Posted on

Flishults Avfallsanläggning Vetlanda

Det är inte tillåtet att elda avfall hemma, varken i tunna, kamin eller i en hög på marken. Vid eldning riskerar du att sprida skadliga ämnen och att energin i avfallet går förlorad. Vissa undantag gäller för eldning av trädgårdsavfall. Om du vill elda gräs eller liknande ska du alltid kontrollera vad som gäller för eldning vid just det tillfället. Appen Brandrisk ute Länk till annan webbplats. hjälper dig att hålla koll på brandrisk i skog och mark. Är insamlingen full eller är stationen i behov av städning? Anmäl behov av städning eller tömning Länk till annan webbplats. till Förpacknings- och tidnings­­insamlingen.Ska du köpa eller bygga en egen kompost ska du göra en anmälan om kompostering av matavfall till Kretslopp Sydost Länk till annan webbplats.. Anmälan ska innehålla uppgifter om behållare, komposteringsmetod samt en redogörelse för på vilket sätt omhändertagandet ska ske så att eventuell påverkan på miljön och människors hälsa kan bedömas.

Enligt 20 § föreskrift om avfallshantering i Vetlanda kommun Länk till annan webbplats. är det inte tillåtet att elda trädgårdsavfall (till exempel grenar, kvistar och gräs) inom detaljplanelagt område och inom områden med samlad bebyggelse.
Det är det kommunägda kommunalförbundet Kretslopp Sydost Länk till annan webbplats. som ansvarar för avfallshanteringen i Vetlanda kommun. Det är till Kretslopp Sydost som du ska vända dig till om du har funderingar kring renhållning och återvinning. Hushållsavfall hämtas av Ohlssons som är entreprenör till Kretslopp Sydost.Det finns cirka 20 återvinnings­stationer i kommunen Länk till annan webbplats.. Där lämnar du förpackningar av plast, metall, glas, tidningar och kartonger. Återvinnings­stationerna drivs av Förpacknings- och tidnings­insamlingen Länk till annan webbplats. som ansvarar för tömning och städning av stationerna.

I dagsläget har vi ingen presentation om Flishults Avfallsanläggning / VETAB Vetlanda, vill du fylla i något så kommentera nedan! Du hittar Flishults Avfallsanläggning / VETAB på adressen Flishult Avfallsanläggning 1, Vetlanda. Kontaktinformationen är: 0383-763870
Affärsområde Miljö och återvinning bedriver verksamheter för mottagning och omhändertagande av farligt och icke farligt avfall, våtkemisk rening av flytande avfall samt undersökning och sanering av förorenad mark, inklusive slutrapportering.Optisk sortering av sopk\u00e4rlens olikf\u00e4rgade sopp\u00e5sar fr\u00e5n Vetlanda och S\u00e4vsj\u00f6 kommuner p\u00e5b\u00f6rjades 1994. Sedan dess sorterar man k\u00e4rlavfallets sopp\u00e5sar i Flishults sopsorteringsanl\u00e4ggning. Fr\u00e5n och med 2010 tas emot k\u00e4rlavfall i tv\u00e5 fraktioner med ben\u00e4mningar matavfall och restavfall. Sedan 2010 skickas allts\u00e5 alla sopp\u00e5sar som inte \u00e4r gr\u00f6na (restavfall) till f\u00f6rbr\u00e4nning i Eksj\u00f6. D\u00e4r utvinns v\u00e4rme som blir till fj\u00e4rrv\u00e4rme och elektricitet. Fr\u00e5n askan avskiljer man metaller och resten deponeras.

Under nedbrytningsprocesser av organiska material bildas gas i deponier som har en metanhalt omkring 40 %. L\u00e4ckande deponigas \u00e4r skadlig f\u00f6r ozonskiktet och sj\u00e4lva metangasen \u00e4r en 20 g\u00e5nger aggressivare v\u00e4xthusgas \u00e4n koldioxiden \u00e4r. F\u00f6r att minimera gasl\u00e4ckage f\u00e5ngas in med hj\u00e4lp av ett st\u00f6rre antal gasbrunnar omkring 300 000 m3 deponigas varje \u00e5r.
Fr\u00e5n deponier f\u00f6r icke farligt avfall (16 ha) samlas upp ca 75 000 kubikmeter lakvatten \u00e5rligen som motsvarar ca 450 liter vatten per kvadratmeter. Det vattnet har sitt ursprung fr\u00e5n nederb\u00f6rd som ocks\u00e5 delvis sipprar igenom deponiomr\u00e5den 1 och 2. Nederb\u00f6rden i omr\u00e5det \u00e4r mellan 700\u2013800 liter\/m\u00b2\/\u00e5r. Efter en lokal f\u00f6rbehandling med luftning och sedimentering pumpas lakvattnet till Vetlandas allm\u00e4nna reningsverk f\u00f6r slutlig rening. \u00a0Lakvattnet fr\u00e5n deponin f\u00f6r f\u00f6rorenade jordmassor renas lokalt i tre steg som oljeavskiljning, luftning och filtrering genom sand. Vatten d\u00e4rifr\u00e5n f\u00e5r endast sl\u00e4ppas ut efter att dess kemiska inneh\u00e5ll har kontrollerats och godk\u00e4nts. Flishults avfallsanl\u00e4ggning har totalt 25 st. provtagningsbrunnar f\u00f6r l\u00f6pande \u00f6vervakning av grundvattnets sammans\u00e4ttning. En g\u00e5ng i m\u00e5naden tas vattenprov f\u00f6r genomg\u00e5ende analys som \u00e4r en v\u00e4sentlig del av anl\u00e4ggningens egenkontrollverksamhet.M\u00e5ls\u00e4ttningen \u00e4r att lagenligt och f\u00f6r milj\u00f6ns b\u00e4sta s\u00e4tt ta hand om allehanda inkommande avfall. Detta sker genom att avfall sorteras, tillf\u00e4lligt lagras och i n\u00f6dv\u00e4ndig m\u00e5n deponeras i anl\u00e4ggningen. Omkring 20 000 ton sorterat avfall skickas till olika material- och energi\u00e5tervinningsanl\u00e4ggningar \u00e5rligen. F\u00f6rpackningar kan ocks\u00e5 l\u00e4mnas p\u00e5\u00a0 Flishult. Genom material\u00e5tervinning kan vi nuf\u00f6rtiden resurseffektivt omvandla uttj\u00e4nta f\u00f6rpackningar till nya produkter.

Avfallsanläggningen på Flishult togs i drift redan 1974 och avfall tas emot både från hushåll och företag. Verksamheten drivs av Njudung Energi AB som är dotterbolag till Vetlanda Stadshus AB. Antalet anställda motsvarar åtta heltidstjänster och markytan är 40 hektar. Flishults anläggning tar årligen emot drygt 500 ton farligt avfall från hushåll. Tillsammans med kärl- och grovavfall blir det totalt 20 000 ton hushållsavfall från kommuner som årligen tas omhand på Flishult.
I lakvattenflöden från deponier finns föroreningar som potentiellt kan skada människors hälsa och den omgivande miljön, varför det är viktigt att detektera lakvattenstråkens riktning och utbredning.Utifrån de statistiska analyserna kunde det fastställas att andelen kalcium var lägre i marken i det lakvattenpåverkade området, jämfört med det opåverkade området (referensområdet). Denna skillnad gäller för prover tagna både över och under grundvattenytan. För jonkvoterna Mg/Ca och Na/Ca föreligger en statistiskt signifikant skillnad mellan områdena för prover tagna både över och under grundvattenytan. För prover tagna över grundvattenytan visade även kvoten Al/Ca en signifikant skillnad mellan områdena, medan kvoten NH4-N/Ca (kvävedelen av ammonium/kalcium) var signifikant olika för prover tagna under grundvattenytan. Kvoten K/Ca visade ingen signifikant skillnad, varken för prover tagna över eller under grundvattenytan. De största signifikanta skillnaderna erhölls för andelen kalcium samt för kvoten Mg/Ca, både över och under grundvattenytan.Fältundersökningen utfördes vid Flishults avfallsanläggning i Vetlanda kommun. Vid undersökningen utfördes mark- och vattenprovtagning dels nedströms (väster) avfallsanläggningen och dels i ett förmodat opåverkat referensområde nordost om avfallsanläggningen. I varje provpunkt togs jordprover både över och under nivån för grundvattenytans läge, för att undersöka om detektion av lakvattenpåverkan var möjlig för båda dessa nivåer. Även grund- och ytvattnet provtogs, både upp- och nedströms avfallsanläggningen.Vid korrelationsanalys mellan de vatten- och markkemiska parametrarna kunde det inte utrönas någon statistiskt säkerställt korrelation. Anledningen till detta kan vara att de vattenkemiska parametrarna visar den kemiska sammansättningen i grundvattnet vid tidpunkten för provtagningen, medan de kemiska parametrarna för jordprover avslöjar en mer komplex historia med jonutbyte mellan jorden och grundvattnet under en längre tidsperiod.

Avfall Sverige är kommunernas branschorganisation inom avfallshantering. Det är Avfall Sveriges medlemmar som ser till att avfall tas om hand och återvinns i alla landets kommuner. Vi gör det på samhällets uppdrag: miljösäkert, hållbart och långsiktigt. Vår vision är ”Det finns inget avfall”. Vi verkar för att förebygga att avfall uppstår, att mer återanvänds och att avfall som uppstår återvinns och tas om hand på bästa sätt.

De metoder som framförallt används för att hitta lakvattenpassagerna i marken omfattar grundvattenanalys eller utförande av resistivitetsmätning i mark. Begränsningar för dessa metoder är att information om lakvattnets spridningsmönster enbart erhålls för själva mättillfället.Prenumerera på de djuplodande artiklarna, de förklarande exemplen och den tydliga analysen. Nyhetsbrevet kommer i snitt två gånger i månaden. Läs mer här.Kalcium är i regel den dominerande jonen, varför det undersöktes om det förelåg en statistiskt signifikant skillnad i andelen kalcium mellan de två områdena. För att undersöka om de övriga jonernas förhållande till kalcium har ändrats på grund av lakvattengenomströmning undersöktes skillnader i dessa joners förhållande till kalcium (kvoter mellan de övriga jonerna och kalcium) mellan jordprover tagna i det påverkade och det opåverkade området. Vidare undersöktes om det förelåg en korrelation mellan vattenkemiska parametrar och katjonsammansättningen i marken.

Information om lakvattenstråken vid övriga tider på året, vilka kan variera beroende av utspädningsgrad i grundvattnet och grundvattenytans läge, kan inte erhållas. I denna rapport undersöks därför alternativa vägar för att utreda lakvattenstråkens utbredning, både nuvarande och historiska sådana, närmare bestämt om katjonsammansättningen (sammansättningen av positivt laddade joner) i mark kan användas för att detektera lakvattenvägar. De katjoner som har analyserats för jordprover är aluminium, kalcium, magnesium, kalium, ammonium och natrium.