Hur Länge Lever Fjärilar

De flesta dagfjärilar övervintrar som ägg, larv eller puppa och flyger först framåt försommaren, men några arter går till vintervila som fullbildade, kommer ofta på vingarna redan i mars eller april och har blivit lika kära vårtecken som sånglärkan och sälgblomningen för många av oss. Som citronfjäril, påfågelöga och vinbärsfuks till exempel – och så sorgmanteln då, den mest bedårande av dem alla, fjärilen som seglar fram genom livet. I motljus och dåliga kikare kan den ge ett närmast svartvitt intryck, men vingarna är mörkt vinrödbruna med svavelgula utkantsbårder och ett band av himmelsblå fläckar tätt intill: sju, åtta, nio på varje vinge, liksom ditduttade på måfå men i själva verket de som fullbordar det hela. Denna skönheternas skönhet som dras till det enklaste och mest vardagliga, till grusvägar, kalhyggen och triviala lövslag som björk, sälg och asp. En filmstjärna i tjusig aftonklänning som lämnat balen och funnit sin plats i skogen. Midvinternattens köld är hård, diktade Viktor Rydberg. Men det gäller tydligen inte de övervintrande fjärilarna, som verkar kunna stå ut med vad som helst för att få flyga så fort vårvärmen kommer.Och på tåget genom Vintersverige kommer jag att tänka på den där sorgmanteln som fick mig att hejda mina steg i våras. Den satt och solade sig mitt bland årsringarna på en gammal stubbe och verkade nästan självlysande i det morgonmjuka släpljuset, öppnade och stängde sig om vartannat, som en bok som lockar och vill bli läst. Så fick den plötsligt sällskap och de fladdrade i väg som ett förälskat par mellan de spädgröna björkarna, virvlande om varandra allt högre upp mot topparna i en dans som aldrig ville ta slut, lätta som dun och genomlysta som våren själv. Radarspaning var en förutsättning för att kunna kartlägga tistelfjärilens flygmönster. Insektsradar började utvecklas under 1950-talet och tekniken har med åren blivit alltmer förfinad. Det främsta målet är att spana efter invaderande skadeinsekter, ungefär som radarspaning efter fientligt flyg. Men radarn kan givetvis även användas för att studera fredliga arter som tistelfjärilar. Men nu vet vi alla fall att vårt land inte är en återvändsgränd, utan en del av tistelfjärilens imponerande migrationscykel. Och resan blir ännu mer imponerande om man väger in att i förhållande till sin storlek flyger tistelfjärilen ungefär 25 gånger längre än de största flyttfåglarna. Insekternas navigering är inte lika välstuderad som fåglarnas. Dagfjärilar som tistelfjärilen förväntas navigera med hjälp av solen. Men eftersom solens position förändras under dagen, bör fjärilarna kunna beräkna tiden på dygnet under flytten. I annat fall kommer deras kurs att förändras allteftersom solen rör sig över himlavalvet. Brittiska forskare har undersökt om tistelfjärilen har denna förmåga. Det finns forskare som anser att tistelfjärilens migration är ett slags flykt från dess fiender. Men det handlar inte om insektsätande fåglar, utan om små parasitsteklar.

– Tistelfjärilen har också förhållandevis stora och spetsiga vingar. Det skulle kunna vara en anpassning som underlättar migrationen, men det behöver undersökas närmare, säger Christer Wiklund.Kycklingar bröstar gärna upp sig med varandra och leker med små gummimaskar. Nu står det klart att kycklingarnas lekbeteenden påminner om hur några av våra vanligaste husdjur leker.

Under höstflytten söderut passerade närmare 26 miljoner tistelfjärilar samma område. Men nu hade fjärilarna motvind vilket medförde att många förlorade kursen. De dåliga väderförhållandena noterades även av finska radarstationer, som rapporterade att stora mängder tistelfjärilar flög söderut över Finska viken i början av augusti 2009, men att vinden var så ogynnsam att fjärilarna blåste tillbaka mot fastlandet. Detta bekräftades av markobservatörer som fann tusentals tistelfjärilar utefter kusterna och på småöar i havsbandet. I mitten av augusti visade radarn att de hade gett sig i väg söderut igen, på 500–700 meters höjd.

– Vi blev verkligen förbryllade och har ingen förklaring till detta. Men sådana här saker kan inträffa när man använder vildfångade fjärilar. Man har ju ingen aning om vad de har upplevt tidigare eller vart de är på väg, säger Jason Chapman vid University of Exeter, Storbritannien, som ledde försöken.

– Det finns belägg för att risken för sjukdomar och parasitstekelangrepp har bidragit till evolutionen av migrationscyklerna hos både tistelfjärilen och monarkfjärilen, säger Jason Chapman.De tistelfjärilar som når vårt land på vårkanten är alltså resultatet av en lång och farofylld resa som spänner över flera fjärilsgenerationer. Hur många som lyckas ta sig ända hit i år är svårt att sia om – det beror på om de får rätt vind under vingarna.Gammaflyet är en fjäril som migrerar nattetid mellan norra Europa och Medelhavsområdet, och så gör även många småfåglar. Forskarteamet använde radar för att studera flyghöjd och vindstyrka under fåglarnas och gammaflyets migration.

Fjärilar är ofta knutna till specifika växtarter eller växtsläkten, som utgör larvernas föda och påverkar fjärilarnas utbredning. Att tistlar är en värdväxt för tistelfjärilen har du säkert redan räknat ut. Men den kan dessutom utnyttja växter från ytterligare 60 växtsläkten. En kosmopolit får inte vara för kräsen.

Christer Wiklund är professor emeritus i zoologisk ekologi vid Stockholms universitet och expert på fjärilars anpassning och evolution. Han är tveksam till att tistelfjärilen har så pass avancerade orienteringssinnen som en magnetkompass.De brittiska anläggningarna har så stor känslighet att de kan identifiera en ensam insekt som flyger på 1 200 meters höjd. Tekniken kallas vertical-looking radar (VLR). Kortvågiga radiovågor skickas rakt upp och reflekteras mot flygande insekter. Radarns detektor registrerar flyghöjd, hastighet och riktning. Men anläggningen kan även beräkna insektens kroppsform, vikt och antal vingslag per minut.

Forskarna undersökte även hur vårflytten norrut påverkade angreppens omfattning. De fann måttliga nivåer hos larver i Spanien under maj månad. Men vid slutet av sommaren var drygt 75 procent av larverna angripna av parasitsteklar. Dessa larver härstammade alltså från tistelfjärilar som inte hade migrerat vidare norrut, utan stannat i Spanien.Forskarna kunde alltså inte bekräfta att tistelfjärilens solkompass är kopplad till en biologisk klocka, trots att fjärilen verkar kunna kompensera för solens rörelser över himlen när den navigerar. Hur detta går till förblir än så länge en gåta.

Gibraltar vid Spaniens sydspets utgör en rastplats för många tistelfjärilar som just har korsat Medelhavet på sin nordliga rutt. Forskarna fångade in rastande tistelfjärilar och placerade dem i ett slags flygsimulator. Fjärilarna fästs vid en ”kompassnål”: de kan flyga i valfri riktning men kommer inte ur fläcken. En dator registrerar flygriktningen under försöket.

Tistelfjärilen, Vanessa cardui, har ett utbredningsområde som innefattar alla världsdelar förutom Sydamerika och Antarktis. Arten har en gulröd grundfärg med svarta och vita teckningar på vingarnas ovansidor. Beståndens storlek varierar kraftigt mellan olika år.Fjärilarnas viktigaste resurs är de specifika växtarter, värdväxterna, som utgör larvernas föda. Under flytten norrut måste tistelfjärilen ligga steget före värmeböljan som drar in över Europa, eftersom värdväxterna vissnar av torkan. På den sydliga rutten flyr tistelfjärilen vinterns kyla, eftersom avsaknaden av diapaus medför att den inte kan övervintra på nordliga breddgrader. Data från radarn kombineras med markobservationer: om observatörer meddelar att stora mängder tistelfjärilar närmar sig, kan man utgå ifrån att merparten av de fjärilar som passerar radarn är just tistelfjärilar. Man kan också sålla bort en del arter med hjälp av uteslutningsmetoden. Det går exempelvis att utesluta fjärilar som passerar radarn nattetid, eftersom tistelfjärilen är aktiv på dagen. Under vindstilla förhållanden kan småfåglarna visserligen flyga tre gånger snabbare än den lilla insekten. Men gammaflyet väljer sina flygdagar – eller snarare flygnätter – med stor omsorg och ser till att ha rejäl medvind under flytten. Fåglarna, däremot, kämpar på även när det är busväder och motvind. Gammaflyets flyttstrategi verkar alltså vara smartare än fåglarnas. Men faktum är att insekten spelar ett ganska högt spel.Vid en ytlig betraktelse påminner fjärilens flyttmönster om fåglarnas. Tistelfjärilen når våra breddgrader under våren, parar sig under sommaren och flyttar söderut på hösten. Men det finns en viktig skillnad mellan fåglarnas och fjärilens migration. Hos fåglarna flyger samma individer mellan sommar- och vinterområdena. Men det är en omöjlighet för en liten insekt; en enskild individ kan inte flyga 1 500 mil. Därför migrerar tistelfjärilarna i etapper som genomförs av olika generationer. Forskarnas undersökningar visar att det krävs sex fjärilsgenerationer för att fullborda en migrationscykel.

– Förr trodde man att Sverige var ett slags återvändsgränd för tistelfjärilen, att alla individer som kom hit dog under hösten, säger Thomas Alerstam, som är professor i evolutionär ekologi vid Lunds universitet.Djur som migrerar långa sträckor måste kunna navigera. Detta kräver sinnen som fungerar som kompasser. Hos exempelvis fåglarna finns tre olika orienteringssinnen.Men det finns också fjärilar som likt flyttfåglar migrerar till vårt land. Tistelfjärilen är en sådan art, som nu under våren kommer till oss efter en rekordlång resa som startade i Afrika under vintern.– Tistelfjärilens migrationsrutt följer ju till stor del vindriktningen, och då klarar man sig sannolikt med ganska grundläggande navigeringsförmågor, säger han.– Tistelfjärilen är en ganska vass flygare och den kan också glidflyga, vilket säkerligen sparar energi under migrationen. Men de här egenskaperna finns även hos andra arter av praktfjärilar, som inte migrerar, säger Christer Wiklund.

År 2009 hade tistelfjärilen ett riktigt toppår. Ett europeiskt forskarteam tog tillfället i akt och utförde en grundlig kartläggning av tistelfjärilens migration. Ett nätverk av frivilliga fjärilsobservatörer från 67 länder och regioner bidrog med information om fjärilarnas antal och flygriktningar. Man använde även data från radaranläggningar i Storbritannien, Finland och Mauretanien. Analyserna som nu har publicerats visar att tistelfjärilen är en riktig kosmopolit.Forskarna fortsatte experimenten i Storbritannien med uppfödda tistelfjärilar, som saknade tidigare erfarenheter av migration. Denna gång utfördes flygsimuleringen på hösten, så fjärilarna förväntades vilja flyga söderut. Detta visade sig stämma: de flesta höll en sydlig kurs under flygsimuleringarna. Fjärilarna kunde se solen medan de befann sig i simulatorn och olika fjärilar fick provflyga vid olika tider på dagen; solens position varierade alltså mellan försöken. Detta påverkade inte fjärilarnas förmåga att hitta en sydlig kurs. Men om solen skärmades av så tappade fjärilarna orienteringen och försökte flyga åt alla möjliga håll.Nu har många fjärilar vaknat ur sin vinterdvala. Citronfjäril och nässelfjäril, som vaknade i mars och april, tillhör de allra tidigaste arterna. De övervintrar som vuxna och kan därför börja flyga före arter som tillbringar vintern i puppstadiet.Försöken visar att tistelfjärilen navigerar med hjälp av en solkompass och verkar även ta hänsyn till att solen flyttar sig över himlavalvet allteftersom dagen fortskrider. Detta kräver en noggrann inre klocka. För forskarna återstod nu att bevisa att tistelfjärilen har en sådan detaljerad tidsuppfattning.

Forskarna förväntade sig att tistelfjärilarna skulle hålla en nordlig kurs under flygsimuleringen. Men det visade sig att de flesta av fjärilarna ville flyga västerut.Ultraviolett ljus kan passera genom moln så monarkfjärilens magnetkompass fungerar även när solen är skymd. UV-ljuset aktiverar proteiner som reagerar på rörelser i jordens magnetfält. Proteinerna är placerade i monarkfjärilens antenner. Det visade forskarna genom att måla monarkfjärilars antenner svarta – då förlorade fjärilarna förmågan att navigera när det var mulet.

Ungefär halvvägs till vinterlokalerna i Mexiko passerar monarkfjärilarna delstaten Georgia. Här fångade forskarna fjärilar under hela flyttsäsongen, som pågår mellan september och november. Det visade sig att fjärilar som passerade Georgia i början av höstflytten – fjärilar som alltså låg i täten av migrationsvågen – hade spetsigare vingar än fjärilar som kom släntrande efter. Ju spetsigare vingar, desto högre flyghastighet under flytten, blev forskarna slutsats.Migrerande fåglar utnyttjar också vindar på hög höjd, men vissa insekter kan vara skickligare än fåglarna på att utnyttja luftströmmarna. Det visar en studie gjord av brittiska och svenska forskare med Thomas Alerstam i spetsen.Insekternas vilostadium, den så kallade diapausen, är en anpassning som hjälper dem att överleva perioder med extrema temperaturer, torka och födobrist. Olika insektsarter går i diapaus under olika stadier av livscykeln: som ägg, larv, puppa eller vuxen. Det är lätt att föreställa sig att den rekordlånga migrationen ställer stora krav på fysisk anpassning, och att evolutionen har förvandlat tistelfjärilen till ett snabbflygande muskelpaket. Men så verkar inte vara fallet. – Fåglarna kan orientera sig med hjälp av solen, och nattetid navigerar de efter stjärnorna. De har också ett sinne som känner av jordens magnetfält och som hjälper dem att hitta när det är molnigt, säger Thomas Alerstam.

Amerikas monarkfjäril är den mest välstuderade arten av långflyttande insekter. Dess migrationsrutt är ungefär 800 mil lång och sträcker sig från sommarlokalerna i Nordamerika och Kanada till Mexiko, som utgör vinterkvarteren. Att monarkfjärilen navigerar med hjälp av jordens magnetfält är en gammal teori som har testats i åtskilliga experiment. Resultaten har dock varit motstridiga. Ett amerikanskt forskarteam har nu funnit en tänkbar förklaring: monarkfjärilen har verkligen en magnetkompass, men den kräver ultraviolett ljus för att fungera.Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966 och drivs utan vinstsyfte.

Forskarna har kunnat visa att det finns fem fjärilsarter som migrerar fram och tillbaka till vårt land: tistelfjäril, gammafly, rovfjäril, amiral samt kålfjäril. Vi har totalt 2 800 fjärilsarter, så migrationen är ett mycket ovanligt fenomen hos denna insektsgrupp. Det krävs alltså ganska speciella omständigheter för att migration ska uppstå. När det gäller tistelfjärilen finns just en sådan omständighet:Det saknas djurskyddslagar som reglerar hur humrar och andra kräftdjur ska hanteras innan de landar på våra tallrikar. Att koka dem levande är en dålig idé, enligt forskare.

Den första etappen på den nordliga rutten går mellan Afrika och Medelhavsområdet. Här parar sig fjärilarna och ger upphov till generation två. När dessa fjärilar blivit fullvuxna fortsätter de norrut och dyker upp i Centraleuropa under maj månad. Här ser generation tre dagens ljus och denna generation sprider sig över stora delar av norra Europa – och når även Sverige. De här fjärilarnas avkomma – generation fyra – bildar alltså vårt sensommarbestånd. Denna generation påbörjar också återresan till vinterkvarteren i Afrika, som kräver ytterligare två generationer. Vid tidigare försök har man ofta försökt aktivera monarkfjärilens magnetkompass genom att skärma av solen. Men eftersom den kräver UV-ljus, har kompassen i stället stängts av. Det förklarar varför magnetkompassen har varit så svår att upptäcka, menar forskarna bakom den nya studien. Det finns forskare som anser att vissa migrerande insekter har orienteringssinnen som är lika förfinade som fåglarnas. Jason Chapman och hans kolleger anser att gammaflyet navigerar med hjälp av en magnetkompass, en slutsats som vilar på uteslutningsmetoden.Tistelfjärilens rekordresa. Tistelfjärilens flygrutt kan vara 1 500 mil lång, och kräver sex generationer fjärilar. Här visar vi tistelfjärilens resa från Nordafrika till Sverige, tur och retur.

Första etappen under återresan är Centraleuropa och här föds generation fem under oktober–november. Dessa fjärilar når slutligen nordvästra Afrika där de parar sig och skapar generation sex. Därmed är migrationscykeln fullbordad.Liksom flyttfåglarna är en del fjärilar bara sommargäster i Norden. En skillnad är dock att fjärilarnas flytt är en stafett där generationer avlöser varandra. Första generationen av tistelfjärilar börjar tidigt på våren i nordvästra Afrika att röra sig norrut upp genom Europa. Årets tredje generation av tistelfjärilar kan dyka upp i Sverige på sensommaren och här kläcks den fjärde generationen, som påbörjar återresan till vinterkvarteren i Afrika – dit deras ättlingar kommer att nå fram mitt i vintern. Modern röntgenteknik har låtit forskare hitta en ny sorts skalbagge i fossilt bajs från dinosaurier. Metoden öppnar för att studera insekter från betydligt äldre perioder än vad som är möjligt i dag. Sommaren 2021 var sorgmanteln tio gånger vanligare i Sverige än ett genomsnittligt år. Men det onormala är helt normalt för dessa sorgeklädda flygare – vissa år stämmer helt enkelt väder och vindar för att de ska blåsa in i stora mängder från Finland och Baltikum.

Bin hyllas ofta för sitt idoga arbete med pollinering, men även fjärilar gör stora tjänster när de flyger från blomma till blomma. Amerikanska forskare som studerade pollineringen av bomullsfält konstaterade att fjärilar och flugor besökte fjärilsblommor på andra delar av busken än bina, vilket ökade pollineringen och genererar omkring 120 miljoner dollar per år till Texas bomullsbönder.

Nässelfjärilen är inte den enda fjärilen som lägger ägg på nässlor – det gör även till exempel påfågelöga och amiralfjäril. Nässlornas brännhår ger äggen ett bra skydd. Vissa larver klarar sig undan att själva bli brända genom att bita av håren längst ner.Fjärilslarver och flygande fjärilar lever helt olika liv – de hittar till exempel ofta mat på olika blommor, och är därmed beroende av flera arter för att fullborda sin livscykel. Dessutom klarar inte larver och puppor drastiska skiften i fukt och temperatur. Därför får förändringar i livsmiljön snabb effekt på fjärilar, vilket gör dem till goda miljöindikatorer.

Apollofjärilen lever på kärleksört och fetknopp, men dess livscykel kräver många olika miljöer och den har minskat kraftigt med det småplottriga jordbrukslandskapets försvinnande. Numera finns den nästan bara på Gotland och på östkusten. Fjärilar har länge betraktats som vingliga flygare som inte bidrar med mer än sin skönhet. Men de är aerodynamiskt listiga, kan flytta över kontinenter och är viktiga för pollineringen. Nu har citronfjärilen utsett till Sveriges nationalfjäril. De första fjärilarna vi ser om våren är ofta citronfjärilar. De klargula hannarna flyger minst ett par veckor tidigare än de vita honorna, och laddar upp med nektar inför parningen.

En vedertagen teori bland forskare har varit att fjärilar är aerodynamiskt ineffektiva, eftersom vingarna är exceptionellt stora i förhållande till kroppen jämfört med andra flygande insekter. Men forskare vid Lunds universitet har nu kunnat visa att fjärilar har en elegant flygmekanism som förbättrar flyg­presta
ndan. Vingarna får extra kraft när de slås ihop med varandra över kroppen. Dessutom kupas vingarna när de slås ihop och bildar en jetstråle av luft.

2021 utsågs Sveriges nationalblomma och 2022 har vi fått en nationalfjäril – citronfjärilen. Allmänheten har under perioden 19 april – 19 juni kunnat lägga sin röst på en av elva finalister som valts ut av Fjärils­huset i Haga i samarbete med bland andra Världsnaturfonden, Naturskyddsföreningen, Svensk dagfjärilsövervakning och Sveriges entomologiska förening. Bilderna nedan kommer från Fjärilshuset.

Så kallade supersvarta material absorberar upp till 99,99 procent av det infallande ljuset. Nya rön visar att det svarta skiktet på fjärilsvingar kan vara nästan…Blåvingar har faktiskt inte sällan bruna vingar. Det gäller ibland även puktörneblåvingen, vår vanligaste och mest variabla blåvinge. Det säkraste kännetecknet är att den har 1–3 svarta prickar mellan framvingens bas och mittfläcken.

Dagfjärilar, rhopalocera, är huvudsakligen dagaktiva fjärilar. Det finns över 19 000 kända arter dagfjärilar i världen, varav cirka 110 i Sverige. Dagfjärilarna känner dofter med hjälp av antenner på huvudet och ser med stora facettögon. Dom äter nektar med sugsnabel, som kan rullas in och ut. De tre benparen återfinns på den slanka kroppens undersida och på ovansidan finns ofta färgstarka brett triangulära vingar som när de vilar är resta mot varandra över ryggen.

Vill ni att vi berättar om projektet hos er? Eller ha ett föredrag om fjärilar i allmänhet? Håller ni kanske på att sätta ihop programmet inför vårens möten i en krets av Naturskyddsföreningen, ett entomologisk förening eller kanske en fågelklubb? Skicka epost eller ring så ser vi om det går att ordna.

Du kan prenumerera på nyheter och bloggposter från Svensk Dagfjärilsövervakning via RSS. Vet du inte vad RSS är? Läs mer om RSS här. Annars: Svensk Dagfjärilövervaknings RSS flöde.Svensk Dagfjärilsövervakning utförs i samarbete med Naturvårdsverket, Lunds Universitet, ArtDatabanken, Sveriges Entomologiska Förening och Butterfly Conservation Europe.

Notera att svensk rödlistningsstatus kan skilja sig från den internationella listan. Exempelvis anses väddnätfjäril, Euphydryas aurinia, som livskraftig av IUCN, men sårbar i Sverige, medan starrgräsfjäril, Coenonympha tullia, räknas som sårbar av IUCN men livskraftig i Sverige.Sorgmantel, Nymphalis antiopa, art i familjen praktfjärilar. Den har mörkt sammetsbruna vingar med bred, gul ytterkant och äter bland annat sav och rutten frukt. Sorgmantel finns i hela Sverige. Trädgård för ”lata” livsnjutare i praktiken. Återsamling och erfarenhetsutbyte om hur vi lyckats/misslyckats medatt skapa ”pauluner” i våra trädgårdar? Anna Brandeby Harström, rådgivare för biologisk mångfald, Trollhättans stad. Vårviks Gård 1, Trollhättan 10 september kl 13:30-15:30. Apollofjäril, Parnassius apollo, art i familjen riddarfjärilar. Apollofjäril är en mycket stor vit dagfjäril med svarta och röda fläckar. Den är rödlistad eftersom den minskar starkt i hela landet utom på Gotland.

Referens: Bubová T, Kulma M, Vrabec V, Nowicki P. Adult longevity and its relationship with conservation status in European butterflies. J Insect Conserv. 2016. doi:10.1007/s10841-016-9936-0Längst ned i artikeln finns även två bilder med listorna inlagda om du vill sprida dem i sociala medier. Hänvisa gärna till rikaretradgard.se eller den här artikeln.

Källor: Artfakta.se, “Naturskyddsföreningens fjärilshandbok”, “Nordens fjärilar”, “Värdväxters betydelse för andra organismer – med fokus på vedartade värdväxter” och “Fjärilar i odlingslandskapet“Att fjärilar lever av nektar från blommor känner de flesta till, men fjärilarnas larver behöver ofta specifika växter som funnits länge i Sverige. Att odla dessa i din trädgård eller på din kolonilott eller balkong är därför också en viktig insats.

Några träd kan vara extra viktiga eftersom de har många rödlistade (mer eller mindre hotade) arter knutna till sig som är i extra stort behov av hjälp. Det gäller till exempel bok, ekar, lind, gran och hassel.Apropå brännässlor är det kanske den mest kända värdväxten eftersom så många fjärilars larver är beroende av den mångfacetterade växten, som dessutom har en hög andel arter knutna till sig som enbart lever på just brännässla.

Detta gäller inte minst träd. Växtvärldens giganter när det gäller att utgöra hem åt en mångfald av arter är gran, tall och ek. Omkring 1 000 arter av svampar, lavar, mossor och insekter och andra ryggradslösa djur lever på eller av dessa träd enligt rapporten. Men även björkar (810 arter), viden (640), bok (640) och asp (630) är väldigt viktiga. Låt gärna dessa träd stå i din trädgård.Även om träd är i en klass för sig för den biologiska mångfalden så har även flera buskar, ris och örter stor betydelse. Många fjärilsarter har till exempel slån, blåbär, röllika, backtimjan och ljung som värdväxter. Andra arter som är värda att nämna enligt rapporten är mjölke (kallas även mjölkört, rallarros), gullris och brännässla.

Observera att det även gäller döda träd eftersom många arter är beroende av det. För björk, tall, gran och hassel är till exempel hela 70-80 procent av arterna knutna till död ved. Låt därför gärna eventuella träd som “trillat av pinn” vara kvar i trädgården om du har möjlighet. Vi pratar ofta om vikten av pollinatörer i trädgårdar, men det är växterna som utgör grunden för dem. Förutom att förse djuren med mat ger de även boplatser och skydd. Ryggradslösa djur i Sverige har under väldigt lång tid anpassat sig till den svenska floran. Därför är det framför allt så kallade inhemska arter som lever vilt i den svenska naturen som gynnar den biologiska mångfalden i din trädgård. Som trädgårdsägare är du kanske van vid att se insektsgnag i blad som något som måste bekämpas, men det går också att se det som att du skapat en lämplig livsmiljö för exempelvis en blivande fjäril. Det kanske inte är så kul om stora delar av trädgårdens blad äts upp, men nog kan du dela med dig av en del av grönskan?– Nästan alla kärlväxtarter nyttjas av andra organismer på ett eller annat sätt. De flesta är viktiga värdar för en eller ett fåtal specialiserade värdberoende arter, skriver författarna till den läsvärda rapporten “Värdväxters betydelse för andra organismer – med fokus på vedartade värdväxter“.Det är ganska lätt att lära sig känna igen de vanligaste dagfjärilarna. De är färggranna och många har väldigt typiska mönster på vingarna. Det är lätt att ordna så att man får glädjen av att ha många fjärilar i sin trädgård. En kombination av olika växter som producerar mycket nektar och som blommar vid olika tidpunkter lockar fram många olika sorters fjärilar. Eftersom olika arter flyger vid olika tidpunkter på sommarhalvåret så kommer det att finnas olika fjärilar vid olika tider.Gruppen vinterpraktfjärilar har fått sitt namn av att de ofta övervintrar som fullvuxna fjärilar. Flera av dessa kan man vintertid hitta i skrymslen på byggnader. Två av de allra vanligaste fjärilarna hör till denna grupp: Nässelfjäril (Aglais urticae) och påfågelöga (Inachis io). Båda dessa arters larver lever kolonivis på brännässlor. Vinbärsfuks (Polygonia c-album) ser man inte så ofta. Den påminner om nässelfjärilen. Larven lever bland annat på nässlor, humle och vinbärsbuskar.

Det finns bara två arter i Sverige som tillhör familjen riddarfjärilar. Den ena av dessa, makaonfjärilen (Papilio machaon) syns ibland i Femsjö. Det är en stor vacker fjäril som har många släktingar i tropikerna. Den flyger oftast vid stränder eller över fuktiga marker. Kärrsilja är en av larvens viktigaste värdväxter och makaonfjärilen är beroende av de fuktiga mosskanter där kärrsilja växer. Fjärilen har blivit alltmer sällsynt i våra trakter. Det kan bero på att fuktiga marker med kärrsilja har blivit alltmer bevuxna med skog. En blommande syren i trädgården kan locka makaonfjärilar att komma på besök.Juvelvingarna är en ganska artrik familj. De delas in i guldvingar, snabbvingar och blåvingar. De är alla ganska små fjärilar men många av dem är blixtrande skönheter i solen. Tjockhuvudena tillhör inte de fjärilar som man först lägger märke till. De är små, knubbiga och snabba flygare och liknar på sätt och vis nattfjärilar men har antenner med en tydlig klubba vid spetsen. De är bara aktiva i solsken. Ängssmygaren (Ochlodes sylvanus) och den mindre tåtelsmygaren (Thymelicus lineola) är vanliga i Femsjö. Båda dessa arters larver lever på gräs, till exempel hundäxing och timotej. Det är inte lika lätt att få syn på smultronvisslaren (Pyrgus malvae) vars larv lever på smultron och fingerörter. Det finns flera arter av blåvingar i Femsjö. Man måste titta noga för att skilja de olika arterna åt. Ljungblåvingen (Plebejus argus) är en av de allra vanligaste. Hanen är vackert blåglänsande medan honan oftast är brun. Larven lever bland annat på ljung och käringtand. Silverblåvinge (Polyommatus amandus), vars larv lever på ärtväxter, tosteblåvinge (Celastrina argiolus) och violett blåvinge (Plebejus optilete) är några andra blåvingar som är ganska vanliga i trakten.Fjärilar tillhör den stora djurgruppen insekter. Det finns väldigt många sorters insekter men det finns inte så många olika sorters dagfjärilar i Femsjö. Här presenteras både de som är vanligast och några andra som man kan få leta länge efter innan man kanske har tur att få syn på dem. Varje fjäril genomgår en utveckling från ägg till larv till puppa och sedan till fullvuxen fjäril. Olika arter är beroende av bestämda växter eller växtgrupper. Fjärilarnas förekomst återspeglar därför hur det står till i landskapet. Väldigt många fjärilar är beroende av att vi har ett levande lantbruk med ängsmarker och ogödslade betesmarker där det växer många blommor.

Aurorafjärilen (Anthocharis cardamines) finns men är inte så vanlig. Larven är beroende av ängsbräsma. Denna växt gynnas av att djur betar på fuktiga marker. Det är bara hanen av aurorafjäril som har de tydliga gulröda färgteckningarna.Snabbvingarna, den tredje gruppen av juvelvingar är inte så lätta att få syn på. De flyger som namnet antyder snabbt och ofta högt uppe bland trädens kronor. Två av de arter som den observante kan få syn på är eksnabbvinge (Favonius quercus), som finns i marker med ek, och grönsnabbvinge (Callophrys rubi) vars larv lever av bland annat blåbär och odon. Grönsnabbvingen hittar man därför mest i skogen. Det är en liten fjäril.

I Västsverige förekommer omkring 80 olika arter av dagfjärilar. Flera av dessa finns bara vid kusten. Dagfjärilarna delas in i fem familjer: Tjockhuvuden, riddarfjärilar, vitfjärilar, juvelvingar och praktfjärilar. I Femsjö finns arter som tillhör alla fem grupperna. Arter inom samma familj har en del likheter och anses därför vara släkt med varandra.

En annan gräsfjäril som mera sällan kan dyka upp i trädgårdar eller i ängar och hagar är slåttergräsfjärilen (Maniola jurtina). Ännu en gräsfjäril som det kan finnas chans att se i Femsjö är skogsgräsfjäril (Erebia ligea). Den har, i likhet med några andra gräsfjärilar, en tvåårig utveckling och förekommer i huvudsak de år då årtalets sista siffra är en udda siffra. De flesta gräsfjärilar är grågula till bruna och har ögonfläckar för att skrämma insektsätande fåglar.

De flesta vitfjärilarna är just vita men en del är gula eller rödgula. Citronfjärilen (Gonepteryx rhamni) är en av de allra vanligaste fjärilarna i Femsjö och också en av de fjärilar som man brukar se allra tidigast på våren. De citronfjärilar man ser på våren har övervintrat som vuxna fjärilar. De lägger sina ägg på brakved och en ny fjärilsgeneration utvecklas på försommaren och de fjärilar man ser under juli – september tillhör den nya generationen.

Av gruppen gräsfjärilar finns det flera arter i Femsjö. Några av de vanliga är luktgräsfjäril (Aphantopus hyrerantus), vars larv lever på flera olika gräsarter och starrgräsfjäril (Coenonympha tullia) vars larv lever på starr, ängsull och tuvull. Luktgräsfjärilen kan ofta finnas i trädgårdar och i ängar och hagar och den är lätt att få syn på. Starrgräsfjärilen däremot förekommer mest ute i mosskanter och den ser man därför inte lika ofta.

Pärlemorfjärilarna har fått sitt namn av att de ofta har pärlemorfärgade partier på vingarnas undersidor. Den silverstreckade pärlemorfjärilen (Argynnis paphia) är en av de största pärlemorfjärilarna. Den är vanlig i Femsjötrakten. Den brunfläckiga pärlemorfjärilen (Boloria selene) är också vanlig. Båda dessa arters larver lever på violer. Andra pärlemorfjärilar som ofta syns i trakten är älggräspärlemorfjäril (Brenthis ino), vars larv lever på älggräs, och skogspärlemorfjäril (Argynnis adippe) vars larv lever på tistlar.Tre andra vitfjärilar ser man ganska ofta i Femsjö: Kålfjäril (Pieris brassicae), rovfjäril (Pieris rapae) och rapsfjäril (Pieris napi). Dessa tre arter har olika kålväxter som värdväxt under larvstadiet. ”Kålmaskar” brukar inte vara välkomna men fjärilarna är vackra. Kålfjärilen är störst, rovfjärilen mittemellan och rapsfjärilen minst av dessa tre. Citronfjäril, kålfjäril, rovfjäril och rapsfjäril tillhör alla de arter som ofta besöker en del av trädgårdens växter.

Omkring 2 700 olika arter av nattfjärilar har påträffats i Sverige. Gammafly (Autographa gamma), lindsvärmare (Mimas tiliae) och påfågelspinnare (Saturnia pavonia) är några av Femsjös många olika nattfjärilar. Ofta hittar man de nattaktiva fjärilarna när de sitter stilla på dagen. Många nattfjärilar är grå och oansenliga men det finns en del som är både stora och färggranna. Trots namnet är en del nattfjärilar aktiva på dagen. De vackra bastardsvärmarna är en sådan grupp. Alla bastardsvärmare är beroende av blomväxter som finns i ängar och hagar.

Många fjärilar är beroende av blomsterängar och ogödslade blomrika hagmarker. Kreatur i landskapet är därför ett måste för många fjärilar. En del andra arter är beroende av fuktiga marker. Deras förutsättningar kan försämras om skogen tar över för mycket. Detta kan gälla fuktiga betesmarker eller om myrarnas kanter påverkas av dikning.

Det finns flera familjer bland fjärilarna. Ofta görs en grov uppdelning i dagfjärilar och nattfjärilar. Dagfjärilarna har alla antenner som ser ut som klubbor med en tjock del längst ut. Nattfjärilarna har andra typer av antenner.Fjärilarna har en världsvid utbredning, och det är den näst största ordningen bland insekterna med cirka 150 000 olika arter. I Sverige finns drygt 2 800 arter.

Dagfjärilarna är en grupp inom fjärilarna. Det finns inget enkelt och helt säkert sätt att utseendemässigt skilja mellan dagfjärilar och olika nattfjärilar.En hjälp är att titta på antennerna. Hos dagfjärilar avslutas de nästan alltid med en liten klubba. Andra fjärilars antenner är oftast fjäderlika hos hanarna, och smala och raka utan klubba hos honorna.Till fjärilarna räknas de insekter med två par vingar, som är mer eller mindre täckta av små vingfjäll. Det finns dock några arter vars honor helt saknar vingar.

Några av våra absolut vanligaste dagsfjärilar – som vi ser under våren – går i dvala under vintern. De övervintrar som fullbildade fjärilar runtom i Sverige i jordkällare, vindsförråd och krypin utomhus. De vaknar till liv i mars, april.

Citronfjäril korades 2022 till Sveriges nationalfjäril. De gula han-citronfjärilarna bryter sin vinterdvala några veckor före de grönvita honorna. De första vaknar i slutet av mars och går i jakt efter nektar.Nässelfjärilar går i dvala under vintern och vaknar upp någon gång mellan april och juli. De är beroende av nässlor och flyger ofta runt bland nektarrika vårblommor och klöver i trädgårdar och betesmarker. Puppan kan hänga på en gren eller grässtrå eller ligga i marken. Puppan äter ingenting. Inne i puppan sker det en förvandling. Ur puppan kryper det sedan ut en fjäril med vingar, ben och sugsnabel på kroppen. Nu gäller det för fjärilen att hitta nektarrika blommor för att få energi till att hitta en partner att para sig med. Fjärilar är djur som de flesta av oss lägger märke till när de flyger förbi med sina vackra och ofta färggranna vingar. Den första fjärilen på våren ger hopp om varmare tider. Fjärilarna tillhör insekterna.

Man kan fånga fjärilar med håv och sedan studera dem med lupp. Var försiktig när du håvar fjärilar. Deras vingar är mycket känsliga för beröring. Fjärilshåvar finns att köpa från läromedelsfirmor men går också att tillverka själv.