Namnsdag 13 Februari

Detta är en lista över Sveriges namnsdagar sorterad efter datum. Den nuvarande namnlängden har funnits sedan 2001, och innehåller sedan dess både ennamns- och tvånamnsdagar. Totalt listas 616 namn, varav 300 är kvinnonamn och 316 är mansnamn. Från och med år 2022 innehåller namnlängden 627 namn, 310 namn som oftast bärs av kvinnor och 317 namn som oftast bärs av män.

På trettondagen äter man gott i Frankrike men på samma sätt som med julmiddagen äter man olika saker i olika delar av landet. Om dagen firas i norra Frankrike äter man galette des rois som är en kaka baserad på smördeg och frangipane (en läcker tjock mandelkräm, red. anm.). I kakan gömmer man en lite porslinsfigur kallad ”la fève” och den som får figuren i sin kakbit får kalla sig kung eller drottning för en dag. Som pricken över i kan man också dekorera sin galette med en kungakrona.Den 6 januari är en traditionsfylld dag i Frankrike. Då välkomnar man nämligen det nya året och firar att de tre vise männen fann Jesusbarnet i sin krubba. Lär dig mer om traditionerna och få receptet på galette des rois som är typisk för högtiden i norra Frankrike!

Pensla kanten med lite vatten och lägg sedan den andra smördegsplattan ovanpå. Tryck noggrant ihop kanterna med fingrarna så att fyllningen inte rinner ut och använd sedan en gaffel för att göra mönster i smördegen. Pensla ovansidan med äggulan och rita också ett rutmönster med en vass kniv.

Här på France.fr älskar vi båda kakorna lika mycket och därför har vi slagit oss ihop med franska ambassaden i Köpenhamn som här delar med sig av sitt recept på galette des rois!Att fira namnsdagar ger människor ytterligare en anledning att fira, utöver födelsedagar och stora helgdagar. Det kan vara ett sätt att visa uppskattning och kärlek till vänner, familj eller kollegor, genom att skicka ett kort, ge en liten present eller helt enkelt genom att önska dem en ”glad namnsdag”. Detta kan skapa en positiv atmosfär och förstärka sociala band.

Kommittèn består i dagsläget av flera akademiska experter. Dessa inkluderar professor Bo Ralph från Svenska Akademien, professor östen Dahl från Vetenskapsakademien, professor Lars-Erik Edlund från Vitterhetsakademien samt docent Katharina Leibring från Institutet för språk och folkminnen. Namnsdagar är en tradition som innebär att specifika dagar på året associeras med särskilda namn. Det är vanligt att folk frågar varandra, eller söker på internet på vem eller vilka som ska fira dagens namnsdag. Denna tradition har rötter i flera olika kulturer och religioner, inklusive kristendomen, där namnsdagar ofta var kopplade till helgon. Till exempel, i Sverige, Finland och många andra europeiska länder, är namnsdagar kopplade till den kristna traditionen. Ursprungligen var det helgons dagar som firades, där ett visst helgon associerades med en specifik dag på året. Denna tradition utvecklades över tid för att inkludera mer ”vanliga” namn, inte bara helgon. I vissa länder, som Sverige, har kyrkan haft stort inflytande på hur namnsdagar fördelas över året, medan det i andra länder har utvecklats på olika sätt.

Blommor gör vem som helst glad, och en vacker bukett blommor är bara ett klick bort. Blombuketten du väljer levereras smidigt hem till den person du vill fira tillsammans med ett personligt meddelande.Vill du skicka andra typer av hälsningar eller presenter? Hos Nallebudet kan du skicka både choklad, personliga hälsningar och gosedjur till släktingar, vänner och bekanta. Det finns mängder med färdiga paket och presenter att välja mellan — så får du inspiration på köpet!

Att ge bort en upplevelse är en lite större present, men en oförglömlig sådan — välj bland mängder med olika upplevelser i alla möjliga olika inriktningar och prisklasser. Hittar du något för den du vill fira?

Bandhagen, Enskede, Enskede gård, Enskededalen, Hägersten, Johanneshov, Lidingö, Nacka, Nacka strand, Solna, Stockholm, Tomteboda, Trekanten, Trångsund, Årsta

Texten på sidan är hämtad från Förnamn i Sverige – kortfattat namnlexikon av Eva Brylla. Eftersom boken publicerades redan 2004 har delar av innehållet blivit föråldrat. Det gäller bland annat vissa termer, uppgifter om namnens nuvarande popularitet och deras ålder i Sverige. Arbete pågår på Isof med att ta fram en ny, reviderad upplaga av lexikonet, och vi planerar att uppdatera innehållet på webbplatsen under 2023.

Under 1300-talet utvecklades på danskt område Absalon till Axlan, Axilen/Axelen. Vid sistnämnda former kom ‑en att uppfattas som bestämd artikel och föll, varvid namnet anslöts till namn som Torkel. Namnet är ett av de populäraste småbarnsnamnen under de senaste åren.

Fruntimmersveckan är den näst sista veckan i juli, 18–24 juli, då alla dagarna utom den första (Fredrik, Fritz) bär kvinnonamn: Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma, Kristina. De flesta namnen är fast förankrade i almanackan sedan andra halvan av 1700-talet och tillhör de partier som förändrades minst när den nya namnlängden togs i bruk år 2001. I december finns en manlig motsvarighet till fruntimmersveckan, ”gubbtian” Öppnas i nytt fönster..Vilka är då fruntimren i almanackan? Vi tar hjälp av namnlexikonet Förnamn i Sverige för att titta lite närmare på namnen. Rubriken ”tidigast belagt” anger när namnet första gången förekommer som förnamn i skriftliga källor i Sverige och ”i almanackan sedan” anger när namnet fick sin plats i namnlängden på nuvarande datum.De första kända beläggen för begreppet ”fruntimmersvecka” finns från 1840-talet. I dag säger man ofta att fruntimmersveckan är särskilt regnig (”fruntimren håller inte tätt”). Förr var det särskilt Margaretadagen den 20 juli som ansågs stå för regnandet (”Margareta gråter”, ”Greta väter nöten”). Frågar man Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., infaller visserligen veckan under en av årets nederbördsrikaste perioder men skiljer sig inte från veckan före eller efter.

Den 13 januari bär i den svenska almanackan namnet ”Knut”, men också ”Tjugondedag jul”. Det är den dagen som anses vara den sista riktiga juldagen, nu tar julen slut. Men vem var egentligen Knut?Kort svar: Knut som har namnsdag 13 januari var en prins som mördades 7 januari 1131. Under slutet av 1600-talet flyttades hans helgondag till 13 januari.

Knut Lavard var, enligt traditionen, en dansk prins som mördades den 7 januari eftersom hans fiender väntade till efter julefriden med att ta honom av daga. Han överfölls på väg hem från en julfest. Sedermera blev Knut helgonförklarad och hans dödsdag firades. Knut var, tillsammans med Erik den helige och Olof, ett av de populäraste helgonen under den nordiska medeltiden.Det finns 104 namnsdagsbarn i februari. Månaden inleds med Max och Maximilian som har namnsdag 1 februari och avslutas med Maisie, Maja, Majli, Manja, Mari, Maria, Mariella, Marielle, Marietta, Mariette, Marion, Marja, Marjatta, Marjo, Mary, Maryam, Mia, Mimmi och Mimmie som alla har namnsdag 28 februari.

Namnsdagarna är hämtade från Akademialmanackan som ges ut av Svenska Akademien och innehåller en namnlista som förutom de 616 namnen som ingår i den vanliga namnlängden även innehåller vissa namn som är språkligt besläktade med dom.Litteraturhistorikern Karl Warburg skrev senare att diktverket hade blivit bortglömt eftersom ”just den egenskap, som mäktigast intog samtiden, språkets utomordentliga renhet och sammetslena skönhet, icke kunde verka med samma styrka hos senare tiders läsare”.

Atis och Camilla är två ungdomar med rena hjärtan som båda vuxit upp i oskuld. Atis lever ett lyckligt jägarliv och Camilla är prästinna i gudinnan Dianas tempel. En dag kommer en jägarskara instörtande i templet för att lägga en del av sitt byte på gudinnans altare, och i spetsen syns Atis med ett fångat lejon. Mötet mellan honom och Camilla blir avgörande för dem båda. Camilla har från denna stund ”glömt allt, som intet Atis är, och ren ett evigt sår hon i sitt hjärta bär”. Camilla är dock bunden av ett kyskhetslöfte som hon avgivit till Diana. Atis har också blivit förälskad och är förtvivlad vid tanken på att Camilla vigt sitt liv åt Dianas tjänst. Atis och Camilla är en versberättelse i fem sånger på alexandriner av Gustaf Philip Creutz som publicerades 1762 i Tankebyggarordens Witterhets-arbeten, II tomen. Enligt ett brev från Carl Christoffer Gjörwell den 2 juni 1761, hade Creutz dock då nyligen publicerat dikten som ett särtryck. Atis och Camilla fick stort genomslag har ansetts vara det mest fulländade verket inom frihetstidens verskonst. Det blev vanligt att lära sig långa stycken av diktverket utantill. Oscar Levertin beskrev verket som ”de ömma själarnas andaktsbok på sin tid”. Han jämförde diktverket med Mozarts musik då det liksom liksom denna ”är ända till randen bräddad av vårens och ett ungt blods livsbetagenhet”. Per Wieselgren omtalade på 1840-talet att han känt 70-åriga gubbar som inte utan tårar förmått att läsa slutet i det landskapsstycke på vers där en sårad hind tar sin tillflykt till Camilla och döende slickar hennes hand.

De tre vise männens tillbedjan. Deras avfärd från kung Herodes. Här är det intressant att kommentera hur bonaden skildrar de vise männen som samtida högtidsklädda nordbor och Josef och Maria, med värdighet och högtidsklädsel, inte som utmattade människor i ett stall på landsbygden i Palestina år 0.Än i dag lever seden att gå med stjärnan kvar på vissa ställen i Sverige, till exempel i Stockholms skärgård. ”Staffansvisan” och ”Goder afton, goder afton, båd’ herre och fru” är visor som sjungits länge i stjärnupptågen.

Därefter befaller Herodes att alla gossebarn i Betlehem som är två år och därunder ska dödas. Därigenom hoppades Herodes att bli av med en konkurrent om kungatronen. Men Jesusbarnet räddas genom flykten till Egypten. Denna legend är bakgrunden till att 28 december kallas värnlösa barns dag, tidigare menlösa barns dag.Berättelsen gestaltar de tre vise männen som ledda av Betlehems stjärna färdades till Jesusbarnets krubba. Enligt berättelsen frambar de guld, rökelse och myrra som gåvor. I folkliga traditioner namngavs de tre vise männen som Kaspar, Melchior och Baltasar och sades representera Europa, Afrika och Asien.Trettondagen 6 januari firas i Norden till åminnelse av de tre vise männens besök i Betlehem efter Jesu födelse. I Danmark och Norge kallas högtiden ännu ”Helligtrekongersdag”.

Julbockens roll i sammanhanget är något mer diffus. Julbocksupptågen är en tradition med rötter i medeltida Nikolausspel och möjligen även i förhistoriska riter. I katolska länder brukade en figur utklädd till S:t Nikolaus komma den 6 december med belöningar till de skolbarn som varit flitiga. Han brukade åtföljas av en djävulsfigur i bockgestalt som straffade de olydiga barnen. Julbocken har även varit julklappsutdelare och han var en populär figur i de olika julupptågen där han hade en framträdande roll. S:t Nicolaus dag firas ännu i bland annat Tyskland.

I stjärngossetågen var det ofta julbocken som samlade in det som skänktes. Julbocken var ibland försedd med en tratt mellan käkarna vari brännvinet kunde hällas rakt ner i en kagge som hängde runt halsen så att det kunde sparas till ett senare tillfälle.Även i äldre tid mottogs ibland stjärngossetågen med blandade känslor. I vissa fall förbjöds till och med tågen. I Stockholm anklagades 1655 några skolynglingar för att ”i förleden julhelg lupit kring om staden med en stjärna och apats med Kristi födelse och andra heliga verk”. 1721 utfärdades i Stockholm ett förbud som löd: ”Den som understår sig att hädanefter löpa omkring Gator och Gränder med den så kallade Juhl-bocken, Stiernan och andra fåfängligheter, den skal genast fasttagas och med behörig näpst blifva ansedd. År 1807 skriver Märta Helena Reenstierna (Årstafrun) i sin dagbok att ”Musikanter och sjungande pojkar vrålade eftermiddagen i stugan”. I en del fall var stjärngossetågen säkert också ett sätt för fattiga att få gåvor eller för andra att få sprit. I Ivar Lo-Johanssons bok ”God natt jord” säger en statarpojke på trettondagen till en annan: ”Tror du att vi får nån sprit?”. Den andre svarar ”Ja, vad fan tror du vi annars skulle gå för?”Herodes stalldräng Staffan var den som, enligt legenden, först ser Betlehemsstjärnan och spår att den visar att en större och mäktigare härskare än Herodes är född. Herodes svarar att det är lika omöjligt som att den stekta tuppen ska gala. Då reser sig tuppen på fatet och galer – och som tack för den ovälkomna spådomen låter Herodes stena sin stalldräng.

Ibland sågs det som hedersamt att få stjärngossebesök, i andra fall såg man besöket som direkt anstötligt. Men besök av stjärngossar var så etablerat att utan ”så var det ingen jul”, som en man född 1853 berättade. När stjärngossarna i Lilla Edet år 1897 för första gången uteblev var saknaden stor: år efter år genom tiderna hade julstjärnan snurrat i gator och gränder, och de mörka, snöiga julkvällarna hade genljudit av stjärngossarnas sång. Stjärngossetågen finns kvar i våra dagar. Bland annat dokumenterade Nordiska museet 2010 stjärngossetåg i Stockholms norra skärgård. Där åkte de snöskoter på isen mellan husen och de mottogs för det mesta med glädje, men ibland också med ambivalens.De tre vise männen var centralgestalter, iförda sockertoppsformade strutar och vita skjortor. En nedsotad och ruskig Herodes med sina knektar, liksom en julbock som stångades och gjorde våldsamma utfall om han var missnöjd med belöningen, fanns med i tågen.

På vissa håll i Sverige kom stjärngossarna eller Staffanssångarna redan på annandag jul. På andra håll dök de upp på trettonhelgen, med början på trettondagsafton. I städerna tiggde på detta sätt djäknarna (latinskoleelever) ihop till sin försörjning under jullovet. På landsbygden samlade ungdomarna ihop till ett gemensamt kalas. I den svenska och nordiska traditionen exemplifierar stjärngossetågen att religiösa, lekfulla och folkliga föreställningar blandas i högtider. Stjärngossetågen kan ses som en form av folklig teater. I flera högtider finns rituellt ironiska och lekfulla inslag, så även i trettondagen.Trettonhelgen firas till minnet av de tre vise männens besök i Betlehem efter Jesu födelse. I det svenska bondesamhället vandrade stjärngossar runt i byarna och uppförde ett skådespel som byggde på Bibelns berättelse om stjärnan över Betlehem. Dessa stjärngossar är upprinnelsen till vår tids stjärngossar.

Namnsdagar i februari är samma år efter år och det enda som ändras är veckodagen då namnsdagen infaller. De namnsdagar du hittar i februari månad fastställdes redan 2001. Några av de personer som har namnsdag i februari är Max, Agda, Maria och Valentin.

Se gärna vilket namn som har namnsdag under årets andra månader: Januari, Februari, Mars, April, Maj, Juni, Juli, Augusti, September, Oktober, November och December.