatten eller speciella salvor vid allvarliga fall. Genom att hålla bädden torr och ha en ventilation som tar bort damm och fukt kan många hälsoproblem undvikas.Fågelinfluensa, salmonella, duck virus hepatitis (DVH) och duck virus enteritis (DVE) är sjukdomar som orsakar stor skada och ekonomisk förlust i besättningar. Fågelinfluensan är en smittsam sjukdom som i vissa fall är dödlig och den sprids med flyttfåglar. Genom att minimera ankornas kontakt med vilda fåglar kan risken för smitta sänkas. Besättningar som blivit infekterade måste slaktas ut och produktionsområdet saneras.

Ankornas fodertråg bör vara upphöjda då ankor gärna står i sin mat när de äter, vilket orsakar foderspill och utgör en smittorisk då ankorna bär med sig bakterier på fötterna. Trågen skall vara breda så att ankornas skyfflande ätrörelse kan utföras. Det är viktigt att det finns tillräckligt med ätutrymme åt alla om en bra produktion skall uppnås. Vattentrågen skall vara utformade så att ankorna kan sänka ner hela huvudet och alla ankor skall få plats att dricka. Om nipplar används rekommenderas 20 nipplar/100 ankor så att alla ankor får möjlighet att dricka. Nipplarna måste vara justerade efter ankornas höjd. Ankor har ett vattenintag som är 2-3 gånger större än det dagliga foderintaget och bör ha tillgång till vatten minst 8-12 timmar om dygnet. Är det mycket varmt bör de ha tillgång dygnet runt. För att hjälpa till att skölja ner maten dricker ankor ofta när de äter. Detta gör att det blir mycket kladd i trågen och på nipplarna, de måste därför vara utformade så att de lätt går att rengöra. Viktigt att tänka på är att om det är för långt mellan vattentråg och fodertråg kommer foderutnyttjandet att gå ner och tillväxten att minska eftersom energi går åt till att springa mellan vattnet och fodret.Foderomvandlingen har förbättrats genom avel och eftersom ankor kan utnyttja många olika fodermedel kan kostnaden sänkas genom att alltid använda de billigaste fodermedlen.

I storskaliga produktionssystem inhyses ofta många djur tillsammans. Vid för stora grupper, speciellt om gruppen innehåller många andrikar, kan störningar uppstå. Stress, fjäderplockning och slagsmål är beteenden som uppvisats i stora grupper. Panikattacker leder till klämskador och dödsfall då ankorna ofta bildar en stor hög. För att undvika panik på natten bör det aldrig släckas helt i byggnaderna utan finnas dimmat ljus. Dimmat ljus hjälper även till att motverka fjäderplockning.Foderomvandlingsförmågan är viktig både för ekonomin och för miljön. Om ankornas foderomvandling är för dålig försvinner mycket näring ut med träcken men det går att avla för bättre foderomvandling. På köttankor som är i slutfasen av sin tillväxt måste en kraftig restriktion av energiintaget införas då större delen av energin omvandlas till fett. Detta görs genom att begränsa fodertillgången. För ankor i varma klimat skall energin inte sänkas så mycket eftersom foderintaget minskar vid högre temperaturer. Om energin sänks för ankor i äggproduktion kan det leda till minskad produktion och försämrad äggkvalitet.

Ankor har ett stort proteinbehov som varierar mellan 12-18% av den dagliga foderkonsumtionen. Proteinbehovet beror på om det är kött- eller äggankor och varierar med ras och ålder. En köttanka behöver minst 14 gram protein/dag för en normal tillväxt, en ägganka i produktion behöver ca 31 gram/dag då mycket protein behövs för att bilda ägg.

Ankor är ett djurslag som i Europa inte används så mycket för produktion vilket är synd då många produkter kan fås från ankor. Genom att asiatiska restauranger har blivit populära i västvärlden börjar fler människor få upp ögonen för ankan som produktionsdjur och ankkött kan ses som ett trevligt alternativ till den traditionella kycklingrätten.Ankor är robusta djur som anpassar sig till sin miljö. Deras underhudsfett och fjädrar gör att de kan reglera sin kroppstemperatur och hålla värmen även i kalla klimat. Därför kan de flesta ankor hållas i oisolerade byggnader. Myskankor däremot har väldigt lite underhudsfett och hålls de i kalla klimat bör byggnaderna isoleras. Alla ankor skall ha en torr och dragfri liggplats oavsett ras. Den ideala yttertemperaturen för ankor är 10-15° C, vid varmare temperatur kyler ankor av sig genom att doppa fötter och huvud i vatten). Finns ej vatten tillgängligt har ankor svårt att kyla ner sig och det kan leda till att de blir värmestressade. Studier har visat att ankor som har tillgång till bad och kan kyla ner sig vid varma temperaturer ökar mer i vikt jämfört med ankor som inte har tillgång till bad. Inom storskalig ankuppfödning har många ankraser avlats fram och det finns raser som passar för äggproduktion och raser lämpliga för köttproduktion. Dagens konsumenter har blivit mer hälsomedvetna så raser med magert kött har tagits fram. I Europa föds det mest upp slaktkycklingar medan uppfödningen av andra produktionsfåglar är liten. Det kan kanske bero på att kunskapen om vad slaktkycklingar behöver är stor och mycket forskning har gjorts på området. En annan bidragande faktor kan vara att slaktkycklingar har selekterats hårdare på bra tillväxt och i dagsläget är kostnaden för att föda upp kycklingar lägre än för ankor. Ankuppfödning är en produktion som det finns relativt lite kunskap om och mer forskning behövs för att kunna göra den så lönsam som möjligt. I Asien är nyttjandet av ankor större. men där finns också en större möjlighet att hålla ankor utomhus viket gör att inga stora byggnader behöver föras upp. Skall ankuppfödning ske inomhus måste stallar byggas och inredas så att de ger ankan en så bra miljö som möjligt samtidigt som smittor måste kunna hållas efter. Uppförandet av stallar kostar pengar och finns redan färdiga system för slaktkycklingar väljer nog många producenter att fortsätta med den produktionsformen.

Ägg – Ankägg är tyngre, har kraftigare skal och segare gula än hönsägg. Den genomsnittliga vikten på ett ankägg är 70 gram. Ägget innehåller ca 185 kcal/100 gram ägg och har ett proteininnehåll på ungefär 12,8%. Ett normalt hönsägg väger mellan 50-65 gram och innehåller ca 151 kcal/100 gram ägg och har ett proteininnehåll på ungefär 12,5 %. Ankornas äggproduktion är säsongsbunden och värpning sker under årets ljusa perioder men med ljusprogram som tillför ljus i ca 14-17 timmar per dag kan äggläggningsperioden förlängas till cykler om 50 veckor. Detta gör att ankägg kan produceras året om.Myskänder och mularder som växer långsammare behöver en lägre proteinhalt än många andra raser. Vid ung ålder sätts fjädertillväxten igång och för att den skall utvecklas normalt krävs ett högt proteininnehåll. Studier har visat att överlevnaden hos ungankor ökar med ett ökat proteininnehåll. Det viktigaste när det gäller protein till ankor är vilka aminosyror som ingår. Lysin, metionin och cystin är essentiella aminosyror som ankorna använder för att bygga upp sina egna proteiner till fjäder- och äggbildning. Ankor tycks inte ha ett så stort behov av fett i dieten då de omvandlar kolhydrater till fett. Vissa estrar är dock essentiella för ankans normala funktion.

Jag tycker att detta var en bra barnbok. Den föreslår roliga användningsområden för en anka och i och med att du även får ankans perspektiv så blir den både lite lustig och manar till eftertanke. Ankans kön sägs inte så det går bra att göra det till en pojke och en flickanka. Boken uppmuntrar till barnens kreativitet genom sitt innehåll, men även med formatet. Därför vill jag rekommendera boken trots författarens lite trångsynta åsikter.