Känd Ravin På Kreta

Det var i Theriso som politikern Eleftherios Venizelos startade ett väpnat uppror år 1905 i syfte att förena Kreta med övriga Grekland. Byn är alltsedan dess känd över hela Kreta. Många kretensare åker hit för att se byn där upproret startade.Vi brukar köra vägen som går till Omalosplatån och komma till Theriso bakvägen så att säga. Kör du den vägen och kommer till Fournes svänger du höger mot Meskla, Zourva och Theriso uppe i bergen. Vägsträckan från Meskla till Therisoravinens slut är en av de vackraste, och vildaste, på hela Kreta.Therisoravinen söder om Chania är ett mycket trevligt utflyktsmål om man bor i Chania, eller turistorterna väster om Chania. Ravinen ligger cirka 16 kilometer från Chania och cirka 20 kilometer från Agia Marina och Platanias.Det finns inte mycket att se i byn Theriso, men det finns mycket att äta. Byn är liten, ändå finns det ett stort antal tavernor, och det beror på att många åker hit på utflykt. Personligen tycker jag att ravinen är bra mycket roligare än själva byn.

Ravinen börjar, eller slutar i Theriso, beroende på vilket håll man kommer ifrån. Från Chania, och andra orter längs kusten, kan man åka med leksakståget The Little Fun Train till Theriso. Då får man åka i ravinen åt båda hållen.Väskorna packas åter för transport med båt till byn Loutro. Här kommer vi att stanna för tre övernattningar. Loutro har kanske det vackraste läget på hela Kreta. Alla restauranger och små hotell ligger längs stranden vid bukten med fin strand. För dem som inte bara vill ta det lugnt vid havet finns flera mindre vandringar att göra med start och mål i Loutro. Missa inte den fantastiska stranden Sweet Water Bay dit man vandrar längs en fin stig.

Vi tar båten till Marmorstranden. Härifrån vandrar vi åter västerut längs havet med slutmål Aghia Roumeli. Vi passerar fantastiska öde stränder och en välkomnande bar på vägen. Vandringen går på fina lättgångna stigar både direkt på stranden, genom underbar tallskog och högt över havet med vidunderlig utsikt.Kretas södra kust är som gjord för vandring. Här följer vi vandringsleden E4 längs fina stränder och branta bergssidor med stora vyer till några av Medelhavets charmigaste fiskebyar. Vi passar på att vandra i flera av de storslagna ravinerna som skär genom landskapet. Det här är ett Kreta som turistindustrin helt har missat och dit främst vandrare hittar. Vi tar oss fram till fots och med båt och bor på tre charmiga hotell i de små byarna vi når. Det kretensiska köket skall vara ett av de nyttigaste och vi får rikliga tillfällen att njuta det på genuina tavernor. En nyhet för alla som vill uppleva fina vandringar i ett fantastiskt klimat (och vem vill inte det!).

Vi går med svensk guide. Vi lämnar hotellet vid niotiden på morgonen och är tillbaka mitt på eftermiddagen. Tiderna som anges i programmet är effektiv vandringstid. Underlaget är bra men bitvis stenigt. Vandringskängor rekommenderas. Bagaget fraktas med transport mellan hotellen (båt/buss).

Flyg till Chania på Kretas nordkust. Busstransfer tvärs över ön till sydkusten och orten Paleochora. Byn ligger vackert vid en bukt och har fin strand. Här blir det middag och övernattning på vårt första hotell där vi bor i tre nätter.Vandring upp till bergsbyn Liviniana och vidare till Aradhena-ravinen. Efter en spektakulär nergång så följer vi ravinen ner till havet och den vackra Marmorstranden. Efter bad och förfriskningar vid en taverna så går vi den korta vägen tillbaka till Loutro. Möjlighet att åka båt den sista biten från Marmorstranden till Loutro.

Escape Travel är Skandinaviens ledande researrangör med reguljärflyg. Vi är specialister på flodkryssningar, vandringsresor, cykelresor, temaresor, sportresor och konferenser för företag och föreningar.Med matsäck och vatten vandrar vi längs kusten österut till byn Sougia. Vi vandrar hela veckan intill Libyska havet med de vita bergen på vår vänstra sida. Vi passerar hela tiden fantastiska stränder med kristallklart vatten. Under denna vandring besöker vi dessutom lämningarna efter den hellenistiska staden Lissos. Från Lissos kan man ta båt till Sougia om benen är trötta och man inte vill gå de sista tre kuperade kilometrarna. Efter en uppfriskanda after walk i Sougia tar vi båten tillbaka till Paleochora. Middag på egen hand.

Kreta är Greklands största ö och Medelhavets femte till storleken (260 x 60 km). Ön har flera bergskedjor och många högplatåer där man odlar oliver, vindruvor och apelsiner. Högsta berget heter Ida eller Psiloritisberget och tronar 2456 meter över det Egeiska havet. Ravinerna är många och en av anledningarna till att Kreta är en så fin vandringsö. Ön har med säkerhet varit bebodd i 8000 år och var centrum för den tidigaste kända civilisationen i Europa, den minoiska kulturen. I den grekiska mytologin var Kreta också födelseplats för Zeuz, närmare bestämt på berget Dikti.

Vi bor på tre olika hotell under vår kustvandring på Kreta. Alla rum har egen dusch och WC samt kylskåp och balkong. De flesta har även TV (vem som nu tittar på grekisk TV på semestern). Hotellen är enkla men rena och fräscha och serverar en god frukost. Man kan köpa vatten och andra drycker i receptionen eller i närliggande butik. Alla hotell har även gratis Wifi där dock kapaciteten kan variera. Det här är en rejäl tur som kräver lite planering och vilja, men man blir belönad med fantastiska vyer som är svåra att hitta på andra ställen. Samaria Gorge är Europas näst längsta ravin, slagen bara av Gorge du Verdon i Frankrike. Efter drygt halva turen lämnar man skogen och kommer ut i ett stenlandskap. Här övergår ravinen från att bestå av två sluttningar till att smalna av och få nästan spikraka väggar. Marken är täckt av stora vita stenar och man går in i en ”port” med ofattbart höga väggar. Botten på ravinen är kanske 50 meter bred. Det är spännande och lite läskigt att gå här. Skyltar varnar för att stanna, ”Great danger, walk quickly”, för att undvika att få nedfallande stenar på sig.Om du inte har dåliga knän eller andra fysiska besvär kan jag verkligen rekommendera den här turen. Det är en rejäl dagstur och äventyret tar en hel dag med alla transporter, men det är värt det!En av Kretas mest intressanta naturupplevelser måste vara Samaria-ravinen på västra delen av ön. Samaria är en ca 13 km lång ravin som börjar uppe i bergen och går ända ut till den lilla byn Agia Romelli vid havet. Det finns många raviner i bergen på Kreta men Samaria Gorge är iordningställd så att man kan vandra igenom den och det är en fantastisk upplevelse!

Mot slutet av ravinen var vi riktigt trötta och när vi äntligen fick se utgången och den lilla serveringen som ligger där blev vi lättade. Att gå nerför i fem-sex timmar är påfrestande och något som vi inte var vana vid. Vi tog varsin öl på serveringen och fortsatte sedan de sista kilometrarna ner till båten. Vi hade tänkt äta middag i byn i väntan på båten, men det fanns inte så mycket som lockade i Agia Romelli så vi hoppade över det.För att påbörja vandringen får man ta sig till starten (markerad på kartan). Det går reguljär busstrafik från Chania till starten, men om man är på charterresa kan man säkert hitta en utflykt med sitt charterbolag också. Kom bara ihåg att vara i starten vid tid för det är en rejäl vandring som tar en hel dag för de flesta. Ravinen är som sagt 13 km men det är ytterligare några km att gå från slutet till havet där båten tar dig hem.

Vi gick ravinen nerför, men det går nog att gå den uppför om man hellre vill. Räkna dock med att det kommer bli väldigt många möten då för de flesta går nerför. Under högsäsong kan det vara upp till 2000 personer som går den här turen, varje dag!

Ravinen slingrar sig svagt så man ser oftast bara en stenvägg eller en smal öppning framåt. Och vid varje sväng får man en ny fantastisk vy och ravinen bli ännu lite smalare. Til slut får bara den lilla floden och stigen plats på ravinens botten. På några ställen är det bara några få meter mellan stenväggarna och där har kretanerna byggt stigen som en brygga ovanför vattnet. Nu när hösten har tagit över Sverige och vi möts av kyla och mörker är det lätta att deppa ihop, men att göra det känns dumt – när det finns ställen att åka till där värmen fortfarande finns. Kreta är ett av Greklands många öar som fortfarande har värme under höstmånaderna, och hösten är perfekt för den som vill utforska ön istället för att bara ligga på stranden (vilket är i princip vad du kan göra på sommaren eftersom det då är väldigt varmt). Du kan räkna med en 20 grader under dagen, och på natten blir det runt 13 grader. Att åka hit är perfekt för den äventyrslystna men även den som vill ha ett lugn i den vackra naturen. Att vandra på Kreta under hösten är väldigt populärt och någonting som helt klart trollar bort din höstångest. I en artikel från Svenska Dagbladet har det skrivits om fem sköna höstvandringar och då nämner de Kreta. Så här står det:

De skriver också att det är att föredra att göra detta på hösten då det är en väldigt krävande vandring under sommarvärmen. För dig som är intresserad av detta kan vi rekommendera Hotel Samaria som ligger 50 meter från havet. Där bor du bekvämt, vilket kan vara skönt innan och efter vandringen. Om det inte känns som ett hotell för dig finns många andra bra hotell på Kreta, men det kan vara bra om du bor någorlunda nära Samariaravinen så att du inte behöver anstränga dig allt för mycket utöver just vandringen.Det här är den version av vår webbplats som är riktad till personer som talar Svenska i Sverige. Om du är bosatt i ett annat land eller en annan region väljer du den lämpliga versionen av Tripadvisor för ditt land eller din region i rullgardinsmenyn.

The trek will take you over rocks and stones, through a forest of thousand-year-old trees and along a river by fresh-water springs. Along the way, you’ll have spectacular views of Crete’s most beautiful mountain range, and you are also likely to see mountain goats roaming in the wild. You will be accompanied by a professional mountain escort who speaks English, German and Greek. Your escort will be there to explain all the necessary information about your hike and provide you with the tickets for the entrance and ferry. After your breakfast you will enter the Samaria Gorge, where you can walk at your own pace as your guide waits at the end of the group to help you out if you need them. At the end of the trek you’ll visit the village of Agia Roumeli, where you’ll find a number of taverns, bars, and shops. You can enjoy some free time to take a swim or have some lunch. Late in the afternoon you’ll board a boat that will take you from Agia Roumeli to Sfakia, where your bus will be waiting to transfer you back to the starting point.You pay just for the guide + bus, the gorge entry & boat tickets need to be payed additionally in the bus (which btw had some problems that day and we had to switch to the other
one). The experience in Samaria was excellent tho and would recommend it to anyone!

The tour was an amazing experience for us! Ist was really well-organised and we have seen so much of nature. Of course one has to wear good shoes and must be fit to be able to manage the 16 kilometres of hiking, but we would absolutely reccomend doing this tour!The pick up was way to late, and we could not reach anybody of the organisation. However the tourguide was very friendly, and even gave us some food in the gorge. The tour was well organisted, and the guide was waiting for you on every the rest location. It was a really nice hike and the gorge was really beautiful! Kretas största stad är Heraklion, som är Greklands femte största stad. Strax söder om Heraklion ligger det minoiska palatset Knossos. Kreta har ett stort antal turistorter, framförallt Chania med dess omnejd samt Rethymnon. Mindre turistorter är Agia Pelagia, Agios Nikolaos och Hersonnisos som några exempel. Då Medelhavet skapades genom att Atlanten bröt igenom vid Gibraltar sund för omkring 4 miljoner år sedan, skapades en egen artpopulation bland de djur som inrättat sig på ön. Till exempel dvärgflodhästsarten Hippopotamus creutzburgi, dvärgelefanten Palaeoloxodon creuzburgi och ett flertal arter små hjortar av släktet Candiacervus. Dessa större däggdjur utrotades vid människornas ankomst till ön. Ett antal smågnagare, endemiska för Kreta, utvecklades också. Dessa har också utrotats om än i långsammare takt. Endast ett litet däggdjur, näbbmusen Crocidura zimmermanni lever kvar i de inre delarna av ön. Stenmården inplanterades på ön under förhistorisk tid, troligen för att bekämpa gnagare. Agrimigeten Capra hirus cretica är en vildget på ön, som stammar från tidiga domesticerade fårarter, som förvildats på Kreta.De första människorna som kom till Kreta var troligen från Mindre Asien eller Afrika. De kom på 6000-talet f.Kr. och levde ett stenåldersliv och tämjde djur. Mellan 3000 och 2500 f.Kr. kom nya immigranter från Mindre Asien och de stora civilisationerna där. Kulturen på Kreta under bronsåldern cirka 2600-1100 f.Kr. kallas minoisk.

Ungefär 1450 f.Kr. förstördes även de nya palatsen, och man är inte helt säker på orsaken. Tidigare har man trott att ett stort vulkanutbrott på ön Santorini skulle ha förstört byggnaderna på Kreta, men en annan teori hävdar att mykenerna förstörde den minoiska civilisationen. Mykenerna hade från denna tid total kontroll över Kreta som tillsammans med den egeiska övärlden ingick i den mykenska kultursfären. De återuppbyggde Knossos och några mindre palats, texter skrivna på mykenska med Linear B har hittats i Knossos och Chania.Den 21 maj 1941 började den tyska invasionen av Kreta. Efter en vecka hade tyskarna vunnit och ockuperade ön fram till 1945. Under hela ockupationen förekom kretensiska motståndsaktioner, vilka tyskarna hämnade genom att bränna ner hela byar. Efter andra världskriget återhämtade sig Kreta ganska snabbt tack vare sitt jordbruk och, från 1960-talet, även turismen. Idag finns det minnesmärken och museer över hela ön. På Kretas norra kust går båtturer för beskådning av nedskjutna krigsflygplan.

1898 blev slutligen Kreta självständigt, med hjälp av bland andra Storbritannien. De flesta av Kretas invånare ville ha en union med Grekland, och en sådan kom till stånd 30 maj 1913.Kretas längsta flod, Geropotamus, är 45 km lång. Den längsta bergsklyftan är Samaria-ravinen i Lefka Ori. Den är 17 km lång och faller 1200 m. Det finns bara en insjö på ön, sjön Kournas.1645 erövrade det osmanska riket Kreta från Venedig. Staden Heraklion gjorde dock motstånd och var belägrad i 24 år innan man gav upp. Under de kommande 200 åren styrde turkarna ön och även nu beskattade man folket hårt. Man tvingade också människor att omvända sig till islam, fast den större delen förblev kristna. Befolkningen gjorde många uppror, första gången 1770. 1821 utbröt det grekiska frihetskriget och 1832 blev Grekland en självständig stat. Kreta ingick dock inte i denna stat, utan styrdes av Egypten innan ön återlämnades till turkarna. Från 1900 f.Kr. byggdes de stora palatsen vid Knossos, Faistos och Malia. Runt 1700 f.Kr. utvecklades en skrift som nu kallas linear A. Denna har aldrig blivit dechiffrerad. Vid 1700 f.Kr. förstördes palatsen, troligen av en jordbävning, men byggdes upp igen, denna gång ännu större och mer arkitektoniskt utvecklade. Även städerna och byarna återuppbyggdes och handeln blomstrade. Vid 100-talet f.Kr. hade romarna erövrat det mesta av Grekland och 69 f.Kr. invaderade de Kreta, men det tog tre år innan ön var helt besegrad. Kreta kom att tillhöra den romerska provinsen Cyrenaika, dit även Egypten och andra delar av Nordafrika hörde. Huvudstaden i denna provins blev den kretensiska staden Gortyn. Ruinerna av denna stad finns strax väster om den nutida staden Agii Dheka. Romarna byggde vägar och akvedukter och flera hundra fredliga och välmående år följde. År 59 kom aposteln Paulus och förde med sig kristendomen. År 395 delades det romerska riket och Kreta hamnade i det östromerska riket som styrdes från Konstantinopel (nuvarande Istanbul).Trots det visar Kreta en starkare kontinuitet med bronsåldern än det grekiska fastlandet. Under 700-talet f. Kr. inleds ett orientaliskt inflytande inom det kretensiska vasmåleriet. Från 600-talet märks ett tydligt inflytande från Egypten i skulpturen. Det kretensiska samhället visade stora likheter med det i Sparta.

Kreta är 260 km lång och 60 km bred och därmed störst av de grekiska öarna. Ön är Medelhavets femte största ö och har en yta på 8 261 km². Kreta ligger längs 35:e breddgraden, vilket är i jämnhöjd med bland annat norra delarna av Marocko, Algeriet och Tunisien. Cirka 50 km söder om Kreta ligger den lilla ön Gavdos som är världsdelen Europas sydligaste plats.Kreta (grekiska: Κρήτη) är den största och folkrikaste av de grekiska öarna, den 88: e största ön i världen och den femte största ön i Medelhavet, efter Sicilien, Sardinien, Cypern och Korsika. Kreta ligger cirka 160 km söder om det grekiska fastlandet. Den har en yta på 8.336 km2 och en kustlinje på 1.046 km. Regionen Kreta är en av Greklands tretton regioner med cirka 650 000 invånare (2020).. En person från Kreta kallas kretensare.

Det finns fyra stora bergskedjor på Kreta: Lefka Ori (Vita bergen), Psiloritisbergen (Idabergen), Lasithibergen och Sitiabergen. Kretas högsta berg finns i Psiloritisbergen; berget Ida eller Psiloritisberget, som är 2456 m högt. Det finns många högplatåer i bergskedjorna, där jorden är bördig och odlingsklimatet gynnsamt. Där odlas bland annat oliver, vindruvor och apelsiner.

I Hromonastiri finns även ett intressant olivmuseum med en olivkvarn från 1700-talet. Bredvid museet ligger den enkla och mycket trevliga tavernan Athivoles som är mycket känd för sina goda ostbollar. Du förstår varför när du kommer hit.Byn Hromonastiri ligger cirka 10 kilometer söder om Rethymnon. Vägen upp till byn går längs en ravin som heter Mili, eller Myli. Landskapet är förtjusande vackert. Ravinen är inte lika spektakulär som ravinerna på södra Kreta, men ganska häftig är den. I ravinen finns ruiner från den by som gett ravinen dess namn. Här finns också några fina kyrkor, en vattenkvarn och ett kafé. Det tar cirka en timme att gå hela ravinen enkel väg. Att vandra hela turen kommer att ta 4 till 7 timmar i en rimlig takt. Ifall du inte känner dig ha god kondition så finns det en enklare utväg: den ”lata” vägen. Du startar från Agia Roumeli och vandrar upp till Sideresportes (Järnportarna) som är den smalaste delen av ravinen: du rör nästan vid båda sidorna av dessa 1000 fot höga klippväggar. Det är ett sätt att se en del av ravinen men är en aning tråkig, då det inte finns något intressant under de första 3 km av rutten.

Tillträde till klyftan är tillåtet från april till 31 oktober, beroende på väderleksförhållandena. Det är inte ovanligt att den är stängd ända till maj. Floden inne i klyftan kan vara mycket farlig vid ett kraftigt regn på våren eller hösten (1993 omkom några vandrare då de spolades ut i havet).Varje turist som besöker Kreta kommer förr eller senare att höra talas om Samariaravinen. Det är den längsta ravinen i Europa med en längd på 18 km och sträcker sig från Omalos-platån på 1200m höjd hela vägen ned till byn Agia Roumeli vid havet.

Stigen genom ravinen är mycket väl utmärkt. Det finns dricksvatten på många ställen liksom också allmänna toaletter. Samaria är inte en enkel promenad. Ifall du inte är van att vandra och inte har några allvarliga hälsoproblem, kan du visserligen avverka turen men var beredd på onda ben i ett par dagar efteråt. Ett par rejäla skor är nödvändigt liksom också en hatt. Den mest tröttande delen är de sista 3 km då du kommer ut ur nationalparken, det är kväll eller tidig eftermiddag (för hett) och det finns ingen skugga. Det finns emellertid en fin strand i Agia Roumeli, där du kan svalka av dig före färjeturen mot Loutro/Sfakia eller Sougia/Paleochora. Du kan även stanna i Ag.Roumeli, där det finns många rum och restauranger.

Samaria är en gammal by vars innevånare förflyttades 1962 då klyftan förklarades som naturpark. De gamla husen finns fortfarande kvar och fungerar nuförtiden som hus åt vakterna. Byn erbjuder ett bra tillfälle att beskåda den traditionella arkitekturen och att vila sig en stund. Då du når den här platsen, är du nästan halvvägs, och nu är det perfekt tid för en smörgås (om du har med dig några)

Då ni bor alla nätter på samma hotell så passar den här resan perfekt som en aktiv familjeresa till Grekland till exempel under höstlovet. Hotellet har familjerum.

Vandringarna går mestadels på gamla transportleder mellan byarna och genom ett varierat landskap. Det här är en vild och vacker del av Kreta. Chora Sfakion är perfekt bas för många aktiviteter i närområdet.Om ni väljer den kortare turen får ni en trevlig vandring längs kusten där ni passerar förbi två stränder. Tänk på att den här turen är populär under högsäsong och att det finns väldigt lite skugga så starta gärna tidigt på morgonen.

Den längre vägen leder er upp och förbi byn Anopolis. Här möter ni lokalbefolkningen i kafeneionen (grekiskt café) och provar förslagsvis en Sfakiana-pita, en slags pannkaka med gräddost och honung. Detta ger er garanterat energi för resten av turen. Härifrån går ni vidare längs en härlig vandringsled mot lilla byn Loutro, gömd i en liten fin vik. Byn är endast tillgängligt med färja eller till fots och här finns inga bilar. Ni tar sedan eftermiddags-färjan tillbaka till Chora Sfakion.

En härlig aktiv semester på Kretas vilda sydsluttning. Ni bor alla nätter på samma hotell i byn Chora Sfakion – ett mysigt hörn av Kreta dit inte många turister ännu hittat. Här finns 250 bofasta och mycket av byns traditionella karaktär finns kvar. Här finns inte mycket uteliv – istället kan man njuta av lugnet, att läsa böcker, gå ner på någon av tavernorna eller bara sitta och titta ut över det vackra blå havet. Byn är känd för sin goda mat och här finns restauranger, en liten supermarket, bageri och bankomat. Och självklart flera trevliga små stränder i och runt om byn!Vandringen leder er sedan på tysta asfalterade vägar och grusvägar över slätten tills ni når byn Imbros på södra sidan av platån. Lokalbefolkningen lever på grödorna i detta område och har arbetat på jordbruksmarkerna i många generationer. En fin och lätt vandring att börja veckan med.

På vandringen nerför Samaria ravinen måste du ha bra skor/kängor, och en ryggsäck för att ta med en flaska vatten och frukt, du bör även ha lite lätt mat (smörgås) med dig.Det finns allmänna transportmedel (KTEL-bussar bredvid ”1866 ” torget) till Xyloskalo i Omalos under morgonen. I Agia Roumeli kan du ta en båt tillbaka till Hora Sfakion och sedan ta en kvällsbuss till Chania. Från Agia Roumeli kan du även ta en båt till Sougia eller Paleochora men det går ingen buss tillbaka till Chania samma dag. Om du inte är ensam och du inte gillar tanken på en buss kan du dela en taxi till Omalos, det skulle kosta cirka 40 euro.Den är 16 km lång, börjar på en höjd av 1250m och tar dig hela vägen ner till stranden av det Libyska havet i Agia Roumeli. Vandringen genom nationalparken Samaria är 13 km – du måste gå ytterligare 3 km för att nå Agia Roumeli.

Det går flertalet bussar från Chania till Xyloskalo och färden tar ca en timme. Det kostar €5 att komma in och är samma summa för barn, vuxna och studenter. Det finns flertalet vattenhål längs ravinen och det rekommenderas att du tar med dig ordentliga vandrarkängor. Självklart finns det guidade turer genom ravinen och priset brukar vara ca €40, men inkluderar inte entré.Samariaravinen ligger i regionen Chania, och är en stor turistattraktion på Kreta. Den mest berömda delen av ravinen är “Järnportarna” där ravinen endast är fyra meter bred och bergssidorna upp emot 500 meter höga.

Byn Samaria ligger inne i Samariaravinen och var övergett 1962 för att ge plats för nationalparken. Byn och ravinen fick sitt namn från byns antika kyrka, Óssaia Maria (Santa Maria).Samariaravinen ligger i Samaria nationalpark och är en enorm bergsklyfta som löper hela 17 km och faller 1 200 m. Ravinen blev en nationalpark 1962 – speciellt p.g.a. för att skydda den kretenianska geten, som endast finns i detta område. Det finns även flertalet andra skyddade djur och växtarter i nationalparken. Ett måste för besökare är att göra vandringen genom ravinen – från Omalosplatån i norr, till Agia Roumeli i söder vid det Libyska havet. Här tar besökare en buss från byn Hora Sfakion tillbaka till Chania. Vandringen tar 4-7 timmar och kan vara extremt krävande under heta sommardagar. Det finns även en lättare väg att ta, från Agia Roumeli till Järnportarna, som är mindre än en timme. Jag skulle rekommendera att klicka in på Hotels.com här, söka igenom hela Kreta och sedan använda kartan för att zooma in på hotell vid kusten i den östra delen av Kreta.Jag bodde i Rethymnon (som för övrigt kan stavas på flera sätt) på en resa till Kreta för kanske 10 år sedan och var väldigt nöjd med det; precis som i de nämnda områdena är det ett klassiskt sommarlovsområde med allt vad det innebär av restauranger, barer och nöjen.I den här guiden berättar jag allt om de bästa områdena att bo på Kreta som turist, och kommer med specifika resetips som du kan använda på din resa till Kreta.Här är den berömda huvudgatan fullproppad med barer och diskotek, som är fyllda med framför allt unga britter, som gillar att festa hela natten lång. Så om du vill åka på en festresa till Kreta så är Malia å andra sidan rätt område att bo i 😉 Agia Marina är det perfekta området när du reser till Kreta med barn. Jag var faktiskt här några gånger själv i mina mycket unga dagar, när jag var med familjen på en klassisk charterresa och det var helt perfekt. När jag undersökte var jag skulle bo på Kreta i somras och vilka områden som skulle vara intressanta att köra till i vår hyrbil hittade jag otroligt många platser på östra Kreta.I Platanias finns det också massor av barnfamiljer, som verkade ha det jättebra under min resa. Det finns verkligen många danskar, svenskar och norrmän, så sportbarerna flaggar för t.ex. Malmö, AIK eller Hammarby upp när de spelar. Jag går in mer i detalj om Heraklion i min guide till Kretas attraktioner, men jag tycker att staden förtjänar en plats på listan över var man ska bo på Kreta, då det är bra att bo här om man reser till Kreta utanför högsäsong. Det är perfekt för barnfamiljer eftersom det finns många bra hotell, flera bra stränder och massor av underhållning. Detta är helt enkelt ett klassiskt sommarlovsområde med massor av restauranger, souvenirbutiker och utflyktsmöjligheter.Istället bör du överväga att boka resan till Kreta och bo i något av de två följande områdena, som båda ligger en kort bilresa (t.ex. med de många billiga stadsbussarna) väster om Chania.

Men inte direkt om du reser till Kreta på sommaren – för där blir det extremt varmt och det kan vara lite tryck att gå runt i storstaden när det är 35 grader.Här har du nära till flygplatsen, kan åka på alla utflykter du vill eller bara njuta av avkopplingen på ditt hotell med några avstickare in till Chania stad om du vill.Och så bara en varning för er som vill åka till Kreta och koppla av. Du behöver inte resa till Malia – det är Kretas svar på Sunny Beach, där musiken dunkar och drinkarna flödar i starka strömmar 😀

Det är därför jag nämner det här – för att uppmärksamma att Kreta faktiskt är en riktigt stor ö och att det fungerar, är den östra delen av ön också fullproppad med vackra sandstränder och enastående natur.

Sedan får vi åka lite längre bort från Chania och österut till Rethymnon som ligger ungefär halvvägs mellan Chania och Heraklion (som är huvudstaden på Kreta och som vi kommer till om en stund).

Här på Resakris.se bloggar jag om mina egna resor och skriver reseguider för sevärdheter, transporter och boende. Mitt mål är att göra det så enkelt som möjligt för dig att planera din resa, så att du säkert kan åka iväg med sinnesfrid och kontroll över alla detaljer. Och hej – jag är dansk, så det är därför min formulering kan vara lite konstig 😅 Det är med andra ord en europeisk metropol med allt vad det innebär och det är alltså inte direkt ett område där man som turist skulle välja att stanna på sommarsemester till Kreta. Ungefär 17 kilometer nordöst om Chania, ute på Akrotirihalvön, ligger den långgrunda sandstranden Stavros Beach. Den som har sett filmen ”Zorba the Greek” med Anthony Quinn kanske känner igen de dramatiska omgivningarna eftersom delar av filmen är inspelad här. Den lugna viken är perfekt för barnfamiljen eller den som inte vill leka i vågorna, på en plats dit få turister har lärt sig hitta. Här kan du helt enkelt tillbringa en skön dag med sol och bad.Nedanför klostret Moni Preveli på sydkusten finns Prevelistranden. Ovanför den mysiga stranden växer det en skog av palmträd och här finns också flera vattenfall som skapar en frodig och bildskön miljö. Stranden är relativt liten och nås via en stig.

På den nordvästra sidan av Kreta ligger ännu en fantastisk strand med turkost- och långgrunt vatten. En båttur hit är att rekommendera då bilvägen inte är den bästa. Det går en båt från Kissamos varje morgon. Mittemot stranden ligger den lilla ön Gramvousa som skyddar viken och gör att vattnet alltid är lugnt här. Lagunen är grund men det finns även djupare vatten att simma i. Här finns ingen naturlig skugga så kom ihåg att ta med solskyddskräm!Mellan stränderna Stavros och Tersanas på Akrotirihalvön hittar du Macheridastranden för dig som vill få bada i full frihet. Ta dig hit med moped eller bil. Did you know that your Internet Explorer is out of date? To get the best possible experience using our website we recommend that you upgrade to a newer version or other web browser. A list of the most popular web browsers and links to where you can download them can be found here, at Browse Happy. En utflykt till Frangokastello på Kretas sydvästra kust bjuder på både sköna bad och intressant historia. Här ligger ett slott som byggdes av venetianerna som skydd mot piraterna och nedanför breder underbara sanddyner ut sig. Vattnet är verkligen kristallklart och sanden är härligt mjuk. I området finns det också gott om trevliga tavernor och caféer.Kreta är fullt av underbara stränder med mjuk sand och kristallklart vatten. Här tipsar vi om några av våra favoriter bland stränderna längs Chaniakusten och resten av västra Kreta.

Väster om Matala ligger Komos som är en av Kretas mest avkopplande stränder. Här vågar sig till och med de stora sköldpaddorna upp emellanåt. I närheten ligger den gamla minoiska staden Komos.

Nere på sydvästra Kretas kust på väg mot Matala ligger stranden Agios Pavlos. För den som söker lugn och ro är det här den perfekta platsen. Spendera en skön dag här och bara njut av havet och de vackra omgivningarna med höga klippor som stupar ner.

Det ser ut som att du har varit inloggad här tidigare. Klicka på knappen nedan för att fortsätta vara inloggad så du kan komma åt dina bokningar och mycket mer!

Vattendraget bildar på sina ställen små vattenfall och dammar utefter vägen. Växter som trivs och fått fäste i ravinen är oleander och några exemplar som jag starkt misstänker är den endemiska kretenska dadelpalmen. Det finns gott om fåglar och det händer att tamgetter besöker ravinen för att representera djurlivet på sitt sätt. Getterna är mästerliga klättrare och tar sig upp på klippväggar som man inte trodde var möjliga att ta sig upp på. Getterna kommer oftast ensamma och är då på en egen utflykt utan herdens välsignelse. Getter som är rymningsbenägna får en bjällra i halsbandet. Ju större bjällra geten har, desto oftare har herden fått leta upp sin förrymda get. Se bara upp om du ser en get på klipporna, de är inte farliga i sig men sten kan rasa ner på dig. Så är det ibland när man har med naturen att göra. Sarakinasravinen är drygt 1 kilometer lång där dess bredd varierar från 3 till 10 meter. Väggarna på var sida når upp till 150 m. Enligt myten skapades ravinen av jätten Sarantapihos, son till gudarnas kung Zeus. Sarantapihos stannade till vid vattendraget för att dricka, då hans långa skägg skar berget i två delar och skapade ravinen. Vatten rinner nu i ravinen. Till och med på soliga Kreta kan det regna mycket, på vintern. Ravinen blir då oframkomlig och farlig för oss vanliga människor. Bortser vi från sagorna är förklaringen miljoner år med regn där vattnet skurit sig fram i berget och skapat ravinen. Vattendraget vill jag beskriva som en vild mindre flod på vintern till att ändra skepnad som en porlande bäck på sommaren. Som ravin är Sarakinas absolut framkomlig och ligger på Diktibergens södra sluttning på östra Kreta. De flesta övriga raviner på ön är omöjliga eller till och med livsfarliga att ta sig genom och kräver kunskaper och avancerad klättringsutrustning. Det finns ändå flera trevliga raviner på Kreta som är populära och väl framkomliga, som en vandringstur, exempelvis Agia Irini-ravinen och Samariaravinen på västra Kreta, där Samaria är mest känd och mycket populär, men lång, nästan 16 km. Under högsäsong går cirka 1000 vandrare genom den mycket vackra Samariaravinen. En och annan vandrare går där som en trevlig turistutflykt i solhatt, tunna skor och med en badväska över axeln. Någon går i badskor. Det är sant! Som en säkerhetsdetalj i Samaria har de åsnor strategiskt utplacerade om olyckan följer med. Åsnorna kan också vara räddningen för turister som kommer dåligt förberedda. Som en lättare, kortare och ändå spektakulär ravinvandring kan jag rekommendera Imbrosravinen på västra Kreta. På östra sidan av ön kan jag nämna Zakrosravinen också kallad The Deads Gorge. Ravinen är inte så dramatisk som det låter om man bortser från naturupplevelsen och är också mycket lättvandrad. För dig som söker en riktigt spektakulär och avancerad vandring är exempelvis Aradenaravinen på Vita bergens södra sluttning en utmaning. Den avslutas vid Marmarastranden.Att vandra i Sarakinasravinen är en rolig utmaning och en riktig naturupplevelse. Ravinen är bland de kortare på Kreta, men ska inte jämföras med en promenad i parken. Det är stora stenblock som ska passeras på några ställen. Du behöver klättra förbi. Det krävs ingen speciell erfarenhet av klättring, dock en bra rörlighet och balans. Till hjälp finns uthuggna fotsteg i stenblock och även rep på sina ställen. Utöver dessa passager går du ledigt och kan fascineras av vad jätten Sarantapihos har åstadkommit, eller om du hellre vill tro på de miljoner år av vattnets mödosamma skapelse i berget.

Det finns hundratals raviner på Kreta där många är mycket imponerande och dramatiska. För mig är Sarakinasravinen den jag är mest bekant med. Ravinen och jag har haft gott om tid och många tillfällen för att bekanta oss med varandra. Det blev ett enkelt vänskapsband eftersom jag tillbringade lång tid i Myrtos på östra Kreta, som bara ligger några kilometer ifrån ravinen. Man kan säga goda grannar. Sarakinasravinen som vän visade sig dock lite busig och oberäknelig. Oftast var vännen välkomnande och bjöd in med sin känsla för äventyr. Sarakinas kunde också vara galen och farlig. Då släpptes jag inte in i ravinens port, tack och lov.

Från Agio Roumeli går sedan båtarna till kuststäderna länge bort och därifrån taxi / transfer tillbaka till din utgångspunkt. Vi åkte båt direkt tillbaka till Paleochora, vilket tog 1,40. För oss var det lite jobbigt att den inte gick förrän 17.00 (och senare en bilfärja 17.30) då vi varit klara så länge (vi vandrade ca 09.00 – 12.30), men samtidigt så var timmarna i Agio Roumeli mysiga. Båtbiljett hade vi köpt på förhand i vår kombinerade Samararavinsbiljett (10 Euro till starten, 5 Euro inträde, 15 Euro båt = 30 Euro), men det fanns även biljettkontor i byn.När vi så bestämde oss för Kreta som sommardestination 2019, och inte minst den mysiga byn Paleochora med läge riktigt nära Samariaravinen, så såg jag min chans igen. Och tog den, såklart!

Ett av de allra bästa tipsen tilll Samariaravinen är att försöka komma iväg så tidigt som möjligt. Det blir riktigt mycket folk senare på dagen, och vandringen gör sig bäst utan stora grupper och led av människor. Dessutom är starten magisk den tiden på dagen.Vid starten finns en liten shop med enklare mat och snacks, men det kan vara bäst att redan på förväg ha tagit med det man vill ha i energiväg under vandringen.

Om vandringen i Samariaravinen var värd mina drömmar? Ja, tveklöst. Det går inte riktigt att beskriva i ord. Jag njöt varenda sekund – ja, varje! – och timmarna i ravinen riktigt sprang iväg.Hoppas du hittar en massa reseinspiration och tar dig tid att klicka dig runt! Under menyn ovan hittar du en massa ytterligare reseinspiration med resor indelade på olika teman såväl som världsdelar och länder.Men åh, vilken nostalgitripp att läsa och se bilderna! Detta var mitt livs första vandring. Knappt 14 år, 1985 och det första året det gick svensk charter till Kreta. 🙂

Jag har drömt om att göra vandringen i flera år, och för fyra år sedan kom vi så till Kreta och jag såg min chans. Men, jag var gravid halvvägs med Meja och värmen tryckande – och de stora barnen hemma i huset rätt intensiva och utflykten skulle kräva en rejält lång dag pga avståndet från Rethymnon där vi bodde då – så jag fick kasta in handduken redan på förhand. Då hade jag nog inte heller trott att jag skulle komma tillbaka till Kreta under överskådlig framtid, så drömmen om att vandra Samariaravinen kändes rejält långt bort. Förmodligen på grund av detta även ännu mer lockande. En dröm, en bucketlist-upplevelse.Samariaravinen i nationalparken Samaria är 14 kilometer lång, och startar 1250 meter över havet för att sedan avslutas vid kusten. I princip hela vandringen går således neråt. Det är förstås mindre jobbigt än att gå uppför, men sliter nog så bra på vader och rumpa. Jag hade träningsvärk i flera dagar efteråt – och ont av en tånagel än idag flera månader senare.

Bortanför restaurangerna finns en härlig stenstrand. Det finns restauranger bakom stranden, solstolar och parasoller som är gratis om du handlar från restaurangerna och dusch och möjlighet till ombyte.Landar gör man vid kusten och den lilla byn Agia Roumeli. Här finns några gator med charmiga tavernor, och sällan har en moussaka och dryck smakat så bra eller en hängmatta varit så skön som efter timmarna i ravinen.

Jag är svag för mäktig natur – som öken, fjäll och risterasser, riktigt coola storstäder, mäktiga sevärdheter och att uppleva allt det på ett aktivt sätt.Vandringen är uppskattad att ta mellan 4-7 timmar. Vi gick fort, tog bara en kortare paus, småjoggade vid något tillfälle (vilket oftast inte går alls då underlaget är så ojämnt med stora stenar) och landade då på 3,35. Givetvis är upplevelsen inte större av att gå snabbt, snarare tvärtom… men vi är alla tre som gick vinnarskallar och triggades lite av det, plus att vi konstant ville gå förbi andra för att inte känna som att vi gick på led.

För att gå Samariaravinen så behöver man ta sig till vandringens start vid Xyloskalo, som ligger på 1250 meters höjd. På de allra flesta ställena på Kreta går det att köpa Samariaupplevelsen i paket med transfer till start, båt från mål och transfer från båten hem och så är också smidigast – man kommer inte tillbaka till startplatsen igen. Således är taxi eller transfer till starten allra smidigast. En tidig morgon, vid 7, åkte iväg med transfer från Paleochora till starten av Samariaravinen. Morgonens första strålar kastade sitt ljus över dimmiga, höga berg. Samariaravinen är en mäktig upplevelse, och känslan att gå längs den gamla flodravinen är fantastisk. Naturen är lika vacker som speciell, stenarna man går på ljust vita, vattnet som porlar längs med vandringsleden klart och så är det klippsidorna. De! De skjuter rakt upp längs sidorna, skarpa och dramatiska och till höjder över 100 meter. På det smalaste stället är det bara tre meter mellan klippväggarnas båda sidor, men känslan är lika stark de övriga 14 kilometrarna som just där. Det är så vackert!

Det finns ingen vandring på Kreta som är så känd som Samariaravinen, och folk flockas från hela ön till den mäktiga ravinen; ”Samaria gorge”, som går från ungefär mitten av ön sydöst om Chania ner till den södra kusten och byn Agia Roumeli. Vissa besöker nog till och med Kreta just i enda syfte att få vandra Samariaravinen. Det kan jag förstå!