En krönika kan även handlar om ett ämne som skribenten har en stark uppfattning kring (exempelvis kärnkraft eller om att vara vegan, se fler förslag på ämnen nedan).När man skriver en krönika så ska man vara personlig. En krönika är en text som ofta utgår från personliga erfarenheter. Ofta handlar krönikan om situationer eller händelser som de tilltänkta läsarna har erfarenhet eller kunskap om.
Det finns stor variation i vad som är en bra längd på en krönika. En bra tumregel i många situationer är att en bra längd för en krönika är någonstans mellan 400 och 600 ord. (Om det finns instruktioner för hur lång din krönika ska vara så är det såklart bra att följa dem.)
Mallen är tänkt att tjäna som exempel på vad en krönika kan innehålla, men beroende på eventuella instruktioner som du har gällande din krönika så kan mallen behöva justeras.Nedan finner du ett antal förslag på ämnen som man kan skriva en krönika om. Du kan även använda ämnena i listan för att försöka komma på egna förslag på ämnen till din krönika. En krönika är en text där krönikören (den som skriver krönikan) kommenterar något som har hänt, exempelvis en nyhet, en social rörelse, en orättvisa i samhället eller något helt annat. Det är en enkel text som grundar sig i krönikörens åsikter, tankar och värderingar. Det är en typ av text med förvånansvärt mycket makt. Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning och i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
Hur avslutar man ett krönika?
Bestäm dig för vilken känsla du vill ska eka i läsaren efter läsningen: om det ska vara som en belöning att läsa, en aha-upplevelse, ge ett skratt eller en värdefull insikt. När du vet vad du vill med texten och slutet blir det också lättare att få ihop det. 2. Tänk på att slutet i de flesta fall hör ihop med början.
Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
Vill du bli en krönikör med en trogen läskrets och god spridning? Det går att skriva krönika på ren instinkt, men i den här artikeln får du tips om dramaturgi, hur du hittar rätt ämne, och hur du skapar ett slut som levererar. Du ska också våga vara personlig och väcka tankar och känslor.Hitta ett ämne du bryr dig om, som gör dig arg, upprörd eller full i skratt. Bestäm dig för vilken känsla du vill ska eka i läsaren efter läsningen: om det ska vara som en belöning att läsa, en aha-upplevelse, ge ett skratt eller en värdefull insikt. När du vet vad du vill med texten blir det också lättare att bygga början, mitten och slut.
Du går med på att inte posta något störande, stötande, vulgärt, hatiskt, hotande, sexuellt anspelande eller något annat material som kan tänkas bryta mot någon tillämplig lag. Om du bryter mot detta kan det leda till att du blir permanent avstängd och din Internetleverantör kontaktas. Varje meddelandes IP-adress sparas för att stärka detta vid eventuellt missbruk. Du går med på att webbmaster, administratör och moderatorer har rätt att ta bort, ändra, flytta eller stänga vilka inlägg som helst, när som helst. Som en användare går du med på att all information som du skrivit in sparas i databasen. Den informationen kommer inte att distribueras till någon tredje part utan ditt samtycke. Webbmastern, administratören eller moderatorer kan inte hållas ansvariga vid intrångsförsök som kan leda till att data stjäls.
Som medlem får du även vårt nyhetsbrev med artiklar och erbjudanden. Om du önskar kan du enkelt avregistrera dig från detta nyhetsbrev. I övrigt används e-postadressen bara för att aktivera din registrering, och för att skicka ett nytt lösenord till dig om du råkar glömma det.
Du får mer uppmärksamhet om du vågar provocerar vissa läsare. Det här kan vara din väg om du klarar av att ta eventuella reaktioner. Kanske har du också ett patos? Provokation och chock kan användas för att sprida alltifrån politiska budskap till att skapa rena klickmagneter. Linda Skugge blev stjärnkrönikör med rubriker som ”Föräldrar är mesproppar”. Hon har skapat debatt men också drabbats av hatkampanjer.
Knyt ihop på ett snyggt sätt genom att kolla efter frågor som väcks i början av texten eller i rubriken. Vi går tillbaka till exemplet med chokladlådan. Krönikan kan då sluta med:
Material som publiceras på Foretagande.se är endast avsett som allmän information och skall inte ses som professionell rådgivning. Det finns risk att innehållet inte är uttömmande eller helt uppdaterat. Användandet av material på denna hemsida sker på användarens egen risk. Foretagande.se ansvarar inte för och har inga förpliktelser i förhållande till material på hemsidan eller material på annan hemsida med länk till eller från denna hemsida. Genom att klicka på ” Jag har läst och accepterar villkoren ” går du med på att bindas till dessa villkor.
En cookie innehåller ingen personinformation. Vill du inte tillåta lagring av cookies på din dator kan du stänga av funktionen i din webbläsare. Inga cookies kommer då att sparas, men vissa delar av denna webbplats kommer då kanske inte att fungera korrekt. När du redigerar en krönika ska du inte bara kolla efter stavfel. Undersök om känslorna blir starka. Det går att förstärka känslor genom att skapa mer drastiska bilder, använda sinnesintryck och välja ord som kräver uppmärksamhet. När du registrerar dig som medlem på Företagande.se godtar du dessa medlemsvillkor. Du är själv ansvarig för att ditt uppträdande är i enlighet med medlemsvillkoren och gällande svensk lagstiftning. Sist av allt: vässa rubriken en gång till. Rubriken är som ett löfte till läsaren: klicka här och du kommer att bli upprörd, glad eller få svar på din nyfikenhet. Vad sägs om kolumnisten Nisse Edwalls rubrik ”Jag vill ge min son ont i magen”? Hans text handlar om att han vill att sonen ska veta att det varken är okej att göra en vattenspegel efter gympan, eller tigga om att få ligga. Företagande.se använder cookies. En cookie är en textfil som lagras på användarens dator, för att sedan hämtas upp av servern när användaren åter besöker sajten.
I ett drama finns alltid problem eller något som går fel. Den goda nyheten är att allt som gått fel i ditt liv, alla gånger du har gjort bort dig, stött på problem eller blivit upprörd, kan bli stoff till ditt skrivande. Så här skapar du enkelt en dramaturgi till en krönika: Sanna historier väcker intresse. Om du får i uppdrag att skriva en krönika om förkylningar för en apotekstidning, så se till att gräva ur din egen förkylningshistorik. Driver du ett företag kan du samla historier ur ditt liv, eller ur kunders liv. Läsarna vill uppleva att de får genuin kontakt med dig, och att de får ta del av sanna upplevelser. Drivit SkrivarSidan sedan 1999. Hon har gett ut 5 diktsamlingar, 3 skrivhandböcker och medverkar i 30-talet antologier. Har författarbloggen Poeten.se och Poetpodden. Iréne gör också hemsidor och bloggar till författare/poeter.Dela gärna med dig av ditt övande i en kommentar. Är texten lång? Ta ut ett utdrag som du vill ha synpunkter på. Glöm inte att själv kommentera valfri text.
Vad är viktigt att ha med i en krönika?
När du skriver din krönika ska du vara personlig, och gärna använda dig av personliga erfarenheter. Detta betyder inte att du ska dela med dig av privata saker, men du får gärna bjuda på dig lite om det passar in i texten. Att din krönika är personlig innebär att du skriver i jag-form, och framför dina egna åsikter.
Skriva en krönika är ett skrivtips för dig som vill skriva en personlig text som argumenterar för din åsikt. Idag har varje tidning och många andra medier en eller flera krönikörer. En del skriver egentligen kåserier då de enbart vill underhålla vilket också är kåsörens främsta uppgift. Politiska redaktörer skriver krönikor där de skriver personligt om dagsaktuell politik och argumenterar för sin egen eller mediets åsikt. Många krönikörer blandar, ibland skriver de krönikor och andra gånger kåserier. En krönika behöver inte vara skriven utan kan läsas högt i radio, teve, poddar osv.Idag är en krönika oftast ett personligt resonemang där krönikörer argumentera för sin egen åsikt i en t.ex. politiks fråga. Moderna krönikor kan också ta upp aktuella teman inom kultur, idrott, nöje och inte minst samhällsfrågor. Där tar de oftast ett större grepp om ett fenomen över en längre tidsperiod och tangerar då den ursprungliga formen av krönika.
Skriv en krönika där du argumenterar för något du inte tror på. Skriv sedan om samma krönika fast den här gången ska du argumentera för det som att det är din åsikt i frågan. Vilken blev bäst? Högst 4 500 tecken inklusive mellanslag.
En krönika ska ha en rubrik med syftet att locka läsaren till att läsa din krönika och samtidigt sammanfatta om vad din text handlar om. Ibland kan det vara bäst att vänta med att komma på en rubrik om du inte har en fullständig bild ännu vad din krönika kommer handla om.
En krönika brukar normalt sätt vara omkring 500 ord lång. Det motsvarar ungefär en hel sida i text, och om du räknar antalet tecken brukar det ligga på omkring 3000 stycken.
Den största skillnaden mellan en krönika och en debattartikel är att en krönika innehåller mer personliga tankar om ämnet och det är vanligt att man tar upp egna erfarenheter. En krönika kommer därför vara subjektiv och den kan vinklas hur du vill.
Det finns saker som man ska tänka på när man skriver en krönika. Språket för en krönika ska vara lättläst, och man får gärna använda sig av metaforer. En krönika ska även gärna innehålla personliga åsikter och erfarenheter.
Krönikor publiceras vanligtvis i tidningar och olika tidskrifter, men det är också en vanligt att krönikor är ett moment i skolan för att testa dina kunskaper att skriva olika typer av texter.
Att din krönika är personlig innebär att du skriver i jag-form, och framför dina egna åsikter. Du kan också använda dig utav ett talspråk eftersom det gör texten mer levande. När du framför dina åsikter ska du däremot framföra dem som en självklarhet. Om du skrivit andra typer av texter innan kanske du funderar vad som skiljer en krönika från exempelvis en argumenterande text, såsom en debattartikel. Innan du börjar skriva din krönika tycker jag att du ska fundera på vad som är ditt mål med din krönika. Vill du väcka en känslor? Väcka en debatt eller ifrågasätta? Eller vill du underhålla läsaren? Baserat på vad som är ditt mål, så ska du anpassa hur du skriver din krönika.
När du väljer ämne ska du försöka välja något som du har personliga erfarenheter inom, eller något som du brinner starkt för. Om du väljer en sådant ämne kommer det bli mycket enklare att skriva din krönika och det brukar samtidigt höja kvalitén på texten.
Olle Josephson menar att det finns fyra kännetecken vilket man ska följa när man skriver en krönika. Dessa är krönikans disposition, tilltal, meningar och ord. Enligt Olle är det viktigt att man använder sig av rätt typ av tilltal, och att man uttrycker åsikterna i krönikan som ett faktum.Enligt Josephson är det även okej att blanda ett formellt och informellt språk, och man kan även använda retoriska frågor eller ofullständiga meningar.Om man jämför en krönika med ett referat, så är ett referat en text där man ska sammanfatta huvudberättelsen i en längre text. Ett referat får inte heller innehålla några egna personliga åsikter.
I skolan när man får en uppgift att skriva en krönika kan man få tipset att följa Olle Josephson recept, vilket kan ses som en manual om hur man skriver en krönika.
Det är vanligt att krönikor publiceras i flera stora tidningar och tidskrifter inom många olika ämnen såsom sport, nöje och vetenskap. Krönikor kan även ses som en blandning mellan den personliga och den argumenterande genren, men syftet är att roa läsaren samtidigt som man framför sin ståndpunkt.
Krönikor publiceras normalt sätt i de flesta större tidningarna och tidskrifterna inom flera olika ämnen såsom sport, nöje och vetenskap. Om du vill läsa ett exempel på hur man kan skriva en krönika är det därför bra att läsa tidningar såsom Svenska Dagbladet.
En krönika ska vara lättläst och enkel att förstå för läsaren. Målet är att skapa en tydlig bild i läsarens huvud. Det gör du effektivast genom att använda ett bildspråk såsom liknelser, metaforer och symboler när du skriver.En krönika är en kortare text som har en personlig utgångspunkt. Detta betyder att din krönika ska vara subjektiv och att du får vinkla den hur du vill. Du som krönikör ska framföra dina egna tankar och idéer i din krönika.
I inledning ska du introducera ditt ämne som du valt att skriva om. Inledning kan skrivas på flera olika sätt, men det vanligt är att man berättar om en händelse som fick dig att tänka till eller fundera över något.
Innan man börjar skriva på en krönika behöver man välja ett ämne, och det är något som många kan ha svårt för. Jag har därför skrivit en lista på ämne för din krönika om du vill ha några tips på tänkbara ämnen.
En inledning kan bara bestå av ett citat, en dikt, eller bara något beskrivande om ämnet. Målet med din inledning är att introducera läsaren så att han/hon vet vad resten av texten kommer att handla om.När du skriver kan du även referera till andra populära verk som du tror att läsaren känner till. Det kan vara populära filmer, böcker, tv-serier eller något annat som är aktuellt i samhället just nu. När du presenterat vad som fick dig att skriva din krönika, är nästa steg att presentera dina åsikter. Framför tankar och argument för din sak, samt var tydlig och övertygad i dina argument. Argumenten som du presenterar kan vara både faktaargument och känsloargument. Krönikor kan skrivas ganska fritt och det finns inte så många regler om hur en krönika ska skrivas. Vissa delar bör dock alla krönikor innehålla, och de olika delarna gås igenom nedan.
När du skriver din krönika ska du vara personlig, och gärna använda dig av personliga erfarenheter. Detta betyder inte att du ska dela med dig av privata saker, men du får gärna bjuda på dig lite om det passar in i texten.
Det som kallar för den argumenterande delen är själva brödtexten i din krönika. I början av delen ska du presentera varför du valt att skriva om ditt ämne. Detta kan vara en händelse som fick dig att tänka till och reagera. Använd gärna känsloord såsom upprörd eller glad när du förklarar.I avslutning ska du framföra din åsikt en sista gång och gärna knyta an till det som du skrev i din inledning om det går. Om du har ett budskap med din krönika är det vanligt att man upprepar det i slutet, och om du har en uppmaning till läsaren så ska den presenteras.Hej! Lektionsbanken ägs av Sveriges Lärare. Jag som administrerar sajten heter Fredrik Sandström och är lärare i svenska åk 7-9 på Gäddgårdsskolan i Arboga. Många lärare bidrar med tips och hjälper till med att kvalitetssäkra publicerade tips.Jag jobbar alltid med respons som är väldigt riktad (som man frågar får man svar), och i det här fallet var det en krönika som skrivits. Mallen är alltid formad utifrån instruktioner och texttyp. Eleverna tycker att det är ett smidigt sätt att jobba och det är väldigt uppskattat!
Hur kan en krönika börja?
KröniKanS StruKtur Krönikan består i de flesta fall av en rubrik och brödtext. I sällsynta fall finns det en ingress. Ofta finns det en bild på krönikören i anslutning till texten. Brödtext I krönikans inledning bör författaren snabbt leda in läsarna i ämnet.
Du ska nu få läsa någon annans krönika. Ditt jobb blir att så noga som möjligt svara på frågorna nedan för att på så sätt hjälpa textförfattaren att förfina sina texter så att de kommer ännu närmre perfektionen. Kom ihåg att svara utförligt och att hela tiden motivera dina tankar och åsikter. Obs! Fastna inte i små språkliga detaljer, försök att se helheten! Tänk också på hur du säger något, din ton är viktigt när du ger respons.Disposition och redigering av texter med hjälp av digitala verktyg. Bearbetning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.
Jag skriver ut alla texter, häftar ihop med responsmallen och delar sedan ut till eleverna. Alla texter är anonyma (jag har tre paralleller, så jag blandar fritt), men den som ger respons skriver sitt namn på pappret. Jag har numrerat varje text och har samma nummer i klasslistorna för att jag lätt ska kunna avkoda (men numreringen är också random och utan system – först i min inkorg blir 1 och så vidare). Eleverna får en lektion på sig att ge respons och sedan får man en lektion att göra slutliga förändringar i sin text innan jag läser och bedömer. Jag tittar då på de olika utkasten och ser hur de har utvecklats utifrån respons (eller bara genom att man faktiskt fått läsa en annan elevs text).
· Slutet – Handlingen används för att bygga upp till historiens höjdpunkt, där den vänder och börjar närma sig slutet. Bestäm hur novellen ska sluta och tänk på vilken handling och höjdpunkt som ska leda dit.Brev kan ha olika syften och olika typer av mottagare. Det är skillnad att skriva ett brev till en privatperson t ex en vän och att skriva ett brev till ett företag t ex i ett cv. Idag är det vanligare att vi mailar än att vi skriver och skickar brev per post men genren är likvärdig.Genom att läsa varandras tankar och reflektioner kring böcker, pjäser och filmer som vi läst och sett får vi möjlighet att ta del av varandras kreativitet och utveckla vårt eget skrivande. Enkelt sagt kan man säga att en novell är en förenklad roman. En novell består av en kort berättelse med en huvudhandling, till skillnad från en roman som är längre, mer komplex och har ett lägre tempo. · Budskap – En novell måste inte ha ett budskap, men det kan göra den mer intressant för läsaren. Det kan också underlätta när du ska skriva slutet om du har ett budskap som du vill föra fram.
· Titel – när du vet vad novellen ska handla om kan du börja fundera på en titel. Kommer du inte på någon direkt kan du hitta på en senare i skrivandet.
· Miljö – Var utspelar sig novellen? Se även här till att välja en miljö som du beskriver och ger liv. Det underlättar att ta en miljö som du känner väl till, då blir det lättare att göra en bra beskrivning.I debattartikeln argumenterar skribenten för en viss hållning i en aktuell fråga. Författaren har tagit klar ställning och försöker övertyga läsaren om att detta är det enda förnuftiga sättet att förhålla sig till en fråga eller att lösa ett problem. Jonas Åkerlund, 64, säger att han då var ”politisk omogen”. Elva år senare sitter han i Sveriges riksdag. Åkerlunds historia är inte unik. Den handlar om rabiat rasism. Det är berättelsen om 2000-talets svenska politiska klimat. Vi hänger ut, kräver avgångar och täpper till rasistiska läckage i hopp om att vi snart ska kunna titta oss i spegeln igen och se det land som en gång var känt som världens mest toleranta.
Avslutande och konkluderande del: Denna del sammanfattar krönikans huvudinnehåll och drar ofta en slutsats. Avsluta gärna med en uppmaning till läsaren.
I veckan fick vi stifta bekantskap med Sverigedemokraten som 2002 ville lösa våra samhällsproblem genom att ”återsända 500 000 av de värsta parasiterna”.
Kan man skriva jag i en krönika?
I krönikan är du personlig och skriver i jag-form. Våga berätta om dina känslor. Skriv t ex ”enligt mig.” Variera mellan fakta och personliga tankar och känslor. Som krönikör behöver du skriva så att läsaren förstår din text. Cachad
Jag läser FN:s konvention om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, definierat som ”varje skillnad, undantag, inskränkning eller företräde på grund av ras, hudfärg,
En bekant, Farid, sökte jobb som nyutexaminerad ingenjör i Stockholm för ett par år sedan, men fick inga svar. Så han ändrade sitt namn till Anders på nästa ansökan och vips var han kallad på en intervju. Där uppdagades hans påhitt och arbetsgivaren förklarade att man inte kunde anställa någon som ljuger om sin bakgrund.
Krönikor är relativt fritt skrivna texter, men att utgå från en mall kan ändå vara givande. När man skriver en krönika så ska man, till skillnad från i de flesta andra journalistiska texter, vara personlig. En krönika är en text som ofta utgår från personliga erfarenheter och åsikter. Ofta handlar krönikan om situationer eller händelser som de tilltänkta läsarna har erfarenhet eller kunskap om.I september avslöjade DN polisens kartläggning av romer. Personuppgifter för barn, gamla och ostraffade individer sammanlänkade med pilar i ett ”släktträd”. Historien är faktiskt ganska unik i efterkrigstidens Europa. Den handlar om institutionell rasism. Det är berättelsen om 2000-talets Sverige.omintetgöra eller inskränka erkännandet, åtnjutandet eller utövandet, på lika villkor, av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på politiska, ekonomiska, sociala, kulturella eller andra områden av det offentliga livet.”Så vi gräver ner oss i detaljerna. Vi diskuterar böter för arbetsgivare, preskriberingstid för politiska ut talanden och ansvarsfördelning hos Skånepolisen. I en krönika reflekterar du kring dina egna upplevelser och erfarenheter. De flesta krönikor handlar om att skribenten (den som skriver) reagerat på någon händelse och vill skriva av sig. Tanken med detta upplägg är att din krönika har en koppling till något av de Globala målen. Om du skriver om att du sett folk skräpa ner med plast i naturen kanske just skräp är det du ska fotografera. Om du skriver om hälsa och välbefinnande och att du precis kommit på hur härligt det är att jogga kanske en bild på dina fötter i springskor är den perfekta bilden.1. Börja med att beskriva händelsen som du reagerat eller tänkt på. Undvik att nämna några namn eller peka ut personer som kanske är inblandade. Det är bra att utgå från något som är aktuellt, kanske något som är omnämnt i medier till vilket du gör en koppling till ditt eget liv eller handlande.
Hur man skriver en krönika exempel?
Checklistahittat en händelse som du reagerat på, gärna från vardagen.skrivit en kort intresseväckande inledning.förklarat hur och varför händelsen berört dig.tagit frågan till ett större sammanhang.argumenterat för din sak.tänkt på vilka motargument som finns och bemött dem.knutit ihop krönikan med en avslutning. Cachad
• Tänk på att din krönika kan bli läst av många personer om du väljer att publicera den på Mobilestories.se. Läsaren kan vara klasskamrater och lärare på skolan, men också personer som du inte känner.• Lägg lite extra tid på rubriken, ingressen (inledningen) och bilden i din artikel. Det kan öka dina chanser att väcka intresse och bli läst. I Mobile Stories får du hjälp av professionella journalister som delar med sig av tips till dig som är ung.• Tänk på att inte nämna några namn på personer om du skriver om saker som kan vara känsliga. Använd inte bilder på personer utan att stämma av detta med personen på bilden.Obs! Var alltid noga med att säkerställa att eventuella personer på bilden kan tänka sig att vara med i din debattartikel på mobilestories.se. Du måste fråga även om personen inte syns tydligt på bilden.
För att hitta det du vill skriva om i din artikel kan det vara bra att först diskutera med en kompis eller lärare. Se förslag på diskussionsfrågor nedan. Gör gärna stödanteckningar som du kan använda när du skriver din krönika.Men hur skriver man en bra krönika, om man inte behärskar temat till fullo? Det blir till att söka på internet. Där hittar du det mesta kring alla ämnen och många bra exempel. Men glöm inte att dubbelchecka och faktagranska den information du lyckas finna.Först av allt måste du formulera en bra rubrik på din krönika. De första meningarna eller det första stycket i din text, avgör om läsaren blir intresserad och fortsätter att läsa. Det är svårt att ange en mall, men fundera på:
Vill du ha en krönika publicerad i en tidning? Du kan ditt ämne och vill få igång en debatt. Då behöver du förmodligen inte göra någon research på nätet. Men du behöver veta hur man skriver en krönika steg för steg.
Om du ska skriva en krönika på beställning från en tidskrift, har du en fördel. Beställaren förutsätter att du har något väsentligt att avhandla kring ett specifikt ämne.En krönika är en personlig (subjektiv) text som nästintill kan se ut hur som helst (fri form). Det brukar handla om aktuella eller vardagliga händelser som många känner igen och kan identifiera sig med och så är de ofta humoristiska. En krönika är alltså en person som skriver subjektivt om sin samtid utifrån sig själv och sina egna upplevelser.
Krönika betyder tid på grekiska och från början var krönikor kronologiska sammanfattningar över något som hänt. Det som hänt är fortfarande ett huvudsakligt inslag i krönikan som idag brukar handla om något aktuellt eller en vardaglig händelse.Skribentens egna erfarenheter blandas ofta med ett allmänt resonemang. Reflektioner och jämförelser görs med utgångspunkt i såväl egna erfarenheter som i andra texter.
Krönikan ska vara fri i formen och författaren ska försöka skapa en igenkänningsfaktor så att läsaren kan identifiera sig med det som står i texten. En god krönikör försöker med hjälp av humor och nya och intressanta tankeled/tankesprång underhålla läsaren.
En krönika ska vara personlig och subjektiv, alltså utgå från författarens egna åsikter och värderingar – krönikören ska sätta sin alldeles egna prägel på texten.
Stilen är levande och personlig, utan att bli pratig eller talspråklig. Ett engagerande, fylligt, stilsäkert, insiktsfullt och initierat språkbruk kännetecknar en bra krönika.
En krönika innehåller ofta spännande fyndiga beskrivningar och ett målande språk. Du kan skriva krönikor inom flera olika ämnen till exempel sport- och filmkrönikor.
Hoppas du fått svar på frågan om hur skriver man en krönika. Följ mallen så har du en bra struktur att utgå ifrån. Men det absolut viktigaste brukar faktisk vara själva ämnet. För att skriva en krönika behöver du nämligen ha en personlig tanke eller åsikt om det du tänker skriva om. Välj därför gärna något du har funderat över i vardagen så blir krönikan roligare att skriva.Om du vill skriva en krönika med ingress så skriver du ingressen mellan rubrik och inledning. Men för det mesta brukar krönikor vara helt utan ingress.
För att göra krönikan mer intressant kan du blanda in mer allmänna tankar och situationer där läsaren kan känna igen sig. En underhållande krönika beskriver ofta vardagliga händelser på nya sätt. På så vis får läsaren också nya perspektiv.
En bra krönika blandar både personliga och allmänna tankar kring erfarenheter och situationer. Ett enkelt sätt att nå din läsare kan exempelvis vara att skriva om personliga erfarenheter. På så sätt blir texten personlig och det blir tydligt att det är en människas erfarenheter som ligger bakom orden.En krönika är en personlig text där du som skriver har relativt fria tyglar. Du kan skriva en krönika för att roa och underhålla dina läsare. Krönikor handlar ofta om dagsaktuella ämnen eller företeelser. Det är vanligt att du som skribent har en åsikt som du vill dela med dig av.
I slutet av din krönika bör du knyta ihop texten. Ett bra sätt kan vara att kortfattat dra en slutsats av det du skrivit om i krönikan. En klassiskt krönika innehåller ofta en knorr i slutet. Detta kan vara ett bra sätt att få läsaren att komma ihåg innehållet. Men du behöver inte ha en rolig avslutning på din krönika. Det går lika bra att avsluta med en uppmaning eller frågeställning som du följaktligen vill att läsaren bär med sig.Efter rubriken presenterar du själva ämnet eller företeelsen du ska skriva om. Ge gärna en bakgrund till varför du vill skriva om just det här ämnet. På så sätt blir texten personlig redan från start. Eftersom krönikor kan skrivas personligt så är de formella reglerna inte hårda. Så när du väljer rubrik till en krönika kan du gärna ta ut svängarna. Du kan använda dig av ironi eller påståenden som gör dina läsare nyfikna. Krönikan innehåller oftast en personlig vinkel på en åsikt. Du kan välja att låta din åsikt komma fram i rubriken eller i inledningen. En krönika är en personlig text där du kan föra fram en åsikt om i stort sett vad som helst. Men krönikan är inte en argumenterande text i vanlig bemärkelse. I krönikan behöver till exempel dina argument och åsikter inte vara underbyggda med fakta, Dina åsikter i en krönika kan lika gärna baseras på dina känslor och värderingar.
Hur många ord ska det vara i en krönika?
En krönika ska vara personlig och subjektiv, alltså utgå från författarens egna åsikter och värderingar – krönikören ska sätta sin alldeles egna prägel på texten. En krönika brukar ligga på max 3000 tecken – ca 500 ord.
11. Ibland kan du ”rama in” en text genom att börja med en episod ur ditt eller någon annans liv. Därefter avslutar du helt enkelt genom att berätta klart historien som du började med. BÖRJAN: ”Hemma hos oss finns en hemlig chokladlåda, men det har visat sig att den egentligen inte är så hemlig. Nöden har ingen lag och mer än en gång har jag hittat lådan fylld av tomma staniolpapper.” (Fortsätt skriva om choklad och dess egenskaper.) SLUT: ”Den hemliga lådan får alltså stå kvar på sin plats, men numera är den alltid fylld med fairtrade märkt choklad med en kakaohalt på minst 70%.”
Hur ska en krönika sluta?
Krönikan kan då sluta med: en slutsats eller aha-upplevelse, till exempel ”Ett par rutor choklad kan alltså vara ett utmärkt kosttillskott, så länge den är mörk.”
5. Du kan också försöka hitta en slutsats på aha-nivå (ibland kan det bestå av en slutsats från din research, ibland något du själv kommer fram till, men det kan också vara ett citat från expert du har intervjuat). ”Choklad ger faktiskt något förhöjda dopaminnivåer och vi tror att chokladen till och med förhöjer din förmåga till flow”, avslutar Xxx.
7. En fråga som leder vidare eller en vändning/ överraskning med humor (TWIST). Exempel a): ”Choklad kan till och med ge upphov till en känsla av att vara småförälskad. Kanske är det därför chokladasken blivit en klassisk kärleksgåva?” Exempel b) ”Nu är det upp till dig att avgöra om chokladen ska rensas ur skafferiet, eller om den kanske ska bytas ut mot en mörkare variant.”
Kan en krönika vara 1000 ord?
En krönika brukar normalt sätt vara omkring 500 ord lång. Det motsvarar ungefär en hel sida i text, och om du räknar antalet tecken brukar det ligga på omkring 3000 stycken.
6. Ibland blir det fint att avsluta med uppmaningar till läsaren/ föreslå något de kan göra för att lösa ett problem. Om du exempelvis skrivit om fördelar om choklad ”Vill du njuta med gott samvete, kan du alltså helt enkelt kolla efter fairtrademärkningen nästa gång du handlar.”
Skrivarkurserna ges i min egen regi och på distans. På så sätt finns det alltid en kurs nära dig. Under första lektionen samlar jag in frågor, funderingar och förväntningar från deltagarna så att du ska få så stort utbyte av lektionerna som möjligt.
8. Det kan också fungera bra att avsluta med en rad kuriosa: ”Med tanke på chokladens alla värdefulla egenskaper är det inte förvånande att den en gång i tiden användes som ekonomisk valuta bland Mayaindianerna. De ansåg att choklad var dyrbarare än guld.”
10. Peka mot framtiden. ”I en inte alltför avlägsen framtid kan det till och med hända att flavoniderna i choklad kan extraheras för att få fram medicin för äldre människor med nedsatt kognition.”*
Över hundra deltagare har hittills gått mina författarkurser och kurserna har genomgående fått toppbetyg. Du kan även delta i mina skrivarkurser på distans, oavsett var du bor. Allt du behöver är en dator med uppkoppling. Mitt mål är att din författarambition ska bli verklighet, oavsett om du vill skriva för att det är ditt stora intresse, eller för att ge ut en bok.
3. Oftast blir det fint att återgå till den ton du använde i början. Om du skrev personligt (som i en krönika) är det alltså läge att landa i det personliga på slutet igen. Har du däremot skrivit en objektiv faktatext är det inte läge att plötsligt bli personlig, utan håll tonen neutral.
Hur skaffar man en skrivrutin som funkar? Hur tar man sig över tröskeln under dagar då man inte har någon energi? Och vad gör man när manuset börjar spreta åt alla håll? Sist, men inte minst, hur går du till väga när boken är klar och du vill få den utgiven? Här får du svar på dina frågor samtidigt som du skrivtränar, jobbar mot dina personliga mål och har roligt.1. Bestäm dig för vilken känsla du vill ska eka i läsaren efter läsningen: om det ska vara som en belöning att läsa, en aha-upplevelse, ge ett skratt eller en värdefull insikt. När du vet vad du vill med texten och slutet blir det också lättare att få ihop det. 4. I sin enklaste form funkar det utmärkt med en ”vanlig slutsats” som får spegla början eller svara på artikelns huvudfråga. Exempel: ”Ett par rutor choklad kan alltså vara ett utmärkt kosttillskott, så länge den är mörk.” I toppmenyn hittar du skrivkurserna, uppdelade på tre nivåer. Jag erbjuder också författarkurser på Långsunda Gård i Stockhholm, samt i Frankrike – läs mer via länkarna i menyn.
Vad är typiskt för en krönika?
En krönika är en personligt skriven artikel om vardagliga, aktuella händelser som andra också kan relatera till. Det kan gälla krönikörens privata åsikter eller något som har tagits upp i media. Ofta vill krönikören få läsaren att börja tänka efter själv. Krönikören skriver om saker som ideal, normer och orättvisor.
Jag heter Jorun och jobbar som författare, leder skrivkurser och frilansar. Som trebarnsmamma har jag en hel del knep och erfarenheter kring hur man skapar skrivtid och prioriterar. Jag brinner också för skrivandet som hantverk, från idéer och berättarknep till den magi som uppstår när karaktärerna får ett eget liv och berättelsen tar över.2. Tänk på att slutet i de flesta fall hör ihop med början. Ett knep för en snygg hopknytning är att kolla efter frågor som väcks i början av texten eller i rubriken. Avsluta med en rad som refererar tillbaka till den hypotetiska frågan i början.Vill du bli författare? På mina skrivarkurser får du verktygslådor som inte bara innehåller skrivråd och regler, utan framför allt skrivlust, inspiration, berättarknep, dramaturgi och manusutveckling. Vi går igenom hur du utvecklar dina karaktärer, dialoger och miljöer samt hur du skapar trovärdighet, men också praktiska frågor kring skrivandet.
12. Det händer ibland att det finns en bra mening att avsluta med någonstans i artikeln, inte sällan nära slutet … sök i så fall en bra slutsats/ laddning och flytta den helt enkelt till slutet.
Funderar du över hur du ska avsluta en bloggtext, en artikel eller krönika? Ibland kommer ett slut på en text som på beställning och av ren instinkt men det finns också knep för att hitta ett effektfullt avslut. Liksom så mycket annat i skrivandet är det något du kan träna upp. För att få inspiration till att skriva en krönika kan man läsa krönikor på t.ex. dagstidningarnas hemsidor. Hitta en krönika med ett ämne som intresserar dig och läs den. Skriv ner vad du tyckte var bra. Två exempel på krönikor: Beskriv händelsen och vad den fick dig att tänka och känna. Ta sedan dessa tankar till ett mer generellt plan. Förklara varför du reagerat på händelsen och vad du tycker, och glöm inte att argumentera för din sak. Du ska vara tydlig och övertygad i dina argument, men tänk också på att det kommer finnas motargument. Hitta motargumenten och bemöt dem. Varför är dessa felaktiga?Tänk på en händelse som de reagerat på och som väckte tankar och känslor. Det får gärna vara en händelse från din vardag, detta gör att det blir lättare att göra krönikan personlig och lokalt anknuten. Du vet att du har hittat ett bra ämne när du märker att du hittar argument och åsikter som tar diskussionen till ett större sammanhang än den enskilda händelsen.
En krönika är en argumenterande text, men den kan skrivas väldigt fritt. Du kan till exempel gärna använda stilistiska medel som metaforer och liknelser, men gör det bara om det hjälper dig att få fram ditt budskap. Tänk alltid på att anpassa språket efter läsaren. Om du ska skriva en krönika i skolan ska du inte försöka imponera på läraren med krångliga formuleringar och ord, utan skriv så att du känner dig bekväm. Våga också utnyttja friheterna man har när man skriver en krönika: skriv så att det känns roligt och inspirerande. För att lyckas med detta är det viktigt att du har hittat ett bra ämne. Läs igenom texten när du är klar för att undvika slarvfel. Låt också någon annan läsa igenom och ge tips.
Skriv ett inledande stycke som leder in läsaren på ämnet. Det är inte nödvändigt att du presenterar händelsen redan i ingressen, men på något sätt ska du få läsaren att förstå vilket ämne du kommer att ta upp i krönikan.
En krönika är en personlig tolkning av en händelse. Viktigt i en krönika är just att den är personlig, den ska alltså innehålla krönikörens egna tankar och kommentarer. Krönikor kan skrivas ganska fritt, men vissa punkter är bra att alltid tänka på.
Vad är en krönika exempel?
En krönika är en personligt hållen text om något aktuellt ämne som kan intressera många. Skriv din krönika. Ge exempel på egna och/eller andras erfarenheter av hur man kan uppleva sina föräldrar och jämför erfarenheterna med vad som framkommer i texthäftet. Cachad
Krönikor är som sagt väldigt fria texter att skriva, så använd din fantasi och var engagerad när du skriver dem, men tänk på att du har fått med grunden, alltså skildrat och kommenterat en händelse som väckt dina känslor. När du börjar bli färdig, kontrollera att du har:Läxhjälp.nu erbjuder gratis guider på internet. Inför läxor och prov kan det även behöves en privatlärare som sitter ner med dig i lugn och ro och går igenom det du behöver kunna. Vi hjälper dig med allt från löpande läxhjälp till klippkort och kurser.