Idre Fjäll 2018

Från det första spadtaget år 1967 till idag har Idre Fjäll vuxit till en av den svenska fjällvärldens mest uppskattade anläggningar. Med riktiga fjäll, alpin åkning i fyra väderstreck, längdspår med storslagna vyer och över 70 andra aktiviteter har vi något för alla. På Idre Fjäll hittar du dessutom dygnet-runt-öppen matbutik, restauranger, sportaffär, skidhyra och liftar på gångavstånd till allt vårt boende – för en smidigare fjällsemester. Dessutom drivs vi som en stiftelse och återinvesterar alla våra intäkter i verksamheten.

Kontakta Visit Dalarnas Contact Center som kan guida dig till Dalarnas smultronställen och hjälpa dig att hitta boende, evenemang och aktiviteter. I Dalarna finns närmre 80 Infopoints där du kan hämta broschyrer, kartor och få lokala Dalatips.

Skidåkningen bjuder på varierande svårighetsgrader. Skidområdet är indelat i Väst, Nord, Ost och Syd och det finns gott om stolsliftar. Totalt finns 40 nedfarter. På Idre Fjäll hittar man skidåkning i både Dalarnas brantaste backe, Chocken med 46° lutning, och backen med namnet som säger precis vad den är, Dalarnas längsta 2800 m. Helt enkelt varierande skidåkning för hela sällskapet. Västbacken, Gröngölingen, Rödingen, Ostbacken, Specialen och Carvingsvängen är några andra exempel. Idre Fjäll är en av Sveriges mest familjevänliga fjällanläggning. På Idre Fjäll finner ni även: Barnskidområde, snowpark, skicross banor, skidskola, skiduthyrning, Ica Nära, Sportbutik, aktivitetscenter, badhus, skidskyttestadio, selftimer och restauranger.Förfjällsområden präglas av stora flacka ytor och många och stora myrmarker. De flacka berggrundsytor, som ofta dominerar dessa områden, hindrar snabb vattenavrinning och ger förutsättningar för en hög grundvattennivå och omfattande myrmarksbildning.I Västsverige benämns ett berg eller ett flackt landskap som är mer höglänt än omgivningen ibland fjäll. Exempel är högplatåerna Vättlefjäll och Alefjäll nordost om Göteborg med en höjd av cirka 150 meter över havet, Lackarebäcksfjället och Safjället i Mölndals kommun och Herrestadsfjället, nästan 177 meter högt, nordväst om Uddevalla samt högplatån Kynnefjäll i Tanums kommun vars högsta punkt är 207 meter över havet. Tätorten Fjällbacka har fått sitt namn eftersom den ligger i backen under det 74 meter höga Vetteberget.Under vintern dör i regel många av de större rovdjurens yngre individer till följd av födobrist och utmattning. Snödjupet och snötypen är mycket viktiga för rovdjurens jaktresultat. En halvmeters snödjup i kombination med tunn skare ökar de mindre och lättare rovdjurens chanser att fälla till exempel en ren.

Fjällens klimat är genomgående mycket stabilt. Det förekommer inga större plötsliga förändringar och därigenom har växtarterna kunnat utveckla en rad olika anpassningar. De flesta kärlväxter är mångåriga perenner och har ofta välutvecklade underjordiska övervintringsorgan. Ettåriga växter är få till antalet. De flesta växter är kompakta och kortvuxna, några rent av liggande med ett krypande eller kuddlikt växtsätt. Det finns stora lokala variationer i vegetationen, vilka beror på breddgraden, höjden över havet samt näringshalten och vattentillgången i området. Områden med kalkrik berggrund gynnar växtligheten och artrikedomen särskilt mycket.

Förekomsten av glaciärer är karaktäristisk för högfjällsområdena. Även om de saknas på vissa platser idag, har glaciärerna spelat en viktig roll i utformningen av alla högfjäll efter inlandsisens försvinnande. I Sarek finns närmare hundra glaciärer och i Kebnekaise- och Abiskofjällen ett drygt sjuttiotal.

För att undvika upptäckt byter många av de övervintrande djuren till en vit vinterpäls eller vinterdräkt. Vid stark kyla kan de bädda ned sig i snö då snötäcket isolerar väl och temperaturerna där sällan sjunker långt under nollstrecket. De minsta djuren tillbringar i stort sett hela vintern under snön.I norskan och isländskan kan fjäll (fjell respektive fjall) användas om alla typer av berg oavsett geografiskt läge, höjd och utseende. I engelskan förekommer ordet fell, till exempel i namnet på Englands högsta berg Scafell Pike. Ett kallare klimat leder till att kalfjället breder ut sig. Kortare somrar och strängare vintrar leder till att djur- och växtlivet drar sig tillbaka och fjällen får en kargare karaktär än vad de har idag. Den subalpina regionen, ligger, som namnet antyder, precis under den alpina regionen. Regionen är huvudsakligen bevuxen av fjällbjörk. Den subalpina regionen och fjällbjörksskogen sträcker sig från gränsen mot fjällbarrskogen och upp till och med skogsgränsen, där den plötsligt upphör. Fjällbjörkskog är som skogstyp unik på många sätt. Den är beroende av närhet till havet och nästan begränsad till den skandinaviska fjällkedjan. I bergskedjor med mer kontinentalt klimat än Skanderna utgör normalt barrskog den subalpina regionen. Det är bara på Island, i Skottland och på Kamtjatka-halvön i nordöstra Ryssland som det finns liknande fjällnära björkskog.Ju högre upp på ett fjäll, desto mer förändras terrängen jämfört med vid skogsgränsen. Ett fjäll ser inte likadant ut vid foten som vid toppen, utan skiljer sig ganska tydligt i fråga om karaktär. Fjäll kan därför med fördel delas in i två grupper: högfjäll och lågfjäll. Därutöver tillkommer även en tredje indelning, förfjäll, men de områden som hör hit kan egentligen inte räknas som fjäll på grund av att de ligger under skogsgränsen. Denna grupp finns främst eftersom förfjällen terrängmässigt hör samman med fjällkedjan. I fjällområdenas ekosystem är klimatförändringar mer framträdande än i andra ekosystem. Fjällen har därför diskuterats mycket i samband med klimatförändringar och klimatforskning bedrivs sedan länge i Sverige vid bland annat Abisko naturvetenskapliga station. Smågnagarna spelar en viktig roll i fjällens ekosystem, då många rovdjur och rovfåglars fortplantning beror på deras antal. Finns det få smågnagare drar rovdjuren ner på sin reproduktion eftersom det finns för lite föda. Mängden gnagare styrs bland annat av snötäckets tjocklek och hårdhet, vilka påverkar luftrummet under snön närmast marken där smågnagarna lever vintertid.Den mellanalpina regionen kännetecknas mest av gräshedar av olika karaktär med tämligen sluten men ändå gles vegetation. Är klimatet fuktigt, har gräshedarna ängskaraktär. De vedstammade växterna i den lågalpina regionen kräver en vegetationsperiod av tillräcklig längd för att klara uppbyggnaden av nya vedceller. I den mellanalpina regionen är perioden för kort och vedstammade växter saknas därför med vissa undantag. På de högsta höjderna ligger den högalpina regionen. Marken är naken och jord och lösa stenblock ligger öppet. Endast några enstaka växter klarar av det kärva klimatet, främst lavar och mossor. I de nedre delarna finns små områden av blomväxtvegetation, men med tilltagande höjd blir det allt glesare mellan växterna. Vid tillräckligt hög höjd saknas all typ av blommande vegetation och endast lavar växer på de kala stenarna. Isranunkeln är en växt som klarar sig särskilt bra och kan växa på mycket höga höjder.

Under våren, sommaren och hösten finns det gott om växter för de växtätande djuren. Vintertid har de dock svårare att klara sig då födan oftast ligger under tjocka snötäcken. Vindblottornas barmark är de platser där växtligheten kommer fram. Även rovdjursfrekvensen påverkar växtätarnas överlevnadsmöjligheter.Fjällen är mycket gamla berg som har nötts ned under miljontals år. Fjällkedjorna har varit flera kilometer högre än vad de är idag, men erosionen har minskat höjden, medan den tektoniska landhöjning som skapade fjällen har upphört. Någon gång i framtiden kommer endast flacka slätter att återstå av dagens fjäll.

I ångermanländska dialekter är fjäll den innersta (bortersta), obebyggda delen av en by eller socken där fäbodarna ligger. Härifrån härleds bland annat sockennamnet Fjällsjö. I överförd bemärkelse har ordet fjäll även använts om själva fäboden. Fäbodskogen kallas då för fjällskog (jämför Nätra fjällskog) och man skilde mellan hemfjäll (fäbodar nära hemmet) och långfjäll (fäbodar längre bort), samt huvelfjäll (fäbodar som användes om våren) och höstfjäll (fäbodar som användes om hösten). Fäbodpigorna kallades för fjällpigen.

Fjäll finns huvudsakligen i de områden där inlandsis dragit fram, det vill säga i Finland, Kanada, Ryssland, Skandinavien (se Skanderna) och Storbritannien samt på Svalbard, Island och Grönland. Främst på Grönland, men även i vissa områden längs nordkusterna i Kanada, ligger delar av inlandsisen kvar.Snöförhållandena på kalfjället är annorlunda jämfört med fjällskogarna. Eftersom kalfjället saknar ett skyddande skikt av trädkronor, fördelas snötäcket mycket ojämnt i terrängen av vindarna genom så kallad snödrivning. Fördelningen blir på grund av terrängen ungefär likadan från år till år och växtlivet har anpassat sig till detta mönster. Beroende på snödjupet kan man urskilja vindblottor, som är snöfria eller endast har ett tunt täcke av snö, skyddssidor med ett pålitligt snötäcke samt snölegor, där snön ligger kvar långt in på sommaren. Under snölegorna, som exempelvis hittas i sänkor, är vegetationsperioden kort. På grund av detta, konkurrerar växtarter som klarar mycket kortare tillväxttid än andra, ut de mer krävande arterna. På till exempel bergsryggar och åsar, där vinden blåser bort i stort sett all snö och marken blottläggs, hittar man vindblottorna. Endast de allra härdigaste växterna klarar av att leva under de extrema förhållanden där växterna inte skyddas mot mycket låga temperaturer under vintern och då frosttorka drabbar dem på våren. De mest gynnsamma förhållandena hittas på skyddssidorna där snön varit tillräckligt tunn för att smälta bort under våren.Fjällen är en krävande miljö för växtligheten. Fjäll på sydligare breddgrader har mildare klimat än de längre norrut, men den viktigaste faktorn är topografin, det vill säga hur högt upp området ligger. Kombinationen av höjd och latitud avgör livsvillkoren i fjällen. Närheten till hav, och även andra stora vattenmassor, har, precis som på andra platser, en stor betydelse för klimatet i fjällen.

Kalfjället, eller den alpina regionen, är den egentliga fjällvegetationszonen och börjar vid skogsgränsen där fjällbarrskogen eller fjällbjörkskogen slutar. Skog saknas därför men enstaka lågvuxna träd kan förekomma en bit in på kalfjället. Ovanför trädgränsen saknas dock all trädvegetation. Här dominerar kortvuxna växter som är anpassade till kalfjällets kärva klimat.Erosion är den process då ett berg slits ned och med tiden utjämnas. Det finns många slag av erosion, men i fjällkedjorna är glacialerosion dominerande. Över längre tidsperioder är inlandsisarna av störst betydelse. Fjällkedjorna har begravts av många olika inlandsisar under årmiljonerna och både isen och dess smältvatten har ändrat de ursprungliga landformerna.

Renen är oftast det talrikaste stora däggdjuret i fjällkedjorna. Förutom längs den skandinaviska fjällkedjan finns renar i fjällkedjorna i norra Eurasien och Kanada samt på Svalbard och Grönland. På sommaren betar renen huvudsakligen gräs, örter och träd. Vintertid vandrar den ned till skogsgränsen eller ned i skogsområdena där den främst äter av olika lavar som växer där vinden blåst undan snön.Fjällbjörkskogen är troligen Skandinaviens äldsta skog och den började invandra redan vid mildare perioder under den senaste istiden. De äldsta fjällbjörkarna på fjällen idag har uppskattats till att vara omkring 100 år gamla. Vid högre ålder drabbas de lätt av röta och blåser omkull.

Ett minskat snötäcke till följd av ett mildare klimat kan leda till att fjällvegetationen blir mer utsatt för låga temperaturer. Vindblottorna skulle breda ut sig och öka i antal och ge fjällen ett mer utpräglat kalfjällslandskap. Samtidigt kan ett mildare klimat minska vinterperioden och skynda på tillväxten under våren och sommaren så att buskar och ris breder ut sig.Genom klimatändring har trädgränsen i den skandinaviska fjällkedjan höjts med i genomsnitt 100–150 meter under de senaste hundra åren. Ett exempel är Sälen, där tall börjat växa på de tidigare kala topparna, vilket enligt den rikssvenska definition innebär att bergen inte längre klassas som fjäll. Enligt norsk och västsvensk definition är de däremot fortfarande fjäll.

Fjäll kännetecknas främst av toppar utan trädvegetation, rundade former, flacka sluttningar och jämförelsevis låga relativa höjdskillnader. Beroende på hur berggrundsplattorna, de så kallade skollorna, hamnade vid fjällkedjans bildande, har erosionen verkat på olika sätt. Till exempel är de norska fjällen, vars skollor står nästan vertikalt, högre och spetsigare än de svenska, vars skollor ligger mer horisontellt. Vissa bergarter är dessutom mer lättvittrade än andra; till exempel är kalksten mer lättvittrat än amfibolit. De högsta fjälltopparna består nästan alltid av svårvittrade bergarter.

Fjällvegetationen kan delas in i tre bälten som avlöser varandra i höjdled: fjällbarrskog, fjällbjörkskog och kalfjäll, vilka motsvarar vegetationszonerna prealpin, subalpin och alpin region.I fjällkedjor är alla stora dalar U-dalar medan de mindre ibland kan vara formade av rinnande vatten som grävt sig ned genom berget. Dessa så kallade V-dalar är mycket yngre än de ibland uråldriga U-dalarna, som ofta anläggs redan under fjällkedjors skapande. Alla de sätt som vatten kan nöta på och föra med sig partiklar av underlaget kallas med ett gemensamt namn för floderosion. Vinderosion är en annan typ av erosion där vinden nöter på berget.

Djur har genom sin rörlighet lättare att anpassa sig till kärva klimat och årstidsväxlingar än vad växter har. Flyttfåglarna som flyger söderut under vintrarna är ett exempel. Då en stor kropp har en liten yta i förhållande till volymen, är de flesta djur som lever i ett kallt klimat större än sina artfränder i varmare trakter på grund av att värmeförlusterna blir mindre. Utstående kroppsdelar som öron och ben är av samma skäl mindre och rundare hos de nordliga djuren, allt för att minska kroppsytan så mycket som möjligt. Dessutom har många djurarter i fjällområden en välisolerande päls eller fjäderdräkt. Björkskogens utseende och sammansättning varierar från område till område. I flack terräng och vid torra och magra markförhållanden växer så kallad hedbjörkskog. I undervegetationen dominerar mossor, risbuskar, gräs och örter. Täta busksnår av exempelvis dvärgbjörk, en och vide, är vanliga mellan träden och gör ofta terrängen svårframkomlig. Ängsbjörkskog växer på sluttningar och på platser där marken är näringsrik och fuktig samt där värmeinstrålningen är god. Ängsbjörkskogen är den frodigaste skogstypen i fjällen. Undervegetationen består främst av täta och högvuxna örter. Ängsbjörkskogen är vanligast i högfjällens dalgångar och i områden med riklig nederbörd. Karaktäristiskt för bergsområden som täckts av inlandsis eller större glaciärer är U-dalarna, vilka i fjällområden är tydligast i högfjällen. Den mjuka U-formen har uppstått genom att berget slipats och nötts av en ismassa som rört sig över landskapet och malt ned berget. Till följd av detta består jordarterna i och nedanför fjällkedjor ofta av osorterade partiklar av mycket varierande storlek, så kallad morän.Lågfjällslandskapet består av rundade fjäll med böljande fjällslätter och utsikten är ofta vidsträckt. Endast enstaka glaciärnischer kan förekomma inom lågfjällsområdet, men bara under speciella förutsättningar. Till exempel finns det glaciärer väster om Torneträsk i Vadvetjåkka nationalpark på grund av de stora nederbördsmängder närheten till Atlanten ger. Även bland lågfjällen i Stora Sjöfallets nationalpark och i södra Västerbotten finns enstaka glaciärer. I den östra delen av den skandinaviska fjällkedjan dominerar lågfjäll med flacka platåer och krön. I västra fjällkedjan har inlandsisen inte avlagrat moränmaterial utan endast forslat bort de vittringsprodukter som tidigare funnits på markytan. Därför är lågfjällen där kala och saknar både vegetation och, inom vissa områden, även ett löst jordartstäcke. Till högfjällen räknas de relativt kala bergsområden som i den skandinaviska fjällkedjan ligger minst 1 200 meter över havet. De största, högsta och mest framträdande högfjällsområdena i Sverige är Sarek och Kebnekaise. Karaktäristiskt för högfjäll är vassa toppar, blockhav av frostsprängt berg, stora relativa höjdskillnader, kalt berg samt snö och glaciärer. Djupa U-dalar korsar normalt högfjällsområdena. I det svenska riksspråket används ordet fjäll framför allt om berg i de nordiska länderna, men ibland även om berg med en form som är karakteristisk för att ha skapats av stora ismassor och därför utmärks av relativt flacka sluttningar och avrundade former. I Västsverige (och Norge) kan ett fjäll vara ett berg eller ett flackt landskap som är mer höglänt än omgivningen. I norsk bokmål används ordet fjell om berg i alla länder.

Vid ett varmare klimat kommer många arter att kunna leva längre norrut och högre upp än vad de kan idag. Fjällens inhemska arter kan få konkurrens av bättre anpassade arter och antalet arter kan därigenom komma att bli färre. Högfjällen är täckta av snö en stor del av året och även under sommaren kan snöfall förekomma. Samlas det tillräckligt mycket snö på en plats, hinner den inte smälta bort under sommaren och en snölega bildas. Om detta fortsätter ett antal år får snölegan en tyngd som gör att snön sammanpressas till is. När snölegan blivit omkring 30 meter tjock blir isen plastisk och börjar röra sig; en glaciär har bildats. Enligt en studie kan trädgränsen komma att höjas hundratals meter beroende på breddgrad och klimatscenario. Trädgränsens utbredande kan dock inte endast beräknas ur ett klimatologiskt perspektiv, utan även lokal påverkan måste vägas in. Bland annat har det, enligt en svensk studie, visats att det växer färre träd där det finns många betande renar.I den lågalpina regionen dominerar, i de flesta av de nordiska fjällområdena, olika typer av fjällhed. Växter med förvedad stam och smalbladiga gräsartade växter är vanliga. I den lågalpina regionens nedre delar förekommer ängar med örter och gräs och ibland olika videarter. Detta område är beroende av ett tjockt snötäcke på vintern och syrerikt, rörligt markvatten under sommaren, vilket motverkar torv- och myrbildning. Enstaka fjällmyrar finns dock. Den kalkpåverkade lågörtsängen hör till fjällens artrikaste vegetationstyper. Den lågalpina regionens övre gräns brukar sättas där risbuskarna, särskilt blåbärsriset, slutar växa.

I östra och norra delen av Sverige avses endast områden vars högsta punkt når över skogsgränsen, där sammanhängande skog inte förekommer och där träd saknas helt i högfjällsområden. Ett fjäll kännetecknas där i stället av lågväxt alpin -och subalpin vegetation.Fjäll är berg eller mer flacka landskap, vars högsta punkt når över skogsgränsen. Sammanhängande skog förekommer inte och i högfjällsområden saknas träd helt. Ett fjäll kännetecknas i stället av lågväxt alpin och subalpin vegetation. Ordet används också för andra berg, dels regionalt, dels i en del dialekter.

Kalfjället kan delas in i tre bälten efter vilken typ av vegetation som dominerar. Vid skogsgränsen börjar den lågalpina regionen som högre upp övergår i den mellanalpina regionen, vilken i sin tur övergår i den högalpina regionen vid ännu högre höjd.

Förfjällen är egentligen inte fjäll eftersom deras högsta punkter ligger under skogsgränsen. Orsaken till att de ändå kan räknas till fjällen är att de terrängmässigt har karaktärsmässiga likheter med fjäll. Förfjällen har tidigare varit kala, men i takt med att skogsgränsen höjts, har kalfjället vuxit igen.Skogsgränsen är den skarpaste av alla naturliga vegetationsgränser i fjällkedjor. Ovanför den breder kalfjället ut sig och nedanför växer fjällskogarna. Skogsgränsens utbredning styrs till största del av trädgränsen. Trädgränsen är inte en statisk gräns utan beror på många faktorer, lokalt bland annat på breddgrad, sluttningarnas läge och hur vindexponerat området är, men även på antalet djur som betar av marken och eventuella stenras. Alla faktorer är dock ännu inte kända. Den viktigaste ändringen i träd- och skogsgränsens läge sker om klimatet förändras. Blir klimatet varmare, höjs gränsen medan den sänks om klimatet blir kallare. Detta styr kalfjällets utbredning. Av okänd anledning ligger skogsgränsen naturligt högre inne i de skandinaviska högfjällsområdena än bland de närliggande lågfjällen.Fjäll definieras som lågfjäll om de har en höjd som överstiger skogsgränsen, men, i den skandinaviska fjällkedjan, inte är högre än 1 200 meter. Lågfjällen är till ytan den mest dominerande terrängformen i fjällkedjan. I Sverige finns det stora arealer av lågfjällsområden i nordligaste Lappland, öster om Kebnekaise, väster och öster om Sarek, i Padjelanta och i södra Lappland, inom Västerbottens län.

Admin för denna Facebookgrupp sitter förhoppningsvis inne på svaret, alternativt maila till [email protected] . Lycka till, det är en härlig upplevelse.

F\u00f6r att kunna erbjuda en s\u00e5 bra upplevelse som m\u00f6jligt anv\u00e4nder vi och v\u00e5ra partners cookies och liknande tekniker som inneb\u00e4r att vi lagrar och f\u00e5r tillg\u00e5ng till viss information p\u00e5 din enhet. Vi behandlar ocks\u00e5 personuppgifter s\u00e5som IP-adresser. Vi och v\u00e5ra partners anv\u00e4nder samtycke eller ber\u00e4ttigat intresse som laglig grund f\u00f6r behandlingen av dina personuppgifter. Genom att klicka p\u00e5 \”inst\u00e4llningar\” kan du v\u00e4lja vad du vill godk\u00e4nna eller inte. Du kan n\u00e4rsomhelst \u00e4ndra dina inst\u00e4llningar eller \u00e5terkalla ditt samtycke genom att klicka p\u00e5 \”Cookie-inst\u00e4llningar\” p\u00e5 denna webbsida.

Vässningen är här! Vi går in i en ny fas i träningsprogrammet, med lite hårdare pass. Allt för att ha riktigt kul på fjället den 26 augusti! Du hittar hela programmet på sajten #idrefjällmaraton #salming #idrefjäll #enervit #uswe #dacia #trailrunningsweden #blioslagbar

Glädjen, lättnaden, gemenskapen efter målgång🥰 Det är fredag folks, ha en härlig helg!!! #idrefjällmaraton #blioslagbar #salming #idrefjäll #uswe #enervit #dacia #fjällfotoTips och råd kring traillopp och traillöpning. Tävlingsledare @elihansson och inspirerande @gunillakidmark gästar @maratonpetra och @maratonpodden för att snacka traillöpning och inte minst lopp. En hel del tips och trix för dig som är i förberedelserna mot att #blioslagbar i augusti. Sök på Maratonpodden där poddar finns. #idrefjällmaraton #trailrunningsweden #salming #idrefjäll #uswe #enervit #maratonpodden #traillöpning #trailrunning

Maxa din sommar! Med Städjan och Salming Idre Fjällmaraton i sikte, kan den bara bli fantastisk! Anmäl dig senast idag 31 maj för bästa pris #idrefjällmaraton #blioslagbar #salming #idrefjäll #uswe #enervit #daciaJohanna Gelfgren ger oss Veckans Pass – progressiv löpning i tre block. Du hittar det på sajten #trailrunningsweden #veckanspass #idrefjällmaraton #traillöpning Mitt Idre fjällmaraton 45 hade jag endast löparväst med vätskebåsor. Tankade på stationer och i fjällbäck. Lasta inte för mycket på ryggen, det behövs inte. Batteriet är urladdat igen🪫. Järnbatteriet alltså. Sedan 2018 har jag behöver fylla på med ungefär ett års mellanrum. Det kunde ju varit värre såklart men det är frustrerande att känna sig pigg & allert i ungefär 6 månader & sen gradvis känna hur krafterna försvinner. Å det är inte bara krafterna som försvinner. Sämre återhämtning, muskelvärk, usel sömnkvalitet, yrsel, myrkrypningar, kramper lite överallt, irritabilitet, koncentrationssvårigheter, ökad stresskänslighet, ljudkänslighet , hjärtklappning, flåsighet osv osv. Förra vändan ville de sjukskriva mig för utmattning. Tack & lov kände jag på mig att det handlade om järnbrist igen & så var det. Ett par veckor efter infusionen var alla symtom vips borta. Jag vill uppmana alla därute med utmattningssymtom att ta ett järnpaket & nöj er inte med att nån vara säger att ni har ett bra Hb för det säger verkligen inte allt. Man kan ha ett alldeles utmärkt Hb trots tomt järnförråd 🩸. I Träningsprogrammet har vi den här veckan kommit fram till ett specialpass signerat Johanna Gelfgren, som vann Renens stig ifjol. Du hittar det på sajten #idrefjällmaraton #blioslagbar #idrefjäll #idre #salming #uswe #enervit #dacia #trailrunningsweden Jag skulle ta ut vätskeblåsan och köra på en tom softflask som Samuel skrev. Då rymmer den väska du har den obligatoriska utrustningen. Det finns flera vätskestationer och bäckar längs vägen så man behöver inte bära på vatten.Jag mailade dem angående 12 km för min sons räkning. Föräldrarnas ansvar sa de till mig. Låter vettigt. Det kanske gäller på de andra distanserna också. Jag arrangerar lopp i helgen där en 14 åring är anmäld. En backyard. Där säger jag också Föräldrarnas ansvar.

Hejsan! Jag har bokat sängplats/stuga men jag vet inte riktigt vad som gäller med regler om fler ska bo där, något som jag måste titta upp i så fall. Det är i skogsbyn och är en enklare stuga med wifi. MvhAtt få in distans upplever jag är det viktigaste för ”att klara av” de längre sträckorna. Vill du sedan att det ska gå lättare så är det så klart väldigt mycket värt att kunna träna i backe. Att gå uppför är absolut inte dåligt utan kommer ge dig väldigt mycket inför loppet. Nere i Foskdalen, flera kilometer från vägs ände, har Ola Påhlsson sin fäbodvall. Här på Sven Foskdals fäbod har han spenderat somrarna sedan han var barn. Omgiven av fjällen och skogen, med tystnad och ro i sinnet. Tänker att du kan med fördel träna två olika pass. Ett backpass där fokus är att träna just backe upp och ner och sedan rena distanspass där fokus är uthållighet. Jag tycker som några andra här att mest vinst får jag genom att våga stå på utför. Snabba fötter är ett måste när det dessutom är tekniskt. Framsida lår får jobba hårt bitvis. Det allra viktigaste att träna är förmågan att hålla på lääänge. Det tar tid. Längre tid ju mindre man tränat förstås… Renens stig är ett fantastiskt lopp så glöm inte att ha roligt! Hoppas ni får bättre väder än i fjol. 😍Vi tycker att det är allas rätt att någon gång få känna sig oslagbar. Inte i förhållande till någon annan, utan i förhållande till dig själv. Oslagbar för att du uppnått något du inte trodde var möjligt. För att du vågat något du inte trodde du kunde. För att du tog dig ut i okända marker och vann. Vann över den där lilla rösten som sitter och säger att du inte kan.

Ett år när jag ville köra så lite backträning som möjligt för att inte anstränga hälsenan I onödan så kompletterade jag i gymmet. Många boxuppkliv samt långa utfallssteg för att efterlikna uppförstugget. Sen korta utfallssteg för nedförslöpning. Jag fick en del tolerans I alla fall. Det kan ju vara en väg att gå.Du som springer Renens stig passerar fäboden där Ola har ordnat en egen vätskekontroll. Vi tog den vindlande lilla stigen ner till fäboden och mötte Ola som berättar om områdets historia och hur Salming Idre Fjällmaraton bevarar gamla stigar som i övrigt används mycket sparsamt.

Det är väldigt brant på sina ställen så räkna med att även de bästa går vissa partier. Träna så mycket terräng/ trail som möjligt då det är stigar, stenar, träsk och annat inklusive en svart skidbacke som man ska igenom. Jag är själv glad amatör och sprang första gången förra året. Kul lopp och fantastisk atmosfär! Lycka till!

Jag joggade i dem jag kunde, som ovanstående skrev, det blir ett bättre flyt. Just på Renens stig så gick jag i de brantaste. Både för orken men också för att partierna är utmanande på fler sätt än att dem e branta. I år blir det ett vanligt Marathon i Helsingborg. Mitt första.😎

”Du sa inte att de skulle bli 17km hem” Nä, jag är nog en urusel person när de kommer till att säga exakt rätt i distans… Skogen är fin🌲🐾 #trail #terränglöpning #trailrunning #trailrunner #brooksrunning #happyrunner #runhappy #skogen #bergslagen #stiglöpning #runningmotivation #löpare #blioslagbar #idrefjällmaraton #soondavos konstenattspringa ❤️Idre Fjäll uppger att bristfällig avsyning/städning enligt deras logg sker max 1 gång per år och hus. Jag påtalar då att våra medlemmar valt att städa själva istället för att lämna huset någon timma för städning av Idre Fjäll och då hellre anmält till mig att det funnits brister i städningen.Viktigt att omedelbart vid ankomst påtala för Idre Fjäll att något av våra hus inte är tillfredsställande städat vid ankomst. Idre Fjäll har beredskap för städning direkt, men ring omedelbart och städa inte själv! Viss kompensation kan erhållas.Jag har föreslagit att Idre Fjäll drar en slip på ett kredit- eller bankkort av alla gäster vid ankomst. Om någon har brustit när det gäller städningen och det måste städas före tillträde av nästa gäst, så dras ett belopp om 2.000 – 3.000 kr från den lämnande gästens konto. Detta borde täcka kostnader för städning och att inkommande gäst, som får vänta, får måltidskuponger att använda under väntetiden.Intill dess att Idre Fjäll tagit beslut i frågan gäller följande: ANMÄL OMEDELBART VID ANKOMST TILL STUGSERVICE ATT AVSYNING/STÄDNING ÄR BRISTFÄLLIG. STÄDA INTE SJÄLV. IDRE FJÄLL HAR LOVAT ATT STÄDNING SKER OMGÅENDE OCH ATT VISS KOMPENSATION UTLOVAS.Idre Fjäll lovade att tänka på saken, men påtalade att ankommande gäst omedelbart anmäler till Stugservice att avsyning/städning är bristfällig. De har resurser för omedelbar städning.

Turisten och vandringsmannen Selim Birger publicerade en text i Svenska turistföreningens årsbok 1901 om sina resor i norra Dalarna med sin jämnårige vän. Boende hos handlaren och affärsmannen Jonsson i byn Idre hade Birger och hans vän som mål att bestiga Städjan till påskafton. Deras resa utfördes på skidor då det fortfarande låg snö kvar. De satte av mot Burusjön som bedrev timmerdriftning. Birger lyfter fram hur de kunde se timmerarbetarnas hyddor liggande i skogskanten till den skog som ledde upp mot fjället. Kämpande upp genom skogen lyckades de ta sig upp till ”Lillstädjan” där de fick lov att krypa på alla fyra på den smala egg som knöt samman Sädjans topp med Lillstädjan. Birger och hans kamrat firade påskafton på Städjans topp genom att koka choklad och äta en mindre påskmiddag. Birger beskriver hur han själv gillade utsikten från fjäll mer på vintern än på sommaren. En tidigt dokumenterad bestigning av fjället Städjan utfördes 1888 av A. Cederström och hans medhjälpare E. Patron, två vandringsmän från Svenska Turistföreningen. Cederström dokumenterade senare detta i turistföreningens årsskrift från 1889. Han beskriver att det var under sommaren som de reste till fots från Røros i Norge på väg mot Mora stannade de över natten på ett värdshus i byn Idre söder om Städjan. I värdshuset blev de tipsade av byinvånarna om Städjan. Som utforskare valde de själva att göra ett försök med att bestiga fjället. Riktlinjerna som de fick var att fjället låg en mil norr om Idre och att det var en halvmil uppför bergskanten. Dagen efter deras ankomst till Idre påbörjade gruppen sin vandring. Cederström beskriver att de hade med sig vandringsstavar, lädertröjor, kompass, pipa och tobak. Det var viktigt med lätt utrustning då de ville färdas så snabbt som möjligt. Deras kosa förde dem norrut uppför de branta sluttningarna upp mot fjällkedjan. När Städjan blev synlig genom den täta skogen tog de en riktning åt nordväst för att undvika den brantaste bergsväggen som låg på den södra sidan av fjället. Efter några timmars vandring nådde de fram till Åsvallen, gården vid Städjans fot. Här blev gruppen försedd med proviant av Inga, husets värdinna. Här började bestigningen. Enligt Cederström hade under hela dagen vädret varit mulet med starka vindar och regnmoln. Med sikten satt på fjällets topp skulle de inte ge upp trots att vädret var så dåligt. Först vandrade de uppför ett bälte ut av tätvuxen furuskog som fick gruppen att lita sig till kompassen för att finna vägen. När de nådde trädgränsen tog den piskande vinden fart men de motiverades av att kunna se Städjans sydliga spets som kallas ”Lillstädjan” som var något lägre än den norra. Med sikte på den sydligare spetsen kämpade de sig uppför branten. Sedan var det endast en kort bit kvar. De följde den farliga egg som ej var bredare en en gångstig mellan de båda topparna varsamma var de satte sina fotsteg för att inte försvinna ner för den branta sluttningen. Torsdagen den 8 mars 2007 tog regeringen beslut om att Städjan ska bevaras orört och inte byggas ut. Idrefjällens och Städjans värden beskrevs av miljöminister Andreas Carlgren som orubbligt skyddsvärda, och han poängterade att lagstiftningen i detta fall är glasklar.

Städjan är ett fjäll i Älvdalens kommun i norra Dalarna, i Idre socken. Fjället är den sydligaste toppen i det svenska fjällmassivet. Berget skiljer sig från andra i regionen genom sin branta toppkrona som höjer sig från ett mer typiskt lågfjäll. Toppkronan är utsträckt i nord-sydlig riktning och har en högre topp i norr (1131 m) och en lägre i söder. En smal sadel binder samman topparna.

Under 1990-talet och fram till 2007 drev Stiftelsen Idre Fjäll, till 2005 med stöd av Friluftsfrämjandets riksorganisation, planer att exploatera berget med tio slalombackar och sex liftsystem. Detta mötte starka reaktioner från organisationer som Svenska naturskyddsföreningen, Dalarnas Ornitologiska förening och Svenska Turistföreningen, eftersom området är skyddat av Natura 2000 samt är av riksintresse för sina naturvärden och för samerna.Städjan bildar tillsammans med intilliggande Nipfjället Städjan-Nipfjällets naturreservat. Området kring Städjan och hela nordvästra delen av Älvdalens kommun är sommarbetesmark för renhjordarna i Idre sameby.

År 1880 publicerade Carl Gustaf Litström och K.F Morelius en beskrivning av vägen till Städjan i boken Genom öster Dalerne för resande och turister. De uppskattade att färden från Idre by till Städjans topp ska vara en och en halv mil lång.

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

På herrsidan deltog Fredrik Bakkman, världsmästare i orientering 2014 och Hector Haines, totalfemma i trailcupen Skyrunner World Series 2017. Bakkman knep förstaplatsen och Haines kom i mål som tvåa.– Det är helt fantastiskt! Det är sol, musik och en massa glada löpare. Folk tycker att det är jättefint och att det är en kul bana, säger Elisabeth Hansson, presskontakt hos Idre Fjällmaraton.

– Björnarna vistas inte mycket i fjällen, men de kan ta många kalvar på kort tid när de väl är där, säger seniorforskare Ole-Gunnar Støen vid NINA och SLU. Forskning visar att renarna är mest utsatta i mitten av kalvningsperioden, under andra halvan av maj.

SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har verksamhet över hela Sverige. Huvudorter är Alnarp, Uppsala och Umeå. SLU är miljöcertifierat enligt ISO 14001. • Telefon: 018-67 10 00 • Org nr: 202100-2817 • Kontakta SLU • Om webbplatsen • Hantera kakor

Idag arbetar forskarna och de samiska renskötarna med ett projekt i Idre Sameby i norra Dalarna, syftet är att samla in kunskap till förvaltningen av björn i Sverige och Norge, och hur ersättningsnivåer ska beräknas för att kompensera renar som förlorats till rovdjur. Projektet bygger på tidigare undersökning av förlusten av renar till brunbjörn i två skogssamebyar i Norrbotten i Sverige 2010–2012. – Skillnaden beror förmodligen på att björnarna i Idre spenderar mindre tid på kalvningslandet, och att flera av björnarna inte tar kalvar. Om vi ​​bara tittar på uppgifterna från de dagar björnarna har varit på fjället så är predationstakten per dag åtta gånger så hög som i skogen, förklarar Ole-Gunnar Støen. Den skandinaviska brunbjörnen tillbringar normalt lite tid i fjällen, men begär efter renkött kan få björnar att ta sig ut ur skogen och upp på fjället. Forskare från SLU och Norsk institut för naturforskning (NINA) tillsammans med samiska renskötare samarbetar kring hur utsatt tamrenen är för att tas av björn.

Støen O-G, Sivertsen T R, Tallian A, Rauset G R, Kindberg J, Persson L-T, Stokke R, Skarin A, Segerström P and Frank J 2022 Brown bear predation on semi-domesticated reindeer and depredation compensations Global Ecology and Conservation 37 e02168Projektet i Norrbotten finansierades genom ett regeringsuppdrag till SLU från miljö- och näringsdepartementen. I Sverige behövdes mer kunskap i samband med en revidering av ersättningssystemet för förluster av tamrenar till björnar. Det pågående projektet i Idre Sameby finansieras av norska miljödirektoratet i samband med utveckling av det nya ersättningssystemet för rovdjursangrepp på tamrenar i Norge.

Honor med fjorårsungar var den björnkategori som tog flest kalvar, men hur länge björnen var i kalvningsområdet var avgörande för hur mycket kalv de olika björnarna tog. Baserat på antalet renar varje individ tog, och registrering av DNA-material av björn i de två samebyarna, kan mellan 63 och 100 procent av förlusten av kalvar ha orsakats av björn.

Det första projektet genomfördes i Udtja och Gällivare skogssamebyar, där 25 björnar märktes från 2010 till 2012. Björnarna följdes från slutet av april till slutet av september och forskarna hittade 335 kalvar och 18 honor tagna av 16 av de GPS-märkta björnarna.Björnarna i de aktuella områdena har försetts med GPS-sändare och forskarna har kunnat följa dem på kalvningsområdet. I fält undersöker de alla platser med kluster av positioner från björnarna, där man misstänker att de kan ha tagit renar.

– De flesta kalvarna togs av björnarna från mitten till slutet av maj, sedan minskade predationen, när björnen dödar renarna, snabbt fram till mitten av juni. Efter detta togs endast en av de 335 kalvarna av björn. Tidsmönstret var detsamma för vuxna renar, men det togs relativt sett fler vuxna renar under sommaren, säger Støen.

Som en följd av ett ökat intresse för både skidåkning och naturturism under många år ska Idre Fjäll nu utveckla sin anläggning i flera etapper som sträcker sig fram till år 2037.agnasARK arkitektkontor har lång erfarenhet av att arbeta med små som stora projekt för både privata och offentliga beställare. Kontoret finns representerat i Leksand.Planen möjliggör för upp till 21.000 nya bäddar, 20 nya nedfarter, nya stolsliftar, en gondollift, ytterligare 8 mil längdspår, cykelleder, servicebyggnader, infrastruktur, och andra ytor som väcker rörelseglädje och friluftsintresse hos barn och vuxna.

Boende av högsta klass. Är ni många som vill bo tillsammans och samtidigt med hög standard. I Dähliebyn finns boende från 10-30 bäddar, som ligger i anslutning till sydbackarna. I byn finns Dähliehyttan, fjällvärldens lyxigaste hytta, 400 kvm, 11 sovrum, 30 bäddar, 9 toaletter, relaxrum, bubbelbad, bastu, bar, stora sällskapsutrymmen och matsal för 30 personer.Liftar: 4 stolliftar, 20 Släpliftar, 3 rullband / Nedfarter: 40 / Största fallhöjd: 307m / Längsta pist: 2 800 m Dalarnas längsta / Liftkapacitet: 25 500 p/t / Pister: svart 9, röd 6, blå 9, grön 16 / Längdåkning: 82 km / Bäddar: 8000 / Leder: 80 km / Elbelysta spår: 31 km / Restauranger: 8 / Skiduthyrningar: 2 / Afterski: 2 / Café: 3 / Konferenslokaler: 19 / Aktiviteter: tennis, bowling, handboll, pooler, klättervägg, skotersafari, häst o släde, hundspann / Avstånd till Idre: Gbg 58 mil, Malmö 87 mil, Sthlm 46 mil

Ski in, ski out hotell. Ett högklassigt fjällhotell med personlig prägel och perfekt läge i sydsluttningen på Idre Fjäll. Hotellet är byggt i nordisk stil med mycket trä och sten. På hotellet har du alla förutsättningar att njuta av äkta fjälliv, bekvämt boende och god mat. Hotellet har 40 dubbelrum, fyra sviter. I gourmetrestaurangen PW kök & bar njuter du av god mat och dryck med lokal prägel. Relaxavdelning med panoramautsikt, ångbastu och kallpool. Tre konferensrum kan avgränsas med vikväggar eller användas som stort konferensutrymme med plats för 70 personer. Här finns också 2 grupprum med bibliotek. Skidskola för alla.På Idre Fjäll hittar du skidåkning i fyra väderstreck. Det betyder att du alltid kan vara på sol- eller läsidan och att du alltid har många backar att välja på. Barnen är Idre Fjälls hedersgäster. Anläggningen har nästan 50 års erfarenhet av att ta hand om familjer på skidsemester. Här finns gott om enkla knappliftar och rullband som hjälper nybörjarna upp för fjället. När grunderna som att bromsa och svänga sitter är det dags att bege sig till Askestigen, barnens favorit. Stigen slingrar sig genom skogen och längs vägen möter ni talande djur, troll och annat spännande.

Alla stugor och boendeanläggningar på Idre Fjäll har ski in-ski out läge. Du kan alltså ställa bilen under veckan. Området trafikeras dessutom av Fjälltåget (traktor och vagn) som det bara är att hoppa på och av på utvalda platser. Lättvindigt och smidigt, med kort startsträcka från stuga till skidsystem. På Idre Fjäll väntar mer än bara skidåkning. Susa ner från de många barnvänliga backarna, för att sedan fortsätta till Barnens afterski, krama renen Aske, bada och bowla. Här finns massvis med spännande aktiviteter för vinterns familjesemester, för på Idre Fjäll är barnen i fokus. Ibland är det skönt att byta skidåkningen mot andra aktiviteter. Här erbjuds ni att möta den samiska kulturen, hästridning, bad, bowling, miniskotrar, pulkabacke, lekpark och mycket mer. Kom ihåg att fylla på med energi mellan åken. Ett tips är att vika av från Västbacken och göra ett stopp på Fäbodcaféet för en våffla med sylt och grädde.Sista biten av stigningen mot 2XU Pep Zone kantades stigen av skyltar med peppande budskap. Det blev en kort paus vid energistationen för att trycka i lite banan och sportdryck. Jag passade även på att fylla en flaska med sportdryck. Nu var halva distansen avklarad och även ungefär hälften av den totala stigningen men jag försökte att inte tänka för mycket på det utan gav mig av mot nästa mål på min lista.

Efter första energistationen vek banan av från grusvägen och in i skogen. Nu började stigningen upp mot Nipfjället. Nu ändrade banan verkligen karaktär med besked. Stigningen började direkt men uppvärmd och fulltankad med energi gick det ganska lätt på de fina skogsstigarna och snart var vi uppe på kalfjället. Nu följde en stunds löpning på steniga leder med fantastiska fjällvyer. Därefter bar det av ner från Nipfjället igen mot fjällbjörkar och myrmark längs ganska svårsprungna stigar med mycket sten – ett relativt tekniskt inslag på banan. Emellanåt kunde man höra musiken från 2XU Pep Zone, men en rejäl stigning återstod innan man nådde energistationen.