Epa Traktor Till Salu Skåne

I Skåne finns idag nästan 3 000 till traktor ombyggda bilar, antingen så kallade A-traktorer eller de numera mer ovanliga Epa-traktorerna. Av dem är 1 800 i trafik enligt Trafikverket. Skd.se är sajten för dagstidningen Skånska Dagbladet. Vi finns som sajt, app, i nyhetsbrev och sociala medier. Vi bevakar och skriver om Mellanskåne och södra Skåne. 2 990 A-traktorer och Epa-traktorer gör Skåne näst A-traktorrikaste länet i Sverige. Tätpositionen innehas dock av Västra Götalands län som kör över Skånes antal med sina 5 277, varar 3 333 är i trafik. Sannolikt är det i kraft av Västra Götalands mer än dubbelt så stora yta och lägre befolkningstäthet.

Om ett fordon tidigare har registrerats i ett annat land än Sverige, avses med skattepliktig för första gången den tidpunkt då fordonet för första gången har registrerats i annat land enligt uppgift i vägtrafikregistret (gäller från och med den 1 januari 2014). Transportstyrelsen har också tagit fram en beräkningshjälp där det går att beräkna storleken på den bonus som betalas ut till fordon med mycket låga utsläpp. Där finns det även information om hur fordonsägare ska gå till väga för att få bonusen. Med fordonsår menas fordonets årsmodell. Om den uppgiften saknas i vägtrafikregistret är det istället fordonets tillverkningsår som räknas. Om båda uppgifterna saknas i vägtrafikregistret är det året då fordonet första gången togs i bruk som ska räknas.Skatteverket är beskattningsmyndighet för fordonsskatten. Fordonsskatten tas ut genom automatiserad behandling med stöd av de uppgifter som finns i vägtrafikregistret. Transportstyrelsen, som ansvarar för vägtrafikregistret, sänder ut inbetalningskort för fordonsskatten och följer upp betalningen.Fordon som blivit skattepliktiga (tagits i trafik) för första gången den 1 juli 2018 eller senare kan inte få den femåriga skattebefrielsen, den möjligheten har tagits bort ur lagstiftningen. Fordon som har blivit skattepliktiga (tagits i trafik) för första gången före den 1 juli 2018 får inte höjd fordonsskatt. Inte heller fordon som är av fordonsår 2017 eller tidigare påverkas. De fordon som inte beskattas efter koldioxidutsläpp beskattas utifrån fordonsslag, drivmedel och skattevikt. Mer information om beskattningen av dessa fordon finns i fordonsskattetabellerna och Skatteverkets rättsliga vägledning.Från och med den 1 september 2019 ska vissa husbilar vara testade med WLTP. Det innebär att det för dessa husbilar kommer finnas uppgift om koldioxidutsläpp för den färdigbyggda husbilen i vägtrafikregistret. Med den gamla testmetoden, NEDC, saknades många gånger uppgift om koldioxidutsläpp för den färdigbyggda husbilen och de har därför beskattats efter skälig grund. Personbilar, husbilar, lätta lastbilar och lätta bussar som blivit skattepliktiga (tagits i trafik) för första gången före den 1 juli 2018 och som uppfyller vissa utsläppskrav befrias från fordonsskatt under de fem första åren från det att fordonet blev skattepliktigt för första gången. Från och med den 1 juli 2018 gäller bonus malus-systemet vilket innebär att fordonsskatten är högre i tre år från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. I vissa sammanhang används begreppet malus för att beskriva att fordonsskatten är förhöjd i tre år. Den högre fordonsskatten gäller endast personbilar, husbilar, lätta bussar och lätta lastbilar av fordonsår 2018 eller senare som blir skattepliktiga (tas i trafik) för första gången den 1 juli 2018 eller senare. Reglerna skärptes den 1 april 2021 och 1 juni 2022. Vilket belopp som ska betalas beror på när fordonet blev skattepliktigt för första gången. Om en bil har byggts om till motorredskap eller traktor (så kallad EPA- eller A‑traktor) är fordonet skattepliktigt. Detta gäller även om tjänstevikten är högst 2 000 kilo eller om traktorn används som en traktor skatteklass II. WLTP ersätter NEDC som testmetod för nya fordon, men under en övergångsperiod måste tillverkaren, för vissa kategorier av fordon, även ta fram koldioxidutsläppet enligt NEDC. Det innebär att vissa fordon som ingår i det koldioxidbaserade skattesystemet kommer att ha koldioxidutsläpp från både WLTP och NEDC registrerade i vägtrafikregistret. Om ett sådant fordon blir skattepliktigt för första gången senast den 31 december 2019, ska det lägsta koldioxidutsläppet av WLTP och NEDC (vanligen NEDC) användas för att beräkna fordonsskatten. Det lägsta koldioxidutsläppet ska då även användas vid framtida beräkningar av fordonsskatten. Om fordonet istället blir skattepliktigt för första gången den 1 januari 2020 eller senare, ska det högsta koldioxidutsläppet av WLTP och NEDC (vanligen WLTP) användas för att beräkna fordonsskatten.

Hösten 2021 fick Transportstyrelsen i uppdrag av regeringen att analysera behovet av ett förändrat regelverk för A-traktorer samt utreda var och hur de här fordonen används. Den 1 november 2022 presenterades analysen där Transportstyrelsen föreslår följande förändringar.Nationella trafiksäkerhetsförbundet NTF är en fri, självständig och idéburen organisation som arbetar för en säker och hållbar trafik. NTF arbetar på ideell och demokratisk grund genom folkrörelser, organisationer, samhällsinstitutioner, företag och enskilda.

A-traktor är vanligtvis en ombyggd bil, även kallad EPA, som får framföras i högst 30 km/tim. För många unga är A-traktorn inte bara ett transportmedel utan även ett intresse och ett sätt att umgås. Fordonet är vanligast på landsbygden och i mindre kommuner, men har ökat i städer. De flesta som kör A-traktor är ungdomar i 15–17 årsåldern. Det är ett alternativ till att köra moped.

I takt med allt fler A-traktorer på vägarna har även antalet olyckor ökat. År 2020 kom nya regler som gjorde det lättare att göra om en vanlig bil till A-traktor. Numera krävs egentligen inga förkunskaper för att göra om en vanlig bil till en A-traktor. På två år har antalet registrerade A-traktorer fördubblats, nu finns över 50 000 registrerade. I olycksstatistiken framgår att det är flest män som skadas. Ungefär tre av fyra omkomna eller skadade i olyckor med A-traktor var i åldersgruppen 0–17 år. Merparten av olyckorna har inträffat på 50-vägar. Knappt hälften av olyckorna var singelolyckor. År 2019 skadades 146 personer i olyckor med A-traktor, 2020 skadades 214 personer och fram till och med augusti 2021 har 200 personer skadats i A-traktorolyckor. Under de senaste fem åren har det i genomsnitt inträffat en dödsolycka per år där minst en A-traktor varit inblandad.

Jag avser mot ovanstående bakgrund inte att föreslå någon förändring av nuvarande system, men avser att fortsätta att följa trafiksäkerhetsutvecklingen för dessa och andra trafikanter.

Transportstyrelsen går regelbundet igenom vägtrafikens olycksstatistik, bland annat vad gäller olyckor med olika fordonsslag. För de aktuella fordonen är olyckstalen så små att det är vanskligt att jämföra talen år från år. I genomsnitt sker en dödsolycka vartannat år och sex personer per år skadas allvarligt i trafikolyckor med dessa fordon. Under åren 2007–2011 omkom två personer i trafikolyckor med en A-traktor eller epatraktor inblandad. Under samma period inträffade 26 sådana olyckor med allvarliga personskador som följd. Dödsfallen var båda singelolyckor där förarna var påverkade. Av olycksstatistiken framgår inte att dessa fordon är överrepresenterade vad gäller vägtrafikolyckor, eller att antalet olyckor med fordonen ökat jämfört med tidigare år. Lars Mejern Larsson har frågat mig vad jag avser göra för att stärka trafiksäkerheten kring epa- och A-traktorer genom en förbättrad tillsyn med exempelvis utökade besiktningskrav för att öka trafiksäkerheten. Trafiksäkerhet är en prioriterad fråga för regeringen. Varje dödad eller allvarligt skadad i trafiken är en för mycket och vi måste därför i en fortgående och långsiktig process arbeta vidare med trafiksäkerheten med nollvisionen som grund. En del i detta är att noga följa utvecklingen på området.Märke Nissan Årsmodell 2007 Drivmedel Diesel Växellåda Manuell Regnr ADC473 Miltal 21 611 mil Drivhjul 4WD Lastutrymme, Bredd 0 m Lastutrymme, Höjd 0 m Lastutrymme, Djup 0 m 95 i ränta

Alla våra mopeder har gratis frakt hela vägen till din dörr. När du får hem din scooter så är det inte mycket du behöver fixa med för att få den körduglig. Beroende på om du har köpt en elmoped eller bensinmoped så får du fylla tanken med önskat drivmedel. Se till att ställa på din klass 1 moped samt försäkra den. På majoriteten av våra mopeder är det minimalt som ska monteras, på de flesta modeller är det bara batteri & backspeglar som ska sättas fast innan du kan ge dig ut på din jungfrufärd.Det korta svaret är att det är billigt. En moped är ett prisvärt alternativ till att pendla till såväl skola som jobb & du kan utan problem hålla nere din milkostnad till under 3,5kr med dagens bensinpris.

Motorsweden.se har sålt Moped & Scooter på nätet sedan 2009 och är idag en av Sveriges största aktörer. Vi har ett stort utbud av Eu-Mopeder i alla dess former, Crossmoped, Retromoped, Elmoped, Moped Klass 1 / Klass 2 och Scooter.Som allt annat är det väldigt relativt vad ett körkort kostar. Lika är det med körkort till moped. Ett genomsnittspris ligger dock på ca 4 000kr för ett moppekort.Är det ett lågt pris tillsammans med bra kvalité du är ute efter? Då är det på motorsweden.se du ska handla. Våra Moppar, Elmopeder & Scooters håller generellt marknadens lägsta pris.

På en tvåhjulig moped behöver du inte en LGF-skylt. En LGF-skylt (långsamtgående fordon) ska användas av fordon vars hastighet är under 45km/h. Traktor & tre/fyrhjuliga mopedbilar är exempel på fordon som behöver en LGF-skylt baktill när de är ute i trafik.Kärt barn har många namn och till mångt och mycket syftar alla namnen på samma tvåhjuliga fordon. Moped har sedan lång tid tillbaka varit en självklarhet när du fyller 15. Det första motoriserade fordonet du får framföra i trafiken och ett bevis på att du börjar närma dig åldern för bil. Moppen har sedan en tid allt mer blivit utbytt mot mopedbil & epatraktor/A-traktor, men än är det moppe som den stora massan väljer när de fyller 15.

Vad ska du ha din moppe till? Ska du t.ex. pendla med din moped så är kanske komfort det mest vitala. Är du 15 och vill stå ut bland kompisarna så är det designen som spelar roll. Bor du i storstan så är det kanske framförallt storleken som är det viktiga. På motorsweden.se hittar du mopeder för de flesta smaker & i alla prisklasser.

Det finns inget straff om du inte använder bälten en EPA-traktor eller A-traktor. Enligt trafikförordningen får du dock inte ta med så många passagerare eller placera dem så att fara kan uppstå. Det skulle kunna betyd att om dina passagerare inte har bälte klassas det som farligt och är därmed inte tillåtet.

EPA-traktorn däremot har ett lite annorlunda regelverk att förhålla sig till. Fordonets högsta tillåtna hastighet är 30 km/timme och hjulens varvtal får inte överstiga en tiondel av motorns varvtal.På vissa sätt är att köra bil för dig mellan 15-17 år något du kan göra för att det finns ett litet kryphål i svensk lagstiftning. Genom att registrera och bygga om en vanlig bil kan den klassas som en traktor och genom detta ge dig i åldern 15-17 år en unik frihet. På land gäller allemansrätten i första hand fotgängare. Respektera alltid körförbud på enskilda vägar och tänk på att allemansrätten aldrig ger dig rätt till terrängkörning av något slag. De personuppgifter du lämnar i samband med att du fyller i och skickar detta formulär kommer att behandlas i enlighet med datasskyddsförordningen. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter.

På många sätt blir A- och EPA-traktorn en symbol för tonårslivet. Bilarna speglar ofta ägarens personlighet och intressen – växlande färger, doft och ljud precis som tonårslivet självt. Skillnaden här blir då att en A-traktor inte får gå att köra fortare än 30 km/timme, medan en EPA-traktor inte får köras fortare än 30 km/timme även om den går att köra fortare än 30 km/timme, enligt den så kallade EPA-traktor kungörelsen, SFS (1940:440) Den som yrkesmässigt driver tillverkning av eller handel med motorfordon eller släp- vagnar skall för brukande jämlikt 13 & väg— trafikförordningen av dylikt fordon, som av honom hålles till salu, erlägga särskild skatt (saluvagnsskatt), beträffande släpvagn dock endast i det fall att tillverkaren eller hand— landen låter släpvagnen dragas av bil.Det torde stå klart att något acceptabelt alternativ till drivmedelsskatt inte finns be- träffande bensindrivna fordon. En bensin- skatt är helt överlägsen omsättnings- och fordonsskatt när det gäller anpassningen till fordonens kostnadsansvar. De problem och kostnader som orsakas av svårigheterna att begränsa beskattningen till vägtrafiksektorn synes väga lätt jämfört med kostnaderna för kilometerbeskattning. Även ur admini- strativ synpunkt är bensinskatten att före- dra.

Utredningen har i den allmänna motive- ringen framhållit att man vid bestämmandet av skatten för traktorer i klass III måste ta skälig hänsyn till att traktorerna på grund av sin lägre hastighet har kortare årlig kör- sträcka än lastbilarna. Jämförelsen kan up- penbarligen inte avse lastbilar som syssel- sätts i fjärrtrafik utan fordon som används för närtransporter inom sådana avstånd där traktorerna är ett realistiskt alternativ till lastbilarna. I sådana transporter är last- nings— och lossningstiden av stor betydelse. En enligt Västerbottens socialdemokra— tiska partidistriktkongress beslut över- lämnad motion rörande traktorbeskatt- ning. . Skrift från Västmanlands läns åkeriföre- ning rörande traktorbeskattning.

löpande kalenderår. Skatten skall i princzp utbetalas till fordonsägaren. Liksom är fal- let beträffande 6 5 skall med ändring i for— dons beskaffenhet likställas ändring i an- vändningen.

I fråga om fordon, som tillhör bolag, förening eller annat samfund eller stiftelse eller annan sådan inrättning, äger i andra stycket avsedd ansvarsbestämmelse tillämpning på den eller dem, som äger företräda samfundet eller inrättningen. Har länsstyrelsen i det län, där fordonet är registrerat eller, i fråga om icke registrerat fordon, företrädesvis användes, efter framställning av samfundet eller inrättningen godtagit viss person såsom bärare av ägares ansvar, gäller bestämmelsen i stället denne. Frågan om en särskild traktorbeskattning har aktualiserats i olika sammanhang. Det betänkande angående Beskattning av motor- fordonstrafiken (SOU 1953: 34) som 1951 års utredning lade fram innehöll förslag om be- skattn’ingsregler, som innebar betydande skattehöjningar särskilt för tyngre lastbilar. I en den 30 december 1953 avlåten stenci- lerad promemoria uttalade utredningen att dess förslag kunde tänkas leda till en antals- mässigt ökad och i fråga om graden av ut- nyttjande intensifierad användning av trak- tortåg för trafikarbete på vägar och gator, som helt eller delvis var bekostade med all- männa medel. En sådan utveckling var en följdverkan, som inte åsyftades med försla- get. Utredningen framhöll att det därför var nödvändigt att bestämma traktortrafikens andel av det allmännas kostnader för väg- trafikväsendet och väghållningen samt att finna en lämplig form för uttagandet av kostnadsansvaret. Utredningen föreslog att en särskild traktorskatt skulle införas. Be- träffande utformningen av denna anförde utredningen bl.a., att en särskild beskattning av traktortrafiken inte borde begränsas till att omfatta endast traktortåg utan borde ta sikte på traktorer, som framfördes på väg. Det borde emellertid inte komma i fråga att skattlägga andra traktorer än sådana som framfördes på allmänna eller statsbidragsbe- rättigade enskilda vägar. Dessutom borde av Härmed förordnas, dels att 1 & 4 och 6 mom., 10 ä 2 och 3 mom., 11 ä 1 mom., 12 ä 1 och 3 mom., 13 5 1 och 3 mom., 15 ä 1 och 2 mom., 17 5 1 och 4 mom., 18 ä 2 mom., 195 1 mom., 21 ä 1 mom. samt 655 4 mom. vägtrafikförordningen den 28 september 19511 skall erhålla ändra lydelse på sätt nedan anges, dels att till 18% skall fogas ett nytt mo- ment, 4 mom., av nedan angiven lydelse. Som utredningen antytt finns det dock vissa näringsgrenar för vilka förhållandena är så speciella, att särregler kan anses moti- verade. Detta är fallet beträffande lantbru- ket och skogsbruket. Utredningen har kom- mit till den uppfattningen att man även med det ideala skattesystem, som utredningen tidigare använt som jämförelsegrund, skulle ha utnyttjat lantbrukets och skogsbrukets traktorer för de egna närtransporterna, dvs. för kortare landsvägstransporter av produk- ter från och förnödenheter för dessa nä- ringsgrenar. Marginalkostnaden för traktor- transport är i dessa fall sannolikt så låg, att lastbilstransport inte skulle vara något kon- kurrenskraftigt alternativ. Det finns alltså skäl som talar för särbestämmelser beträf- fande lantbruks- och skogsbrukstraktorer, om dessa bestämmelser kan utformas så att de från konkurrens- och kontrollsynpunkter blir acceptabla. från och med 1964 och framåt. Årsförsälj- ningen av traktordumprar torde nu ligga mellan 700 och 1000 enheter. En häremot svarande ökning har inte ägt rum beträffan- de byggnadsinvesteringar, väginvesteringar, kraftverksbyggen e.d., där masstransporter krävs. Utvecklingen kan tyda på att traktor- dumpern ersatt lastbilen även i andra sam- manhang än på arbetsplatser för anlägg- ningsarbeten, vilket i sin tur i någon ut- sträckning skulle kunna förklaras av att trak- tordumpern är fri från fordons- och driv- medelsbeskattning. Ett uttryck för en sådan uppfattning kan man också finna i följande uttalande av Ingenjörsvetenskapsakademins transportforskningskommission (TFK:s med- delande nr 66 år 1968, s. 126):Utredningen har ovan dragit fram en rad argument, som talar mot en utvidgning av veckoskatten. Flera av dessa har kanske inte direkt giltighet beträffande lantbrukarnas traktorer. Eftersom man inte gärna kan ha veckoskatt endast för vissa kategorier av traktorerna i klass I får argumenten ändå betydelse även vid bedömningen av lant- brukarnas önskemål. De skäl som framförts från lantbrukarhåll förefaller heller inte övertygande. Med hänsyn till att årsskatten för en klass II traktor enligt utredningens förslag blir så låg som 200 kronor — vilket dessutom är en vid taxeringen avdragsgill kostnad — synes det rimligt att kräva, att en lantbrukare har så stor del av sin traktor- park i klass II att han kan klara sina lands- vägstransporter även om någon traktor blir obrukbar. Dessutom finns alltid möjligheten att genom anmälan till bilregistret få trak- tor överförd från klass I till klass II.

Eftersom registreringsskyldighet inte före- ligger beträffande motorredskap är dessa fordon i princip fria från skatt. Det förut- sätts dock att ett motorredskap uteslutande används som arbetsredskap.

Utöver de ovannämnda drivmedelsskat- terna utgår enligt förordningen den 4 febru- ari 1966 (nr 21) om särskild skatt på motor- bränslen extra skatt med fem öre per liter för bensin och brännolja och fyra öre per liter för gasol. Vidare utgår enligt förord- 30 år. På de mindre gårdarna är brukarens arbetsinkomst värdefull för det ekonomiska resultatet, varför någon större övergång till entreprenadtransport ej är att vänta med nu- varande omfattning på sockerbetsodlingen. torde råda beträffande domänverkets egna äldre traktorer. En uppräkning till totalvär- den kan därför ge en något gynnsammare bild i fråga om utrustningar, utfört trans- portarbete och sysselsättning än vad den i verkligheten är.

Utan att ge avkall på kravet om kon— kurrensneutralitet bör man kunna medge att klass I traktor vid färd till eller från arbetsplats, försäljningsställe e.d. används för transport av redskap, som skall drivas med traktorn, eller av drivmedel, reserv- delar eller liknande för traktorn eller red- skapet. Vidare bör man kunna tillåta, att klass I traktor utan att skatteplikt inträder används för transport i samband med passage av allmän väg, när arbetsplatsen är belägen på båda sidor om vägen.

Effekt enl. besiktningsinstrument, varvid olika beräkningsnormer tillämpats. 2 Produktionen av BM 320 upphörde 1964. I stället tillverkas nu T 400. ” Produktionen av BM 350 upphörde 1967. I stället tillverkas nu T 600. * Produktionen av BM 470 upphörde 1966. I stället tillverkas nu T 800.

I mom. Tillverkare här i riket av motor- fordon, traktorer eller släpfordon eller här i riket bosatt generalagent för sådan till- verkare i utlandet må erhålla tillstånd att få olika typer av tillverkningen besiktigade (typbesiktning).. Nordisk patontråd. Tredje instans i patentsaker. . Kopenhavns lufthavns framtid. . Handelsdokumentguide. .Konsumentlovgivning i Danmark, Finland, Norge og

3 mom. Polismyndighet, som utfärdat in- terimslicens för oregistrerat fordon, skall tillhandahålla licensinnehavaren interims- skyltar, för motorfordon två och för traktor en.

Saluvagnsskatt skall erläggas för brukande jämlikt 13 & vägtrafikförordningen. Förut- sättningarna för tillämpning av detta stad- gande framgår av en jämförelse med 11 & samma förordning och torde inte behöva upprepas i kungörelsen om saluvagnsskatt.Det må slutligen påpekas att de väg- längdsmätare som ovan beskrivits är av konventionell konstruktion men att arbete pågår på olika håll med utveckling av mera avancerade typer, där mikroelektronik ut- nyttjas. Bl.a. bedrivs viss förberedande forskning inom statens väginstitut enligt uppdrag från vägkostnadsutredningen. De problem man främst vill lösa genom denna förfinade apparatur hänger samman med tätorternas speciella trafikproblem. Även om detta utvecklingsarbete med all sannolikhet får betydelse även för vägtrafikbeskattning- en i stort torde de praktiska resultaten ligga så långt fram i tiden att de inte påverkar bilskatteutredningens nyss redovisade be- dömningar om skattesystemet.

Det har inte varit möjligt att genomföra en fullständig undersökning av hur trakto- rer används för landsvägstransporter utan- för lantbruks- och skogsbruksnäringarna. Utredningen får därför nöja sig med att redovisa några exempel, som belyser skatte- systemets betydelse för valet av transport- medel.skatt kan anpassas efter det enskilda for- donets körsträcka i sådan grad att denna för kostnadsansvaret så Väsentliga faktor får tillräcklig genomslagskraft. Vid samordningen av lastbils- och traktor- beskattningen måste man iaktta vissa be- gränsningar. Vad gäller lastbilarna är från skatteplikt undantagna i princip endast for- don som uteslutande används inom inhäg- nade områden. En lika omfattande skatte- plikt för traktorer skulle inte vara rimlig. Det är på vägarna som lastbilarna har sitt naturliga verksamhetsfält och endast få last- bilar torde finnas som inte alls utnyttjar vägnätet. I fråga om traktorerna kan situa- tionen nästan sägas vara den motsatta. Att så många traktorer framförs på väg i dagens läge torde i hög grad vara en följd av den nuvarande skattefriheten. En motsvarande jämförelse kan göras vid bedömningen av frågan om traktorbeskattningen skall avse transporter på alla slag av vägar eller en- dast statsbidragsberättigade enskilda vägar och allmänna vägar eller möjligen enbart allmänna vägar. Beträffande lastbilarna lig- ger tyngdpunkten av transportarbetet på de stora, med allmänna medel finansierade vä- garna, medan traktorerna ofta framförs på enskilda småvägar. Med utgångspunkt från att utnyttjandet av de vägar som finansieras med allmänna medel är grundläggande för kostnadsansvaret leder alltså dessa jämfö- relser till att en omfattande skatteplikt ger ett fel som generellt sett — men inte alltid i det enskilda fallet — blir relativt litet be- träffande lastbilarna men mycket stort be- träffande traktorerna. . Nordisk gränsregion. Näringspolitik och samhällsservice. . Nordic Economic and Social Cooperation. . Harmoniseriing av socialhjälpslagstiftningen i de nordiska länderna. . Langtidsplan for Nordlorsk.Förslag till kungörelse om ändring i kungörelsen om anstånd i vissa fall med erläggande av automobilskatt Förslag till kungörelse angående inbetalning av veckoskatt enligt traktorskatteförordningen Förslag till förordning angående ändrad lydelse av l 5 förordningen om brännoljeskatt Förslag till kungörelse angående ändrad lydelse av 2 & kungörelsen med tillämpningsföreskrifter till förordningen om brännoljeskatt (brännoljeskattekungörelse) Förslag till förordning angående ändrad lydelse av 1 & förordningen om gasolskatt Förslag till kungörelse angående ändrad lydelse av 1 och 2 åå kungörelsen med tillämpningsföreskrifter till förordningen om gasolskatt (gasolskattekungörelse)Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1970. Förordningens bestämmelser gäller redan före ikraftträdandet i fråga om åtgärd, som behövs för eller avser förordningens tillämpningens tillämpning därefter.Såsom tidigare påpekats är skatteplikten anknuten till registreringsplikten, vilken in— träder i och med att fordonet tas i bruk. Registreringsskyldigheten är straffsanktio- nerad. Om automobil tas i bruk utan att ha registrerats (eller utan att ansökan om regi- strering gjorts) föreligger inte skatteplikt. I stället föreskrivs i 14 & automobilskatteför- ordningen att ägare av automobil, som döms för att hans fordon tagits i bruk utan att registreringsskyldigheten fullgjorts, skall förpliktas utge den automobilskatt som un- dandragits genom förfarandet. Motsvarande gäller för automobilägare som underlåtit att göra föreskriven anmälan eller lämnat orik- tig uppgift i sådan anmälan. Stadgandet i 14 & blir tillämpligt beträffande både trak- torskatt och veckoskatt. I fråga om vecko- skatt blir stadgandet aktuellt, när en trak- torägare underlåtit att föra över sitt fordon från klass I till klass II och på grund därav inte haft skyldighet att erlägga veckoskatt, trots att fordonet använts på det sätt som avses i 4 & traktorskatteförordningen.

Bilaga Förteckning över framställningar och förslag som överlämnats till utredningen och som kan anses besvarade genom förevarande betänkande 87 Olika traktortyper 87Ett tredje krav som man måste ställa vid valet av skatteformer är att de skall vara i görligaste mån billiga och enkla att ad- ministrera och hantera för både myndighe- ter och enskilda. önskemålet om anpassning till kostnadsansvarighetsprincipen får inte drivas så långt att beskattningssystemet blir orimligt komplicerat. För denna synpunkt talar i synnerhet det förhållandet att de en- ligt kostnadsansvarighetsprincipen framräk- nade avgifterna åtminstone till en början måste antagas vara approximativa.

att, såvitt angår motorfordon eller med gummihjul försedd traktor, i två exemplar ingives bevis om trafikförsäkring för varje fordon, varå skylten skall användas,

I skattehänssende indelas traktorer i tre klasser. Till klass I hör traktor, som ej användes för transport på allmän väg eller vars använd- ning för sådan transport är begränsad tillförhållande. Utredningen är medveten om de olämpliga konsekvenserna av denna ord- ning och avser att i annat sammanhang ta upp detta problem. Att de nuvarande reg- lerna inte föranlett större olägenheter torde främst bero på stadgandet i 70 & vägtrafik- förordningen, som innebär att de för ägare stadgade ansvarsbestämmelserna i fråga om åsidosättande av bl.a. anmälnings- och re— gistreringsskyldighet skall tillämpas på vissa företrädare för ägaren, när denne är juridisk person eller omyndig. Utredningen har fun- nit det lämpligt att föreslå att motsvarande bestämmelser skall tillämpas beträffande ansvar för förseelse mot 4 & traktorskatte- förordningen.Utredningen har, som nyss påpekats, an- sett det erforderligt med en differentiering av veckoskatten med hänsyn till traktorns storlek. Eftersom transportkapaciteten när- mast är avhängig av traktorns motorstyrka skulle differentieringen egentligen ske efter motorstyrka. Sambandet mellan motorstyr- ka och tjänstevikt (se bilaga 2) är emellertid så gott att man i detta sammanhang liksom eljest vid beskattning av motordrivna fordon bör kunna låta tjänstevikten bestämma skattens storlek. Utredningen har funnit att

Utredningens förslag om utvidgning av reigstreringsplikten för vissa fordon medför att kontrollbesiktning skall ske även av släp- vagn, som dras av klass III traktor, medan traktorn fortfarande faller utanför besikt- ningstvånget. Ett av de viktigaste momenten i kontrollbesiktningen avser kopplingsanord- ningen mellan dragfordon och släpvagn. Bl.a. med hänsyn härtill förefaller det inte rimligt med ett system, där besiktningstvång i vissa fall föreligger beträffande släpvagnen men inte beträffande dragfordonet. I och för sig talar många skäl för att även klass III traktorer bör vara underkastade kon- trollbesiktning. Utredningen har emellertid ansett det ligga utanför utredningens upp- gifter att föreslå något sådant. Om det inte skulle anses lämpligt att utvidga kontroll- besiktningen att omfatta även klass III trak- torer kan Kungl. Maj:t -— för att undvika den nyss diskuterade inkonsekvensen — med stöd av 24å 1 mom. tredje stycket undanta släpvagnar, som ej dras av bil, från besikt- ningstvånget. Eftersom övervakningen av att kontrollbesiktningsskyldighet fullgörs inte sker via bilregistret, ger en sådan undan- tagsregel inte någon anledning att i bil- registret beträffande släpvagn anmärka om dragfordonet är en bil eller en traktor.Till klass III slutligen hör övriga trakto- rer. För dessa föreslås inga begränsningar i rätten att använda de allmänna vägarna. Årsskatt, dvs. traktorskatt, utgår för traktor i klass III med belopp som utgör i avrundat tal hälften av fordonsskatten för en lastbil med motsvarande tjänstevikt. Beskattat bränsle skall användas. Släpvagnar, som dras av klass III traktorer, behandlas i skattehänseende som lastbilsdragna.

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1970. 2. De ändrade bestämmelserna i 11—13, 17—19 och 65 55 beträffande registrerings- och anmälningskyldighet i fråga om traktor och motorredskap gäller dock redan från och med den 1 oktober 1969.

fall, då fordon får brukas enligt interimsli- cens, samt vissa andra undantag uppkom— mer registreringsskyldighet enligt vägtrafik- förordningen (11 ä 1 mom.) i och med att fordonet tas i bruk. Beträffande släpfordon föreligger registreringsskyldighet dock en- dast om fordonet dras av bil. Om fordon används i trafik i avbidan på registrering utgår skatten från och med den månad då fordonet tagits i bruk.

Lantbruksförbundet har också lämnat uppgifter om transporter av fabrikspotatis. Sådan potatis odlas i huvudsak inom Ble- kinge, Kristianstads och Malmöhus län. Den odlade arealen, skörden per hektar och den totalt skördade kvantiteten varierar från år till år. Under 1965 odlades fabrikspotatis på 15 770 hektar. Medelskörden per hektar var 28,9 ton och den totala skörden såledesKontrollstyrelsen har sökt beräkna det allmännas kostnader för administreringen av den nuvarande brännoljebeskattningen och för år 1965 kommit fram till ett belopp om ca 2,2 milj. kr. Utredningen har ansett sig kunna uppskatta oljeföretagens motsva- rande kostnader till ca 1 milj. kr. Antalet enskilda förbrukare, som erlägger bränn- oljeskatt efter deklaration av sin förbruk- ning, är f.n. omkring 3000. Kostnaderna för dessa har utredningen uppskattat till ca ca 350000 kr om året.Ägare av motorfordon, som för fordo- nets drift förbrukar såväl gasol som annat drivmedel, är skyldig att anskaffa verifika- tioner på sina förvärv av sådant annat driv- medel. Verifikationerna skola bevaras under två år efter utgången av det år de avse.

—— 5,0 —— — —— 20 260 7 5,1—10,0 30 20 100 120 1 560 40 10,1—15,0 30 20 150 100 1 300 33 15,1—20,0 10 7 30 30 390 10 20,1—25,0 5 3 20 30 390 10 25,1— 75 50 1 100 — — —

En anknytning till ägarebegreppet skulle också föranleda problem i sådana fall där lantbruket eller skogsbruket utgör endast en del av den förvärvsverksamhet som ägaren bedriver, såsom är fallet t.ex. med många skogsbolag. Utredningen har i stället ansett att man genom att anknyta till användning- en av fordonet får en bättre bestämning av begreppet lantbruks- och skogsbrukstraktor. Härmed bör då förstås traktor som används för transport av produkter från eller för- nödenheter för lantbruk eller skogsbruk, dvs. sådana transporter som enligt utredningens tidigare antagande skulle ha utförts med traktor även inom det ideala skattesystemet.

Brännvinstillverkningen är förlagd till ca 50 fabriker, de flesta i Skåne. Den totala kvantiteten potatis som levererades till dessa under 1966 var ca 238000 ton. Av totalt 4 073 leverantörer använde 3 278 traktor för sina transporter. Det har inte varit möjligt att vid fördelning av transporterna på olika transportavstånd skilja traktortransporter och lastbilstransporter. Lantbruksförbundet har emellertid antagit att transport endast undantagsvis sker med traktor, när avstån- det överstiger 25 km och att traktortrans- porterna ökar i förhållande till lastbilstrans- porterna med krympande transportavstånd.domänverket och de tre stora huvudorgani- sationerna inom skogsbruksnäringen. Utred- ningen håller emellertid för sannolikt att de tidigare förda resonemangen äger giltighet även för den — med säkerhet ringa — del av skogsbruket som inte är representerad i undersökningen.

Underlåtenhet att fullgöra registrerings- eller anmälningsskyldighet enligt vägtrafik- förordningen är straffsanktionerad i för- ordningens 65 Q 4 mom. första och andra styckena. I tredje stycket av samma moment föreskrivs att länsstyrelsen kan förelägga och utdöma viten för att framtvinga ett fullgörande av skyldigheten, om den som fällts till ansvar enligt första eller andra stycket tredskas. Däremot finns inte stadgat att den domstol som utdömt straff skall un- derrätta länsstyrelsen om detta. Länsstyrel- sens möjlighet att fullgöra sin övervakning enligt tredje stycket är alltså beroende av om den på annat sätt får vetskap om vad som förevarit. När anmälningsskyldigheten för traktorägarna utsträcks att omfatta även ändringar i fråga om vilken klass traktor tillhör, synes det utredningen lämpligt att föreskriva skyldighet för domstol att under- rätta länsstyrelse om fällande dom enligt 65 ä 4 mom. Att underrättelseskyldighet då också inträder för rikspolisstyrelsen framgår av 10 & ordningsbotskungörelsen.

Utredningen har också försökt göra en motsvarande kostnadsjämförelse för trans- port med jordbrukstraktor och konventio- nell lastbilstransport. Det har emellertid visat sig omöjligt att få fram en sådan på grund av svårigheterna att fastställa förut- sättningarna i olika avseenden för traktor- transporten.I Finland gäller följande bestämmelser. För dieseldrivna traktorer utgår egentlig fordonsskatt med 3: 60 mark för varje 100 kilo av fordonets egenvikt. Bensindrivna traktorer samt motorredskap är fria från fordonsskatt. På motorbränsle tas normalt ut tull eller grundaccis samt tilläggsaccis.

När det gäller veckoskatten har utred- ningen inte funnit det lämpligt att göra skill- nad mellan bensindrivna och brännoljedriv- na traktorer. Som utredningen påpekat un- der 3.3 måste man vid bestämmandet av denna skatt ta viss hänsyn till kravet på konkurrensneutralitet gentemot lastbilarna. Detta leder till dels att en total frihet från veckoskatt för bensindrivna traktorer inte är möjligt, dels att veckoskatten måste diffe- rentieras med hänsyn till traktorns storlek. Det skulle alltså erfordras skilda skatteska- lor för bensindrivna och brännoljedrivna traktorer. En sådan komplikation kan inte anses erforderlig med hänsyn till att de ben- sindrivna traktorerna utgör en förhållande- vis liten andel av traktorparken och att den- na andel ständigt minskar. Antalet bensin- drivna traktorer var år 1960 ca 18 %, och år 1965 ca 15 % av totala antalet traktorer.4 mom. Ägare av registrerad traktor eller registrerat motorredskap, som avser att an- vända fordonet på sådant sätt att det kom- mer att tillhöra högre klass enligt traktor- skatteförordningen, skall innan ändringen sker anmäla denna till länsstyrelsen i det län där fordonet är registrerat. Om skyldighet att vid sådan anmälan foga traktorskatt är särskilt stadgat.

Bestämmelserna i denna förordning äga ej tillämpning på annat motorfordon än så- dant som skall upptagas och redovisas i länsstyrelses bilregister eller må brukas här i riket enligt interimslicens eller saluvagns- licens, ej heller på motorfordon som jämlikt 2 5 första eller andra stycket förordningen den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt är frikallat från skatteplikt enligt sistnämnda förordning.

Det bör slutligen understrykas att dessa beräkningar är överslagsmässiga och att de verkliga kostnaderna i dagens läge sannolikt är större än de ovan angivna.Undersökningens syfte har varit att skatta medelkörsträcka pr dag och hur stor del av traktordumprarnas totala körsträcka som faller inom arbetsplatsen respektive på allmän väg.

Lantbruksvagnen i dess nuvarande utformning med rektangulära, lämförsedda flak kommer sannolikt att dominera åtskilliga år framöver. På mindre och medelstora gårdar synes för- delning mellan en- och tvåaxlade vagnar ha stabiliserats till ca 50 % av varje typ. De van- ligaste vagnkombinationerna blir troligen på- hängsvagn eller påhängsvagn+släpvagn. Den sista kombinationen ökar troligen med större övergång till periodleverans. Medellassvikten torde inte öka i särskild hög takt. En ökning med 1 ton är tänkbar under en period av 20—

rar från mindre än två ton och ända upp till tjugo ton eller mera. Detta innebär att en brännoljeskatt med all säkerhet måste kompletteras med någon annan skatteform.

praktiska skäl den ytterligare begränsningen göras att beskattningen endast omfattade traktorer som framfördes på allmän väg eller gata. Skattskyldighet borde dock inte grundläggas av enbart ett tillfälligt fram- förande av fordonet på sådan väg eller gata.Enligt 1 & tredje stycket automobilskatte- förordningen är denna förordning inte tillämplig på motorfordon och släpvagnar, som skall införas i ett centralt militärt for- donsregister. Detta undantag, liksom be- stämmelserna om det centrala militära mili- tära fordonsregistret, infördes den 1 januari 1941. Syftet härmed var närmast att förenk- la handläggningen av ärendena rörande re- gistrering och beskattning av krigsmaktens fordon. Däremot innebär undantaget inte att de militära fordonen är fria från skatt. Riksdagen anslår i stället varje år ett visst belopp såsom ersättning för automobilskatt

Traktordumpern är en fordonskombination, som gjort sitt egentliga intåg på marknaden under 1960-talet. Förutom konventionella trak- tordumprar innefattas här även kombinationer med en-axlig dragtraktor (ramstyrda dumprar). På grund av sitt måttliga pris och goda fram- komlighet samt frihet från en mängd pålagor har den snabbt funnit användning, vilket av- speglar sig i en kraftig antalsökning mellan 1964 och 1966. Ekonomin har visat sig vara god. Traktordumpern konkurrerar med såväl lastbilar som dumprar och den har sannolikt ännu ej helt nått sin ur ekonomisk synpunkt optimala andel av transportfordonsparken. Å andra sidan kan en skärpt VTF reducera efter- frågan, vilket dock inte kunnat beaktas i denna utredning.Övriga traktorer och motorredskap hör till klass III. Dessa fordon skall drivas med beskattat bränsle. Traktorskatt utgår med belopp som varierar efter fordonets tjänste— vikt och som bestäms med utgångspunkt från skatten för lastbilar. Släpvagn som dras av traktor eller motorredskap i klass III behandlas i skattehänseende som lastbils- dragen och beskattas enligt automobilskatte- förordningen.

Bostads enandet: planering och kreditföreö’nl” . 30 Socialdepartementet Komiktdimmm [37 , . ’i, nu [ ] Penslonstrllskott m.m. [21] Boendeservice 1_ [3 ]Från de sålunda framräknade beloppen skall dras traktorskatten för klass II eller 200 kronor. För bestämmande av veckoskat- ten bör resten divideras med 50. Vecko- skatten i de olika grupperna blir då i av- rundade tal 30, 50 resp. 80 kronor.skulle ha använts i transportarbete på all- män väg. Mot denna bakgrund kan det an- tagas att en tillämpning av den i föregående stycke angivna principen inte orsakar en ur samhällsekonomisk synpunkt ogynnsam ut- veckling av transportapparaten.

Befrielse från eller återbetalning av bränn- oljeskatt må åtnjutas för brännolja som i ej endast ringa omfattning använts för drift utom riket av motorfordon eller av traktor eller motorredskap. som tillhör klass 111 enligt traktorskatteförordningen den . . . (ur…). Beslut i. sådan fråga meddelas av kontrollstyrelsen.

Bolinder-Munktell har låtit utföra en sta- tistisk undersökning rörande användningen av olika traktordumprar, som tillverkats av företaget. Avsikten med undersökningen har varit att klarlägga i vilken omfattning dump- rarna utnyttjas i sådana arbeten för vilka de är konstruerade. Undersökningen omfattar fyra grupper traktorer och släpvagnar. Grupp a består av typen BM 350/DD-10 och DS 630, dvs. en konventionell traktor och en enaxlig, driven dumpervagn. Lastförmå- gan är tio ton. Grupp b omfattar typen BM 473IDD-1520—1524. Denna kombina- tion består av en konventionell traktor och en driven, tvåaxlig dumpervagn med femton tons lastkapacitet. De i grupperna a och b ingående typerna produceras inte längre. Dessa ha ersatts med de ovan beskrivna dumperekipagen DR 631, som utgör grupp 0, och DR 860, som utgör grupp (1. Last- förmågan för de båda senare ekipagen upp- går till tio respektive femton ton. Undersök- ningen avser användningen onsdagen den 28 augusti 1968 och omfattar 25 ekipage i grupp a, 22 ekipage i grupp b, 27 ekipage i grupp c och 28 ekipage i grupp d. Resultaten redovisas i tabell 15.Bestämmelserna i 2, 8, 9, 11, 12, 14 och 18 55 automobilskatteförordningen äger motsva- rande tillämpning i fråga om veckoskatt. Bestämmelsen i 11 5 om påföljd för brukande mot stadgandet i 10 & automobilskatteförordningen avser i stället brukande i strid mot 4 & denna förordning.