Det finns en separat Stretta-webbplats för landet Tyskland. Om din beställning ska levereras till detta land kan du byta så att leveranstider och fraktvillkor visas korrekt. Din varukorg och ditt kundkonto förblir oförändrade.TEMA 1800-TAL Industrialiseringen av Sverige ÅR.8 V.5-11 För att nå målen för godkänt skall eleven Redogöra för skiftesreformerna och förändringarna i jordbruket under 1800-talet Redogöra för några betydelsefulla
3 3 Degree programme in music Music pedagogue Sidantal: 37 Instructor: Hannu Lehtinen Jannicke Ingelin A STUDY ON THE B-FOOT JOINT In my thesis I have chosen to discuss the B-foot joint, one of the three main pieces the modern western concert flute consists of. I will analyze the history of the B-foot joint where and when it appears and the problems that may occur when one changes from a C- to a B-foot joint. To be clear I have also given an account of the other existing foot joints and the other joints the flute consists of. The literature I have used while analyzing this field is for example The Flute Book by Nancy Toff and The Flute by Ardel Powell. The subject I have chosen to focus on in my thesis is how the change from a C- foot joint to a B- foot joint affects the technique and the sound. To be able to do research on this subject, I had to use oral sources since there is no written literature on this area from before. I have been doing interviews and discussed with my colleagues and teachers, but also used my own experience as a source of information. The conclusion I ve come through by doing this is that no one else can decide for another flutist which foot joint to choose. It is all a matter of what one wants from ones instrument, how one wants to express oneself and personal taste. There are a few challenges, though, that one has to face if one decides to switch foot joints. The problem areas I have chosen to analyze further are how it affects the posture and the technique of the right hand pinky. One who starts playing with a B-foot joint must see to that the end of the flute does not start hanging because of the increased weight. This will probably happen before the muscles adjust to the higher weight. The fact that the right pinky has difficulties to adjust to the added clefs is natural and it will take its time to get used to the new position of the C-clef. Which foot joint one chooses to play with is often determined by the sound qualities the foot joint in question possesses. It is natural that the sound differs, since the harmonics changes according to what tones that are available on the flute. Thus the sound of the B-foot joint is a bit darker and fuller in the second and third register than the sound of the C-foot joint. KEYWORDS: flute, history, instrument
36 36 Fördelar man kan förvänta sig är, förutom att registret blir bredare och att man kan spela hela flöjtens repertoar och de facto även oboens, att det tredje registret klingar bättre, större och lite renare. Baksidan är dock att det låga registret inte klingar lika klart som med en C-fot. Själv tycker jag att det är en fördel att kunna värma upp ända ner till h. I min åsikt anser jag att jag får c1 att tända bättre nu än med min C-fot när jag har den möjligheten. Det uppväger för min del det eventuellt svagare soundet i det låga registret. Även om jag inte har kunnat ge ett rakt svar på frågan om vilken fot det lönar sig att välja, så hoppas jag att jag i alla fall med hjälp av denna avhandling har kunnat förse någon med tillräckligt mycket information och fakta för att man ska kunna bilda sin egen uppfattning i frågan.
37 37 LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING Litteratur Baferos Fair, D Flutists Family Tree: In Search of the American Flute School. The Ohio State University. Powell, A The Flute. New Haven och London: Yale University Press. Toff, N The Flute Book. Newton Abbot London: DAVID & CHARLES. Artiklar Boyd Schultz, D. & Austin, S. F.Piccolo. Practice: What Are You Waiting For? TBA Journal – December 2003 Volume 5, No Internet Fluteinfo.com: (Clark, J. Referens ) Flöjt.nu – en flöjtskola av Anders Norén, Roger Norén och KG Johansson: (de Val, Å. Referens ) Flöjtmaria: (Odsvall, M. Referens ) Larry Krantz Flute Pages: (Krantz, L. Referens ) Woodwinds: Prislista hittas via: Soittimet/Puupuhaltimet/Huilu. (Referens ) Bilder Bild 1. ( ) Bild 2. ( ) Bild 3. ( ) Bild 4. ( ) Bild 5. ( ) Bild 6. ( ) Bild 7. ( ) Bild 8. ( ) Bild 9. ( )
! ”##$%&’ ()* +,’- ) Examenskonsert 5 juni 2013 Stora Salen, Kungl. Musikhögskolan Bård Eriksson, kontrabas Program Johann Sebastian Bach (1685-1750) Svit nr 2 för solo cello Sats 5 Kontrabas: Bård Eriksson
Hanna Rüngen Wallner Unit course plan English class 8C Spring term 2018-01-11 w.2-8 forgery safe robbery burglar crime scene Mål och syfte med arbetsområdet Utveckla sin förmåga att: – kommunicera i tal
26 26 Bild 12. Doppler: Hungarian Pastorale Fantasie. Doppler, F. & C.: Fantaisie on Hungarian Motives, Op.35 (2 fl) Doppler, F. & K.: Rigoletto-Fantaisie (duo concertant), Op.38 (2 fl) Doppler, F.: Concerto for 2 flutes in Dminor (2 fl) Faure, Gabriel: ’Dolly’ Berceuse Op 56, No 1 (i Galways transcription ett valfritt lågt h I den fjärde sista takten) Foss, Lukas: Three American Pieces Fuerstenau, A.B.: The Illusion, Adagio and Variations, Op.133 Fuerstenau, A.B.: Rondo Brillant, Op.102 (2 fl) Fuerstenau, A.B.: L’Union, Op.115 (2 fl) Fuerstenau, A.B.: Caprice No.1, Op.80 Fuerstenau, A.B.: 26 Preludes — Cadenzas for solo flute – preludes X and XII Fuerstenau, A.B.: Concerto in D op 84 (sats 1) Gieseking, Walter: Sonatine for flute and piano Glick: Sonata (sats 2) Grenfell, Maria: ”Four Pooh Stories” soloflöjt (sats 2, h hörs inte men behövs för harmonierna) Griffin, Charlie: Syrinx Rondo Handel: Arrival of the Queen of Sheba, Magic Flute av James Galway Hindemith: Canonic Sonata Khatchaturian: Flute concerto (Rampal edition) Keller, Charles: Trois Fantaisies, Op.51Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik Handledare: Peter Berlind Carlson Hanna Edqvist Examensarbete Examenskonsert 28 maj/19.00/reaktorhallen Hanna Edqvist,Preschool Kindergarten Objectives CCSS Reading: Foundational Skills RF.K.1.D: Recognize and name all upper- and lowercase letters of the alphabet. RF.K.3.A: Demonstrate basic knowledge of one-toone letter-sound
Arbetslag: Gamma Klass: 9A Veckor: 34-39 År: 2019 Chapter 1 : Who do you think you are?. Syfte Förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter. Formulera sig och kommunicera i talNOTKATALOG Daniel Berg NOTKATALOG Daniel Berg Marimba solo BLUE MEMORIES 4 ½ oktaver (alt för 4 1/3) Svårighetsgrad: 4 (av 6) CATTELIN 4 1/ Durata: 2,5 minuter Svårighetsgrad: 5 (av 6) Pris: 95kr DECEMBER
Schenker Privpak AB Interface documentation for web service packageservices.asmx 2012-09-01 Version: 1.0.0 Doc. no.: I04304b Sida 2 av 7 Revision history Datum Version Sign. Kommentar 2012-09-01 1.0.0
instrument och Genrer Ett utdrag Klassisk Musik / Västerländsk konstmusik Klassisk musik är ett mer vanligt namn för det som egentligen heter västerländsk konstmusik. Det är sådan musik som vi i Europa
Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A
YES NO/JO! NEJ! (op 10, 1987) OH YES! OH NO!/Åh JO! ÅH NEJ! (op 1, 2002) TEXT och MUSIK: Gudrun Lund (f 190) Dansk pianist, violinist och kompositör Gudrun Lund växte upp i Aalborg och flyttade till KöpenhamnKurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Handledare: Elemer Lavotha Leo van Debré Examensarbete
1 Jimi Hendrix I m the one that has to die when it s time for me to die, so let me live my life, the way I want to 2 James Marshall Hendrix (född Johnny Allen Hendrix den 27 november 1942i seatle Washington,6 6 INLEDNING För tre år sedan stod jag inför ett stort beslut. Det var dags för mej att göra ett instrumentbyte och köpa en ny flöjt. I och med det ställdes jag inför dilemmat att välja mellan en flöjt med standard c-fot, som jag dittills spelat med hela mitt liv eller den mer sällan behövda h-foten. Jag valde h-foten och förändringarna som följde med detta gav mig idén till mitt slutarbete. Då jag stod inför det valet hade det varit bra om jag hade haft några konkreta råd att gå efter. Jag visste inte mycket om de olika fötterna och hur de påverkar spelandet. För mig var det mest en fråga om jag vill kunna spela lilla H med min flöjt eller ej. Medan jag har skrivit och gjort research inför mitt slutarbete har jag insett att det är så mycket mer det är bra att veta innan man gör sitt beslut. I denna avhandling kommer jag alltså främst att jämföra hur det är att spela med olika fötter, i första hand C- och H-foten. Påverkar det soundet och tekniken betydande? Vilka problem eller fördelar kan man stöta på? Vilken fot lönar det sej egentligen att välja? Jag vill undersöka om det går att ge ett entydigt svar på frågan som många unga flöjtister ställs inför då det är dags att köpa sin första professionella flöjt. Om det inte är möjligt, vill jag åtminstone ge utförlig bakgrundsinformation att bilda sin egen uppfattning ifrån. Därför har jag velat förklara så utförligt som möjligt om H-fotens historia och bakgrund, samt varför den används. Då jag började insamlandet av information gällande ämnet stod det relativt fort klart att det egentligen inte finns så mycket tryckta källor att tillgå. H-foten behandlas ofta som en bisak i alla böcker och artiklar, vilket gjort att jag har fått leta med ljus och lykta efter tillförlitlig information. På grund av detta baserar sig största delen av min avhandling på mina egna erfarenheter och intervjuer av mina kollegor och lärare, vilket var nödvändigt för att kunna analysera hur H- foten påverkar spelandet eftersom det inte finns litteratur som behandlar detta ämne. Den bok där det fanns mest information som inte enbart behandlade det faktum att H-foten är standard i USA utan att förklara varför var Nancy Toffs The Flute
Utvärdering SFI, ht -13 Biblioteksbesöken 3% Ej svarat 3% 26% 68% Jag hoppas att gå till biblioteket en gång två veckor I think its important to come to library but maybe not every week I like because
5 5 3.1 Hållningen Händernas position Tekniska fördelar? Påverkan av soundet När ska man börja spela med H-fot? 34 4 SAMMANDRAG 35 LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING 37 BILAGOR BILAGA 1. Frågorna i min undersökning skickad till kollegor och lärare. (Maj 2011) BILDER Bild 1. Flöjtens delar. 8 Bild 2. Yamaha Sterling munstycke med de olika delarna utmärkta. 9 Bild 3. Kropp. 10 Bild 4. Brannen Brothers D-fot i guld. 12 Bild 5. Brannen Brothers C-fot i guld. 13 Bild 6. H-fot med h-klaffens mekanism utmärkt. 14 Bild 7. H-fot med Gizmo-klaffens mekanism utmärkt. 15 Bild 8. Fauré: Pavane Op. 50, fl 1&2. 22 Bild 9. Mendelssohn: Midsummer Night s Dream, sats 5, fl Bild 10. Mahler: Symfoni nr 5, sats 2, fl Bild 11. Villa-Lobos: Assobio a Jàto, sats 2, fl&vc. 24 Bild 12. Doppler: Hungarian Pastorale Fantasie. 26 Bild 13. Schubert Trockne Blumen Introduction & Variations, variation Bild 14. Grepptabell för tvärflöjt, pilen visar greppet för c4 med C-fot. 32 Bild 15. Grepptabell för tvärflöjt, pilen visar greppet för c4 med H-fot. 32Typiskt för Medeltiden Homofoni en tydlig melodi Bordun en eller ett par toner som ligger still i bakgrunden Rytm på trumma eller entonigt stränginstrument Om musiken låter som om den kunde vara med i Flöjt var det här! En undersökning om hur spel på piccola och altflöjt påverkar flöjtspelandet. Karin Fahlén Musik, konstnärlig kandidat 2017 Luleå tekniska universitet Institutionen för konst, kommunikation 7 7 Book där hon använt sig av Dr. George Bradleys underökning där han forskat i hur soundet skiljer sig fysiskt mellan C- och H-foten. Även Ardel Powells The Flute visade sig överraskande användbar. När det gällde att ta reda på varför H- foten är standard i USA, vilket de flesta källor glömmer bort att förklara, visade sig avhandlingen jag hittade på internet av Demetra Baferos Fair vara en guldgruva.Workplan Food Spring term 2016 Year 7 Name: During the time we work with this workplan you will also be getting some tests in English. You cannot practice for these tests. Compulsory o Read My Canadian
16 16 Dessa instrument är dock mycket ovanliga idag då man som regel istället använder sig av en altflöjt om man vill nå detta register. Att låta tillverka en A-fot är för det första onödigt dyrt och för det andra så påverkar det soundet mycket negativt, speciellt i det låga registret då den tappar C-flöjtens kännspaka klang och mister sin klarhet för att istället bli mycket dov. Har man behov att spela så lågt lönar det sej absolut att göra det på en altflöjt, då detta klingar mycket bättre.Till pedagogen Syfte: Eleverna ska ha roligt tillsammans i situationer där eleven är ledare. Eleverna ska träna sig på att läsa och förstå en engelsk text. Eleverna ska lockas att läsa och tala högt påENGELSKA B MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET) Du skall förstå vad som sägs i längre sekvenser av sammanhängande tydligt tal som förmedlas direkt eller via medier och där innehållet kan vara obekant för dig- University I would like to enroll at a university. Stating that you want to enroll I want to apply for course. Stating that you want to apply for a course an undergraduate a postgraduate a PhD a full-time 6 th Grade English October 6-10, 2014 Understand the content and structure of a short story. Imagine an important event or challenge in the future. Plan, draft, revise and edit a short story. Writing Focus KUNSKAPSSTEGE FÖR KLARINETTSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Jussi Junttila, MIK INLEDNING I den här så kallade ”Kunskapsstegen”, har vi försökt precisera
Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap Många studier visar idag att långvarigt stillasittande innebär en ökad
KUNSKAPSSTEGE FÖR SAXOFONSPEL (POP/JAZZ) vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Jussi Junttila, MIK INLEDNING I den här så kallade ”Kunskapsstegen”, har vi försökt
KUNSKAPSSTEGE FÖR KONTRABASSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Aida Salakka, MIK Marja-Helena Ojanperä, Juvenalia INLEDNING I den här så kallade Kunskapsstegen,
12 12 Bild 4. Brannen Brothers D-fot i guld C-fot C-foten uppfanns under andra hälften av 1600-talet, innan detta hade tvärflöjtens lägsta ton varit d1. Det är dock omöjligt att fastställa exakt av vem eller när den uppfanns, då det florerade flera olika modeller samtidigt under samma tidsperiod. Tack vare det nya klaffsystemet som också möjliggjorde uppfinnandet av C-foten, så förbättrades även flöjtens intonation samt ökade ljudstyrkan. (Flöjtmaria 2011) År 1820 hade så gott som hela Europa, med undantag för Paris och Wien accepterat en flöjt med c1 som lägsta ton som standard. (Powell 2002, 154) I dessa städer godkändes en flöjt med lägsta tonen c1 som standard först under följande årtionde efter att Böhm-flöjten, uppfunnen 1832, vunnit terräng i Europa. (Powell 2002, ) På C-foten finns Eb-, C- och C#-klaffarna. Då man använder sig av denna fot når flöjtens register ända ner till c1. C-foten är den vanligast förekommande foten i Europa och man kan säga att den fortfarande är standard, trots den ökade användningen av H-foten i och med att moderna kompositörer mer och mer börjat utnyttja metallflöjtens bredare register. Man är fortfarande i Europa, till skillnad från USA, av den åsikten att man hellre använder sig av en utbytbar34 34 mer harmoniskt innehåll. Återstående två och en halv oktav ger dock H-foten ett fylligare, mörkare sound. Den förbättrar intonationen i det höga registret och speciellt F#3 svarar bättre. (Toff 1985, 24) 3.5 När ska man börja spela med H-fot? När ska man då börja spela med H-fot om man har bestämt sig för att man vill använda sig av den på heltid? Här råder det lite delade åsikter. En del anser att man egentligen borde börja genast med H-foten för att undvika de problem som kan uppstå vid ett byte av fot. Men då måste eleven enligt min åsikt vara tillräckligt gammal, eller med andra ord tillräckligt storväxt för att orka hålla upp en längre flöjt. En person yngre än 10 år tror jag att kan ha stora svårigheter med att börja med en H-fot. Av dem jag frågade i min undersökning var bara enbart person A av denna åsikt. Den andra som svarade på denna fråga, person C ansåg att man som nybörjare klarar sig långt med en C-fot då man kan spela en stor del av repertoaren ändå, det är väldigt sällsynt att lilla H förekommer denna om ens någonsin på grundkursnivå. Enligt denna person är det även onödigt dyrt att som första flöjt investera i en flöjt med H-fot, det finns viktigare egenskaper i en elevflöjt att fästa uppmärksamheten vid. Denna åsikt rimmar väl med praxisen i USA. I USA brukar man också göra så att man i samband med byte till en bättre flöjt, byter till en som har både klaffar med öppna hål samt en H-fot. När detta sker beror på elevens utveckling och nivå, men man kan säga att efter att ha spelat minst 3 år och framåt.
23 23 Mahler: Symphonies 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, Das Lied von der Erde Bild 9. Mahler: Symfoni nr 5, sats 2, fl 1. Mahler: Lieder eines fahrenden Gesellen (alla 3 stämmorna) Mendelssohn: Midsummer Night’s Dream Bild 10. Mendelssohn: Midsummer Night s Dream, sats 5, fl 1. Nielsen: 5th Symphony (alla 3 stämmorna) Prokofiev: Classical Symphony Respighi: Pines of Rome Respighi: Fountains of Rome (2 fl, sats 1) Rossini: William Tell Overture (original partituret i sista solot) Sibelius, Jean: Tapiola Shostakovitch: 5th Symphony (1 fl, sats 1) Shostakovitch: Symphony #8, (alla 4 stämmorna) Shostakovitch: Symphony #9, (1 fl, sats 2) Shostakovitch: Symphony #10 (e moll) (sats 3) Shostakovich – Symphony 15
Department of Mathematics SF65 Calculus Year 5/6 Module 6: Integrals and applications Sections 6. and 6.5 and Chapter 7 in Calculus by Adams and Essex. Three lectures, two tutorials and one seminar. Important
1. Basic information 1.1. Name of the Artist-in-Residence centre 0/100 1.2. Name of the Residency Programme (if any) 0/100 1.3. Give a short description in English of the activities that the support isBlueprint Den här planeringen skapades med Blueprints gratisversion – vänligen uppgradera nu Engelska, La06 – Kursöversikt, 2015/2016 v.6-12 Book Project During this project you will be reading English
30 Hållningen Varenda person som jag har talat med har varit ense när det gäller hållningen, man måste vara uppmärksam när man byter till H-fot. Det är inte frågan om många hundra gram, men den ökade vikten i och med det längre röret känns och gör att man tappar den inövade balansen och flöjten börjar hänga neråt. Detta är lätt att åtgärda, bara man är uppmärksam och inte låter det bli en vana. Spegeln är ens bästa vän när man övar och det kan även vara en bra idé att filma sina uppträdanden eller sina övningar för att se hur ens position ser ut. En person jag talade med ansåg att skillnaden i vikt är så försvinnande liten att bara musklerna vänjer sig så kommer det inte att kännas någon skillnad bara man vant sig vid H-foten. Denne sade att man vänjer ju sig också vid flöjtens vikt i början, den är inte heller naturlig så det är inget argument att säga att H- foten är besvärligare för att den är tyngre. Dock var både person A och person D i min undersökning av den åsikten att H- foten belastar både axlar och armar mera än C-foten och att man speciellt märker skillnaden då man övar längre stunder i streck. Person D föreslog att det kan vara en bra idé att spela med D-fot ibland för att låta dem vila lite. Samma person tyckte också att det är bra att ha tillgång till både C- och H-fot. Detta är någonting som naturligtvis också kan hända om man byter till en flöjt i tyngre material än det man är van vid. Som till exempel från en silverflöjt till en flöjt i guld eller platina. Person D tipsade om att materialet foten är gjord av påverkar soundet minimalt. Man kan alltså köpa en fot i ett billigare material som till exempel nysilver och låta försilvra eller förgylla den. Det att den inte är gjord av en ädelmetall rakt igenom gör att den blir lättare. Själv tycker jag att man känner skillnad och att spela med H-fot är tyngre än att spela med C-fot. Jag kan förstå idén om att ha tillgång till bägge fötterna, speciellt om man vill spela stycken som är fysiskt mer krävande som till exempel J.S Bachs Partita i a-moll och då använda sig av en C-fot. Det kan vara skönt att kunna vila armarna när stycket ändå är tekniskt krävande,
! Materialet vill ge en gemensam bas av användbara fraser för dialoger i klassrummet. skapa dialoger mellan elever på engelska. skapa tydliga roller för två personer, och. presentera meningsfulla fraser
9 Munstycket Munstycket är, som namnet förtäljer, den del som vidrör läpparna där anblåsningshålet och munplattan är placerade. I ändan av munstycket finns även stämkorken som reglerar inbördes intonationen mellan oktaverna. (Flöjt.nu 2011) Eftersom tvärflöjten är en kantflöjt är munstycket den absolut viktigaste delen då det gäller tonbildningen. Med kantflöjt menas att tonen bildas genom att flöjtisten blåser en luftström genom sina läppar in i anblåsningshålet, där luftströmmen sedan bryts av mot kanten och resonerar i resten av flöjten. Därför är det även väldigt betydande för flöjtens sound vilken storlek anblåsningshålet har. (Flöjtmaria 2011) Munplattans uppgift är att underlätta styrandet av luftströmmen in i anblåsningshålet. Den är trots allt en ganska ny uppfinning. Den gamla traversflöjten till exempel hade ingen munplatta, utan den började först bli vanlig under 1840-talet och då ännu bara på metallflöjter. (Schultz & Austin 2003) På den moderna tvärflöjten är det mera regel än undantag att flöjten har en munplatta. Bild. 2 Yamaha Sterling munstycke med de olika delarna utmärkta.
2014-04-16 BESLUT Carlson Inc. FI Dnr 14-146 att. William A. Van Brunt 701 Carlson Parkway 55305 Minnetonka, Minnesota USA Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787
35 35 4. SAMMANDRAG Den stora frågan som jag ville ge svar på med min avhandling var om man kan ge ett entydigt svar på vilken fot man ska välja. Vilken är bättre, vad lönar det sig att välja? C- eller H-fot? Efter all min forskning kan jag bara säga att det är en fråga om personlig smak och stil vad man väljer att spela med. Man kan inte säga att någon fot skulle vara överlägsen en annan. Det finns så många faktorer som spelar in och vad man själv är ute efter. Alla flöjter har sin egen karaktär, liksom även de olika fötterna har sina egna karaktärer och sound. Det är en fråga om vilket sound som tilltalar en själv mest, precis som när det gäller att till exempel välja av vilket material man vill ha sin flöjt gjord av. När det gäller en nybörjare så tror jag inte att den hör skillnaden mellan en H- och C-fot, men en mer erfaren flöjtist har mer specifika krav på sin flöjt och även de små skillnaderna är viktiga för hur man vill uttrycka sig. Som en flöjtist som står inför beslutet att välja vilken fot man ska ha som standard för sin egen flöjt rekommenderar jag att man tar sig tid att prova olika modeller och att känna efter vilken som känns som ens egen. Lyssna på soundet och analysera vilken flöjt man får mest ut av. Fundera över vilken repertoar man kommer att spela och tänka över om man själv tycker att det är värt att ta sig tiden att lära sig att spela med en H-fot på heltid. Är svaret på den frågan ja, så vågar jag nästan påstå att det inte kommer att bli ett oöverkomligt problem att lära sig använda den. Många av dem jag pratat med är av den åsikten att bytet till H-fot inte har varit ett problem och jag är även själv av den åsikten. Liksom det alltid tar tid att vänja sig vid en ny flöjt, så tar det även tid att vänja sig vid de små förändringar som uppkommer vid ett byte av fot. De mest allmänt förekommande förändringarna är ändrad balans och hållning, i och med den ökade vikten, samt lite svårigheter i början med att träffa rätt klaffar med höger hands lillfinger. Men inga oöverkomliga tekniska problem om man tar sig tiden att korrigera dem genast.
24 24 Smetana: My country Stravinsky: The Rite of Spring Stravinsky: The Firebird (hela balletten, inte sviten) Strauss, Richard: Elektra Tchaikovsky: 6th Symphony (2 fl, sats 4) Tchaikovsky: Nutcracker Ballet Tchaikovsky: Manfred Symphony, op. 58 (alla 3 stämmorna) Tveitt, Geirr: A hundred folktunes from Hardanger Op.151 Nr.7 ”Uppskoka” (Consecration of the new beer) Verdi: Te Deum & Stabat Mater Verdi: Force of Destiny Wagner: Loehengrin (Larry Krantz Flute Pages 2011) Kammarmusik H. Villa-Lobos: Assobio a Jàto Bild 11. Villa-L
obos: Assobio a Jàto, sats 2, fl&vc. George, T. Ritter: – Woodwind Quintet Harbison – Woodwind Quintet Heiss, John: – Seven Epigrams (Fl & Percussion) Kuhlau: Duo, Op.39, no.1 MacIlwham, George: In Memoriam R.L.S. (Song Cycle for Flute, Soprano and Piano) (sats 9) Nielsen: Quintet Ravel: Sonatine en Trio, arr. Salzedo (sats 1) Tower, Joan: Snow Dreams for flute and guitarSCHUBERT & GIULIANI NÄR DEN ITALIENSKE GITARRISTEN, cellisten och tonsättaren Mauro Giuliani år 1806 bosatte sig i Wien var han säkert mycket medveten om det vitala musikliv som han snart skulle bli enVätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the
21 21 det soundet blev kännetecknande för honom. Kincaids spelstil och den amerikanska skolan, vilka det ofta läggs likhetstecken emellan, beskrivs vanligen som viril. (Powell 2002, 241) I huvudsak anammade Kincaid den franska skolans läror. Metallflöjten, en lätt och ljus ton, samt ett vibrato typiskt för de franska flöjtisterna. Men ändå så skiljer sig de två olika stilarna ifrån varandra. (Powell 2002, 208) Amerikanerna har mera gått i den riktningen att de eftersträvar ett mörkare och fylligare sound än fransmännen då många började imitera Charles Molé, Barrére och Kincaid som alla spelade med H-fot. Redan under 1930-talet var H- foten standard utrustning för amerikanerna. (Powell 2002, 239) I dag är H-foten fortfarande standard i USA. Unga flöjtister börjar oftast med C- fot, men byter så snart som möjligt till H-fot. Vanligen i samband med att man byter till en flöjt med klaffar med öppna hål, ofta efter 4-5 år av spelande. Så gott som alla professionella och en mycket stor del av amatörerna spelar med H-fot. (Fluteinfo.com 2009) 2.2 Användningsområden Många av solostyckena som innehåller lilla h är arrangemang av verk för andra instrument, vanligen violin. Dock kommer det hela tiden mer och mer solostycken för flöjt där kompositörerna utnyttjar hela flöjtens kapacitet och tonomfång. I orkesterverkena är utbudet större och stämmorna ursprungligen för flöjt Orkesterstycken Balakirev: 2nd Symphony Bartok: Concerto For Orchestra (1 fl, sats 4) Bartok: 3rd piano concerto (1 & 2 fl, sats 1) Bartok: Miraculous Mandarin Bartok: Hungarian Sketches (1 fl sats 2) Bernstein: Symphony #1 ”Jeremiah” (1 fl, sats 3) Småprat Small talk (stressed vowels are underlined) Vad heter du? Varifrån kommer du? Vad har du för modersmål (1 st language)? Vad studerar du? Var bor du? Hur gammal är du? Cyklar du till universitetet? 10 Kropp Kroppen är mittendelen av flöjten där den största delen av klaffarna sitter. Det finns många olika versioner och uppsättningar av klaffsystem. Det kändaste och mest använda systemet är det som Theobald Böhm uppfann Detta system är i princip det samma som flöjtmakare använder sig av än i denna dag, med endast några mindre justeringar. Det är inte många instrument som genomgått lika stora förändringar som tvärflöjten och då speciellt kroppen. Den har utvecklats från att bara vara ett rör med sex hål i till ett avancerat kromatiskt klaffsystem under endast 150 år. Bild 3. Kropp Fot Foten är den del som vidrörs av höger hand och sitter alldeles i änden av flöjten. Det finns tre olika fötter som används med den västerländska konsertflöjten: D-, C- och H-foten. Orsaken att man använder sig av olika fötter är att de inverkar på omfånget av flöjtens register, det vill säga hur lågt man kan spela. Andra använder sig även av de olika fötterna på grund av de olika egenskaper de besitter klang- och soundmässigt. I följande punkter berättar jag lite närmare om dem och deras olika användningsområden.KULTIS Andraklassisterna i Borgå lär känna symfoniorkestern Våren 2018 bjuder Borgånejdens musikinstitut in alla Borgåskolors andraklassister till att lära känna symfoniorkestern. Målet är att presentera8 8 1. FLÖJTEN 1.1 Flöjtens beståndsdelar Den moderna tvärflöjten, även kallad den västerländska konsertflöjten eller C- flöjten då den är stämd i C, består av tre huvuddelar; munstycke, kropp och fot. Delarna kan vara gjorda av silver, guld, platina, trä eller olika legeringar av dessa material samt av icke-ädelmetaller som till exempel nickel. Tvärflöjten har bestått av tre leder sedan 1700-talet. Innan detta var traversflöjten, som tvärflöjten kallades under barocken och renässansen, gjord i ett stycke och av trä. (Powell 2002, 68) Bild 1. Flöjtens delar. De tre olika komponenterna går att byta ut inbördes, så länge delarna är kompatibla med varandra. Det vill säga att både munstyckets och fotens omkrets är den storlek som kroppens hål kräver, då man oftast håller sig till samma kropp men byter ut någon av dehär komponenterna. Ett vanligt sätt för flöjtister att ändra sitt sound eller uppgradera sin flöjt, är att byta ut munstycket då munstycket är den viktigaste delen när det gäller tonbildning. Munstycket är väldigt känsligt för förändringar. Även små defekter i dess yta, som exempelvis bucklor vilka uppkommit till följd av ovarsam behandling av instrumentet, påverkar soundet. Även vilket material det är gjort utav påverkar avsevärt soundet. Foten byts även den ut ibland efter behov, beroende på om kompositionen i fråga kräver detta. Det finns D-, C- och H-fötter att tillgå. I punkt berättar jag mera om deras användningsområden.4 4 INNEHÅLL INLEDNING 6 1 FLÖJTEN Flöjtens beståndsdelar Munstycke Kropp Fot D-fot C-fot H-fot Gizmo-klaffen A- och G-fot 16 2 H-FOTEN Vem använder H-foten och varför? USA Barrère Laurent Moyse Den franska skolan Den amerikanska skolan Användningsområden Orkesterstycken Kammarmusik Solostycken 25 3 TEKNIK 29Focus on English 9 Teacher s Guide with Projects Focus on English är ett nyskrivet läromedel för åk 7 9. Goda engelskkunskaper är ett av elevernas viktigaste redskap för det livslånga lärandet. I boken
English Things to remember Essay Kolla instruktionerna noggrant! Gå tillbaka och läs igenom igen och kolla att allt är med. + Håll dig till ämnet! Vem riktar ni er till? Var ska den publiceras? Vad är
Kursplan EN1088 Engelsk språkdidaktik 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 English Language Learning and Teaching 7.5 Higher Education Credits *), First Cycle Level 1 Mål Efter genomgången kurs ska studenten
Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller
Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Syns du, finns du? – En studie över användningen av SEO, PPC och sociala medier som strategiska kommunikationsverktyg i svenska företag
22 22 Britten, Benjamin: Young Person’s Guide to the Orchestra Berg: Violin Concerto Chausson, Ernest: Poémé for Violin and Orchestra, Op.25 Copland: Symphony No.3 (alla 3 fl stämmor) Dvorak: Symphony No 1 (sats 2) Dvorak: Cello Concerto (2 fl, sats 1) Dvorak: Hussite Overture Dvorak: Overture ’In Nature s Realm’ Dvorak: Rusalka Faure, Gabriel: Pavane Bild 8. Fauré: Pavane Op. 50, fl 1&2. Gershwin – ”Catfish Row” Symphonic Suite från ”Porgy and Bess” Ginastera, Alberto: Danzas de Estancia Grieg: Hall of the Mountain King Henze: Des Kaisers nachtigall (1959) i Moderne orchestre studien ed Zoller Schott Janacek, Leos: Jenufa Foss, Lukas: Three American Pieces Kodaly: Psalmus Hungaricus Khachaturian: ConcertoTema – Matematik och musik Författarna och Bokförlaget Borken, 2011 Allt vi uppfattar som ljud, från den nästan smärtsamma upplevelsen på en rockkonsert till insekternas surr en sommardag, består av mer
Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Introduktion Detta pass innehåller ett antal styrkeövningar som du kan göra hemma utan någon särskild utrustning. De flesta övningarna är för ben och bålstabilitet,
NOTKATALOG Daniel Berg NOTKATALOG Daniel Berg Marimba solo BLUE MEMORIES 4 ½ oktaver (alt för 4 1/3) Durata: 3 minuter Svårighetsgrad: 4 (av 6) CATTELIN 4 1/ Durata: 2,5 minuter Svårighetsgrad: 5 (av 6)Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job
KUNSKAPSSTEGE FÖR TROMBONSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Jan Takolander, MIK Tanja Vienonen, Juvenalia INLEDNING I den här så kallade ”Kunskapsstegen”,
Mekanik FK2002m Föreläsning 4 Kraft och rörelse I 2013-09-05 Sara Strandberg SARA STRANDBERG P. 1 FÖRELÄSNING 4 Introduktion Hastighet Langt under 3×10 8 Nara : 3×10 8 Storlek 10 9 Langt over : 10 9 Klassisk31 31 synnerhet andningstekniskt i första satsen och på så vis undvika att stycket blir för tungrott. 3.2 Händernas position Händernas position borde inte och, viktigast av allt, får inte påverkas vid ett byte från C-fot till H-fot. Av dem som jag intervjuade så upplevde egentligen ingen av dem att ett byte hade påverkat själva positionen på händerna. Person D ansåg till och med att det känns som om det är lättare att spela på en H-fot då det känns som om flöjtens vikt delas jämnare på båda händerna. Dock ansåg person A att viktfördelningen känns besvärlig, så det råder delade meningar i den frågan. En liten men definitiv förändring blir dock att H-foten måste vridas en aning mer framåt än man skulle göra med en C-fot, för att undvika att man trycker ner fel klaffar då man ska spela toner som kräver användning av c-, c#- eller h-klaffen vilket i sin tur påverkar lillfingrets teknik. Det kräver även en del övning för att fingrarna, eller rättare sagt lillfingret ska vänja sig vid de nya klaffarna och deras position. Men ganska snabbt lär det sig var de sitter, det säger både min egen erfarenhet och 75% av dem jag intervjuade var av samma åsikt. Dock lönar det sig att göra mycket fingerövningar i det låga registret till en början. Exempelvis Taffanel & Gaubert har bra övningar för detta ändamål. Har man tillgång till boken Méthode Complète de Flûte finns det bra övningar som man även kan transponera nedåt om man så vill. Annars fungerar den klassiska övningen nummer 8 i 17 Grands Exercises Journaliers de Mécanisme av samma författare mycket bra. I min undersökning nämnde person A att H-foten kan förorsaka sidoslag då man spelar mellan a3 och f4. Detta är säkert sant. Personligen tror jag att detta mest beror på att man ännu inte har vant sig vid klaffarnas position. Om man gör tillräckligt med fingertekniska övningar i både det låga och höga registret leder det till att fingrarna blir träffsäkrare och slutligen automatiserade. Precis som de en gång vant sig vid C-foten.
Kurs: C G1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Handledare: Tobias Carron Tove Edqvist KandidatexaminationFÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt
32 32 Personligen tycker jag att den största förändringen är fingeringen av c4. När man spelar med C-fot ser fingeringen ut som på bild 14. Men med en H-fot blir greppet som på bild 15 för att tonen ska tända ordentlig och klinga bra. Bild 14. Grepptabell för tvärflöjt, pilen visar greppet för c4 med C-fot. Bild 15. Grepptabell för tvärflöt, pilen visar greppet för c4 med H-fot. 3.3 Tekniska fördelar? Den absolut största fördelen är ju självklart det bredare registret och de nya möjligheterna detta medför. Förutom det utökade svängrummet för fantasin och kreativiteten, samt att man kan spela alla verk någonsin skrivna för flöjt, så kan man faktiskt med H-foten även spela alla verk skrivna för oboe samt en stor del av verken komponerade för violin.SVENSK STANDARD SS-EN 14809:2005/AC:2007 Fastställd/Approved: 2007-11-05 Publicerad/Published: 2007-12-03 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: engelska/english ICS: 97.220.10 Golvmaterial Sportbeläggningar
KUNSKAPSSTEGE FÖR VALTHORNSSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Kalle Hassinen, MIK INLEDNING I den här så kallade ”Kunskapsstegen”, har vi försökt precisera25 25 Beethoven: – Beethoven Trio for 3 flutes op. 87 Ewaze, Eric: Ballade, Pastorale & Dance for flute, horn, piano (i Balladen) (Larry Krantz Flute Pages 2011) Solostycken Bäck, Sven-Erik: solo sonata Beaser, Robert: Theme & Variations Benker: Arbeiss Kalendar (Scherzo) Bennett, Richard Rodney: Six Tunes for the Instruction of Singing-Birds Billam, Peter: Suite for solo flute (sats 1) Borne, Francois: Carmen Fantasy Bradshaw, Robert J.: Sonata No. 2, In My Collection for flute, strings and/or piano Bradshaw, Robert J.: Sonatina No. 5, Opt Out for flute, strings and/or piano Carter, Elliot: Scrivo in Vento for flute alone Clarke, Ian – Zoom Tube, solo flute (IC music/just Flutes Edition) Clarke, Ian – The Great Train Race, solo flute (finns versioner för både H- och C-fot) (IC Music/Just Flutes Edition) Colqhoun, Michael – Duplicity, fl & tape Czerny, C.: Introduktion, Variationen und Finale, Op.80 (14 st låga h) Czerny, C.: Rondoletto concertant für Pianoforte, Flöte und Violoncello ad lib, Op.149 Czerny, C.: Duo Concertante, Op.129 Doppler, F.: Fantaisie ”Airs valiques”, Op.10 Doppler, F.: Hungarian Pastorale FantasieKursplan FÖ3032 Redovisning och styrning av internationellt verksamma företag 15 högskolepoäng, Avancerad nivå 1 Accounting and Control in Global Enterprises 15 Higher Education Credits *), Second Cycle Idrott och hälsa Emma Holström Borås Dylan Williams fem nyckelsstrategier 1. Tydliggör mål och kunskapskrav 2. Skapa aktiviteter som synliggör lärandet 3. Återkoppling som för lärandet framåt 4. Aktivera Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande
27 27 Keller, Charles: Six Divertissements for Flute Solo (Barenrieter Kassel BA 6828), Divertissement No. 3 (Potpourri) Kuhlau, F.: Divertissement No.3, Op.68 Kuhlau, F.: Grande Sonate Concertante in e minor, Op.51, No.2 Kummer, Caspar: Six Caprices ou Exercices pour la Flute seule, Op.12 av Camera Flauto Amadeus Nr.87 – Caprice 1,3, och 6 LaMontaine, John: Sonata for flute solo, Op.24 (sats 1) Larson, Rhonda: Lament (fl och orgel) Lanier, Sidney: Wind-Song – solo flute (14 låga h och 3 låga a#) Maxwell-Davies, Peter: ’Solita’ från 2 pieces for Flute Alone MacIlwham, George: Suite Romantique (sats 5, Presto Finale, Coda) Martinon, Jean: Sonatine Mayer, John: Flute Concerto: Mandala Ki Raga Sangeet (A Circle of Raga Music) Mendelssohn: Concerto in e minor (trans. Rampal) Muczynski, Robert: Moments for flute and piano, Op.47 (sats 2) Nyman, Michael: Yamamoto Perpetuo for Solo Flute (Transkriberad av Andy Findon) Pierne, Gabriel: Sonate Op36 (ursprungligen för vl & pf, transkriberad av kompositören för fl & pf) Powning, Grahame – 3 short pieces (piece 2) Ran, Shulamit: Eastwind Rodrigo: Concerto patoral Sarasate, Pablo de: Zigeunerweisen Schubert: Variations on ”Trockne Blumen” & Arpeggione Sonata (Galway ed.)Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik Handledare: Peter Berlind Carlson Anja Kaiser Examensarbete examination 290512, 010612/15.40, 12.00/A339, S:ta Clara
15 Gizmo-klaffen Gizmo-klaffen sitter på H-foten och är en mekanism som uppfanns av flöjtmakaren Verne Q. Powell under mitten av 1900-talet. Detta på grund av att stora flöjtister som Jean-Pierre Rampal kritiserat H-foten och dess inverkan på de olika registren. Enligt honom blev tonerna ovanför c3 och det låga registret svårare att producera. Andra flöjtister som delade åsikten och förblev trogna C- foten var bland annat Marcel Moyse och Severino Gazzelloni. Powell däremot var av åsikten att H-foten inte försvårade bildandet av övriga toner, men att c4 var svårare att få att tända med en H-fot än med en C-fot. Detta åtgärdade han genom att uppfinna Gizmo-klaffen, som stänger låga H- klaffen separat från C- och C#-klaffarna. Se bild 7. Tack vare detta tänder c4 utan problem och klingar mycket bra. Nuförtiden finns Gizmo-klaffen som alternativ hos alla tillverkare i hela världen och är ett allmänt godkänt komplement till H-foten. (Toff 1985, 23-24) Bild 7. H-fot med Gizmo-klaffens mekanism utmärkt A- och G-fot Det finns även specialfall då det görs såkallade A- eller G-fötter som beställningsarbete, inte heller dessa påverkar stämningen utan flöjten förblir stämd i C. Första gången en flöjt uppfanns som nådde ända ner till lilla G var 1797 av Orazi. Under 1800-talet var dessa flöjter som kunde spela lilla oktaven av H, Bb, A, Ab och G populära och i flitig användning i Centraleuropa. (Powell 2002, )
This is England 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied? 2. Is Combo s speech credible, do you understand why Shaun wants to stay with Combo?Join the Quest 3 Fortsätt glänsa i engelska. Be a Star Reader! PROVLEKTION: A Book Review, Charlie and the Chocolate Factor by Roald Dahl Följande provlektioner är ett utdrag ur Join the Quest åk 3 Textbook
Symfoniorkesterns instrument Stråksektionen: violin (fiol) (First violins, second violins), viola, cello, kontrabas (Double bases). Träblås: Klarinett (Clarinets), flöjt (Flutes), oboe, fagott (bassoons). 33 33 Personligen tycker jag att det är en fördel att man kan öva ända ner till h, då jag själv upplever att c1 tänder lättare än förut. Detta eftersom jag har möjligheten att spela ett halvt tonsteg lägre som är ännu svårare att få att klinga bra än c1 och på så vis utveckla tekniken då jag värmer upp. Ingen annan i undersökningen nämnde detta, så det kan vara att det bara är min personliga erfarenhet. 3.4 Påverkan av soundet Åsikterna glider isär när det kommer till frågan om H- och C-foten skiljer sig soundmässigt från varandra. Inför min avhandling gjorde jag en undersökning bland sju av mina kolleger och lärare, fyra av dessa i skriftlig variant och tre av dessa pratade jag muntligen med. Jag fick en hel del olika tankar och åsikter när det gäller just denna fråga. En del anser att de inte hör någon skillnad och att allting är upp till flöjtisten i fråga. Här tar jag ändå upp två svar som jag fann de mest intressanta. Vi kan fortsätta att kalla personerna i den skrifliga undersökningen för person A, B, C och D. Personerna jag talat muntligt med kan vi kalla för person E, F och G. Person E har tiotals års erfarenhet som solist, pedagog och orkestermusiker och spelar själv med H-fot. Person F är pedagog och har många års erfarenhet, denne person spelar även den med H-fot. Person G har några års erfarenhet som pedagog och har spelat många år med H-fot. När det gäller mellanregistret upplevde person B att det ibland klingar sämre med en H-fot än med en C-fot. Personen tillade dock att det sist och slutligen är fast i flöjtisten själv och att skillnaden är minimal dennes öron. Upplevelsen att det tredje registret klingar bättre och är renare med en H-fot delades av person D och E. Person E specificerade att F#3 och H3 klingar speciellt bra i och med övertonen som kommer till tack vare H-foten. Rent vetenskapligt finns det bevis som tagits fram av en forskargrupp under ledning av Dr George Bradley år 1976 vid the Western Michigan University. Denna grupp fastslog med hjälp av teknisk utrustning att de lägsta tonerna på flöjten c1-a1 har ett rikare sound med C-foten än med H-foten eftersom den har BAROCK 1600-1750 (när Bach dog) Barock=överdriven, absurd Moll och durskalor Många nya stilar Långa dekorerade melodier Orkestermusik!! Generalbas, matematiskt beräknad SAKRAL MUSIK Passion. Ett sorts20 20 Det att Taffanels elever var så framgångsrika och fick så inflytelserika tjänster samt det faktum att skivindustrin kom igång ordentligt under 1900-talet gjorde att dessa flöjtisters sound och stil spreds över hela den utvecklade världen. Detta gjorde att den franska skolan småningom blev den dominerande stilinriktningen i både Europa och Amerika. Man kan säga att den franska silverflöjten, uppmärksamhet vid tonen och tonfärgen, en standard repertoar och övningar gjorda av Taffanel-Gaubert samt Moyse var hörnstenar i den moderna franska skolan som spred sig som en löpeld över världen. (Powell 2002, 208.) Den amerikanska skolan Då den franska skolan kom till USA genom i huvudsak Barrère, Laurent och Moyse så började den småningom förändras och utvecklas till det som man idag kallar för den amerikanska skolan. Flöjtisten som utnämnts till den amerikanska skolans fader är William Kincaid. Kincaid studerade för Georges Barrère vid The Institute of Musical Art i New York och tog sitt diplom år Tack vare en rekommenation av sin lärare blev Kincaid erbjuden platsen som första flöjtist i Philadelphias Symfoniorkester Där kom han att arbeta de följande 39 åren och vid sidan av sin orkesterposition började han även parallellt lära vid The Curtis Institute of Music år Genom dessa positioner kom William Kincaid att bli den mest inflytelserika amerikanska flöjtisten i USA någonsin. Han hade otaliga elever under sin karriär och de facto har 87% av de 3954 flöjtisterna som spårats till Barrère i Demetra Baferos Fairs avhandling fått sin koppling till honom genom att ha varit elever till Kincaid. Några av Kincaids kändaste elever är Julius Baker och Joseph Mariano vilka även de har haft stort inflytande över det amerikanska flöjtspelandet. (Baferos Fair 2003, 51-57) Kincaid spelade liksom sin lärare Barrère med en flöjt försedd med H-fot. Under sin karriär, närmare bestämt 1939, lät han tillverka en platinaflöjt med H-fot och Questionnaire for visa applicants Appendix A Business Conference visit 1 Personal particulars Surname Date of birth (yr, mth, day) Given names (in full) 2 Your stay in Sweden A. Who took the initiative Demonstration driver English Svenska Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Beijer Electronics AB reserves the right to change information in this manual without prior notice. All examples in this
14 H-fot H-foten har funnits sedan 1800-talet, men det har gått in till 1900-talet innan kompositörer börjat utnyttja det faktum att flöjtens omfång når ner till lilla h. Under 1800-talet användes H-foten mest till att spela stycken för violin eller oboe eftersom det inte fanns kompositioner för flöjt att tillgå, med några få undantag som till exempel Franz Schuberts Trockne Blumen variationer. Nuförtiden finns det ett större utbud av verk skrivna för flöjt med H-fot, såväl orkester- som solostycken, även om de inte är så hemskt många. Läs mer om dessa i punkt 2.2. På H-foten finns klaffarna Eb, C, C# och H, men flöjten är naturligtvis fortfarande stämd i C. Mest använd är H-foten i USA där den för professionella och längre hunna flöjtister är standard. I Europa däremot är det vanligare att man använder sig av en flöjt med C-fot. Denne byter man antingen ut mot en tillfällig H-fot vid behov eller så sänker man stämningen ett halvt tonsteg genom att dra ut munstycket tillräckligt långt ut, för att ännu sedan transponera ett halvt tonsteg upp så man kan nå lilla h genom att greppa c1. Man kan även nå lilla h om man greppar c1 och med hjälp av ansatsen sänker tonen samt vrider flöjten inåt. Men detta är en mycket osäker metod som försämrar tonkvaliteten och det är svårt att spela rent då. Mera om H-fotens utbredning i punkt 2.1. Bild 6. H-fot med h-klaffens mekanism utmärkt.
RENÄSSANS (1450-1600) Renässansen pågick ungefär mellan 1450 och 1600. Ordet renässans betyder pånyttfödelse, och tidsperioden i sig förknippas med en allmän vilja att utforska och lära sig om sig själv,Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det
