Språket Ger Dig Makt

I en värld som snabbt internationaliseras kommer inte detta att ändras, snarare understrykas. Och min gissning, knappast så vågad, är att det kommer att bli det engelska språket som kommer att följa med internationaliseringen.

Men jag oroar mig också för att både individer, enskilda företag och branschen i sin helhet på detta sätt också tappar möjligheten att bli en drivande kraft i samhällsbyggnadssektorns internationalisering. I helgen åker jag till Småland och bidrar till släktgårdens utveckling. Det innebär grova skor, stryktåliga kläder och en insats från udda muskler på konstiga ställen i kroppen. Den nyvunna insikten om språkets betydelse andas mer av misstänkliggörande av de flyktingar som kommer hit. En halvkvävd anklagelse om att de inte ens vill lära sig språket.

Få har beskrivit den borgerliga skräcken för ordets makt lika tydligt som författaren och teologie doktorn Ann Heberlein. Tidigare i våras beklagade hon sig i Expressen över att debatt- och kulturredaktörer alltför ofta tar in artiklar av personer som hon beskrev som ”en rasifierad brud från förorten” och att hon själv fått sina alster refuserade.Själv intervjuade jag i min journalistiska ungdom en flicka som kommit från den libanesiska landsbygden. Hon hade en mycket knapphändig skolgång och pratade inget annat språk än arabiska när hon kom till Sverige tre år tidigare.

Men det kan aldrig vara något negativt att de människor som bor i Sverige också tillägnar sig ett språk och gör sina röster och åsikter hörda, även om de bor i förorten.Redan för ett par decennier sedan togs nödvändigheten av bra kommunikation och språkkunskaper på arbetsplatserna upp av LO, där man också efterlyste mer flexibilitet i relationen mellan arbetskamrater.

Min far kom till Sverige undan nazisterna. Han upprepade ständigt att den enda vägen in det svenska samhället var att lära sig svenska. Men han berättade också om förföljelsen, om hemmet som präglades av tbc och fattigdom. Och om de motioner om ett bättre liv och en bättre politik som han skrev till det fredsförbund och den arbetarkommun där han var medlem.Men lyfter vi ut språkfrågan ur Moderaternas anklagande retorik är det, som alla progressiva krafter redan har förstått, mycket viktigt att kunna kommunicera.För integrationen, och även för säkerheten på våra arbetsplatser, är kommunikation och språk självklart. Det handlar om att kunna hantera situationer rätt och även att kunna hjälpa varandra på jobbet.Efter ett halvår i förberedelseklass, där hon lärde sig svenska, flyttade hon över till vanlig klass och gick två år senare ut nionde klass med högsta betyg i samtliga ämnen, även i engelska och franska.

Det borde vara en välkommen nyhet att Moderaterna nu gör en kovändning och inser språkets betydelse för integrationen, efter att partiet vid sin tid vid makten i Alliansregeringen avvecklade stora delar av SFI-undervisning. Men tyvärr är det ingen integrationsiver som omger Moderaternas krav.

Det kanske är den sistnämnda nyttan av språket som skrämmer moderaterna mest. För tänk om alla flyktingar lär sig svenska så bra att de verkligen kan berätta sin historia, berätta om de övertramp de varit med om och som de även mött i det svenska samhället.

Ordet är viktigt. Svenska språket är viktigt. För att beskriva skeenden och maktstrukturer är språket viktigt. Och språkkunskaper är otroligt viktigt för en bra integration.Moderaternas nya bevekelsegrunder för en större satsning på språkundervisning luktar mest unken misstro. Men att vända på argumenten och ge människor möjlighet att uttrycka sig i det land där de bor kan aldrig vara fel.Andra talar betydligt sämre svenska även efter lång tid i landet. Här behövs också en större acceptans för att den individuella språkkänslan kan variera högst avsevärt. Sverige skulle må bra av att anamma den amerikanska mer försonliga inställningen till olikheter i språkkunskaper.

Därför är det viktigt att skolan kopplar skriftspråksinlärningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter. Av denna anledning är det av ytterst vikt att lärare värdesätter elevers alla språk och varieteter i undervisningen. En elev som talar flera språk och varieteter har all sin kunskap spridd i de olika språken. Därför ska man se elevernas språkbakgrund som en resurs.I vår omvärld utgör språket en maktfaktor och genom att använda sig av språk kan man förhandla om makt. Makt är något som är flytande, dynamiskt och som finns och verkar överallt i vårt samhälle.Med hjälp av regelbunden läsning kan man enkelt stärka och utveckla sitt språk. Av den anledningen har vi vuxna ett stort ansvar att tidigt väcka barns läslust och utveckla läskulturen bland våra barn.Länstidningen, LT, är ledande morgontidning i Södertälje, Nykvarn och Salem. Vi uppdaterar dygnet runt med senaste nytt på LT.se. Vår journalistik granskar, berör, avslöjar, underhåller och visar vägen i lokalsamhället. LT grundades 1861 av Justus Johansson och finns idag som papperstidning, sajt, app, nyhetsbrev och e-tidning

Ett av språkets främsta funktioner är att det fungerar som ett tankeredskap. Språket formar våra tankar och det går inte att skilja tanke och språk från varandra eftersom de hänger ihop. Med språk som tankeredskap kan vi utveckla våra tankar och samtidigt inhämta och lagra kunskap. Skriftspråket är en aspekt av språk och det fungerar som ett redskap för lärandet.

Detta upplever säkert de flesta människor när de måste tala ett annat språk än sitt modersmål, eftersom språket då begränsar oss. Språket fungerar som en inre spegel, något som visar vem vi är. Vårt språk påverkar även våra upplevelser och tolkningar av omvärlden.Med hjälp av språket kategoriserar vi vår värld, formar våra tankar och uttrycker oss själva och våra behov i samspel med andra. Kunskap, känslor, minnen och erfarenheter finns alla lagrade i språket, av denna anledning spelar språket en central roll i våra liv. Via språket kan vi avslöja vilka vi är, visa våra känslor, påverka andra, utveckla tankar och skapa kontakt med andra. Utan ett rikt språk kan vi inte vara oss själva.

På författaren Lars Gustafssons odödliga prosa kallas det problemformuleringsprivilegiet. Makten över tanken som kommer genom språket. Den som äger beskrivningen av läget kommer sannolikt även att betros med att inneha svaren på frågorna.Överord och domedagsscenarier ska inte brukas, men även lättvindiga underdrifter och förminskningar kan skada den nödvändiga förståelsen av verkligheten.

Ditt andra motargument tycker jag dock är ett argument. Jag anser att språk som används inom sociala medier också är en sorts språk och det är ju en konst att behärska det. Det finns vissa som lyckas på sociala medier – andra inte – och det beror ju till stor del på hur man använder språket och får det underhållande. Alltså är språk makt även där.

Man skulle kanske kunna hävda att vi har kommit så långt i samhället, att vi inte dömer människor och deras kunskaper efter hur de talar eller vem som äger språket, utan vad de faktiskt kan. Man kan bevisa sig duktig, värdig och kompetent på andra sätt än genom att tala.Jag har dock väldigt svårt att hitta motargument som jag kan bemöta ännu hårdare för att övertyga publiken ännu mer. Är det någon som har tips där, eller har några åsikter om mina argument? 🙂

Hur får man syn på maktrelationer i texter? Vems röst och vems språk är det som hörs i offentligheten? Går det att använda språket för att göra en verksamhet tillgänglig? Språk och makt vänder sig till dig som behöver redskap för att analysera maktstrukturer i skriven och talad text. Kursen passar bra för dig som snart ska skriva specialarbete och villfå en väg in i empirin. Den passar också dig som arbetar som skribent, utredare eller journalist.Kursen är en fördjupning i sociolingvistik och fokuserar på samband mellan språkbruk och maktrelationer. Kursen ger redskap för analys av tal och text för att blottlägga sociala strukturer och maktordningar. Sådana relationer kan vara baserade på exempelvis yrkesroller, institutionella ramar, klass, kön, sexualitet, etnicitet, ras, funktionsnedsättning, ålder, majoritets-/minoritetsspråkstillhörighet eller religion. Studenterna får också diskutera hur kritisk språkanalys kan tillämpas på olika håll i samhället, i arbete med att motverka olika former av negativ särbehandling av individer eller grupper som tar sig språkliga uttryck.

– Vissa går att lura men de flesta ser igenom och köper inte sådant och då blir det nästan lite löjligt. Det handlar om att hålla sig till vårdat språk och att tala som man förväntas göra i det sammanhang man är, säger hon.– De har det perfekta språkörat och tar snabbt till sig rätt saker att säga och rätt sätt att säga det på. Vi andra är ofta lite klumpigare och säger kanske rätt saker men det låter inte äkta. Och det är bland det farligaste som finns i sådan här sammanhang – att vilja men inte kunna. Grundläggande när det gäller maktspråk är att verka förtroendeingivande. Det är genomgående i hela arbetslivet och en förutsättning för att ta sig framåt, anser Lars Melin. – Försök att använda det språk som passar för den person du träffar och för sammanhanget. Det är viktigt inför varje möte att förbereda sig utifrån vem det är man talar med. Vissa gillar att man talar siffror medan andra är mer intresserade av marknadsandelar. När man lyckas prata samma språk har man störst möjlighet att nå fram.Gunilla Arhén, vd på och grundare av chefsutvecklingsprogrammet Ruter Dam, håller med om att språket är viktigt i karriären. Men även andra saker i ens framtoning spelar stor roll för intrycket man ger. Till exempel kroppsspråk, kläder och hållning.

– Det lönar sig att vara lite smart och medvetet gå in för det. Att låta rätt kan vara ohyggligt förtroendeingivande. Kan man se till att bli litad på och om andra känner att man är med dem får man också förtroenden i karriären.För att kunna visa innehållet behöver vi ditt godkännande. Om du inte fått möjlighet att godkänna kan det bero på ett tillfälligt fel hos oss eller att ett plugin till din webbläsare blockerar vår förfrågan.

Vissa har det naturligt medan andra får kämpa mer. Klart är i alla fall att det lönar sig att använda språket för att klättra i karriären. Knepet är att lyssna in sig för att undvika ”vilja men inte kunna-pinsamheter”, enligt språkvetaren Lars Melin.

– Vi vill gärna framstå som uppdaterade och smarta. Den som framstår som idérik, skarpsinnig och påläst inger ofta förtroende. Den tuffa vägen för att nå dit är att jobba för att verkligen bli det. Den korta är att låtsas.Han råd är att hellre låta bli om man själv inte känner sig bekväm med sättet att tala. Vilken strategi som är bäst är svårt att svara på eftersom företagskulturer är så olika, konstaterar han.

– En gång i tiden var den med makt en person som sa åt underhuggarna vad de skulle göra. Men i dag är det inte riktigt fint att göra det. I dag handlar det om att jobba mer subtilt för att vinna prestige, få status i gänget och att få sin vilja igenom. Det kan betyda att man ska lägga huvudet på sned i stället för att peka med hela handen.

– På vissa företag är det den som är lugn, cool och analytisk som får makten, medan det på andra är ”no guts, no glory” som gäller, att man vågar ta risker. Språket binder samman alla delar av vår kultur. När det samiska samhället stärks, så stärks också språket. Om delar av det samiska samhället hotar att försvinna, så hotas också språket. De samiska språkens fortlevnad är beroende av en stark samisk livsmiljö och en stark samisk kultur. Starka välmående språk speglar i sin tur ett starkt samiskt samhälle och en stark samisk kultur. Ordförrådet avspeglar vad som är viktigt för att klara sig i landskapet, miljön och klimatet. Tänk på samiskans ordrikedom när det gäller renar, väder och naturfenomen. Sättet att konstruera meningar illustrerar livssyn och världsbild. På samiska heter det att ”drunkna till havet/sjön”, inte i havet/sjön. På samma sätt regnar det till jorden, inte på jorden. De samiska månaderna har namn som speglar årsrytmen i naturen.Ordspråk och idiom utgår ofta från kulturen, ibland en historisk sådan. När ett språk utrotas, försvinner samtidigt en unik kunskapsbank med historiska, andliga och ekologiska kunskaper. Dessa kunskaper är oumbärliga i språkets kulturella sammanhang, och kan ge andra människor viktiga insikter.

Språk är en tillgång för talarna själva, inte bara som ett kommunikationsmedel utan för att språk definierar ens identitet. Att inte få tala sitt modersmål är förminskande och stigmatiserande. Om ens språk är förbjudet eller oönskat i skolan och i samhället när man växer upp, krymper också ens självbild. Ett språk måste användas på alla arenor, inte bara i hemmet, för att utvecklas och bli ett samhällsbärande språk.Kultur, tradition och social miljö är förutsättningar för att människor ska lära sig ett språk och vilja använda det. Konsekvenser av språkdöd kan innebära intellektuell utarmning, sociala problem och ökad risk för psykisk ohälsa. Språkens öden är också folkens öden.

Samiska uttryck associerar ofta till naturen och det nomadiska livet. Svenska uttryck som att ”ha en gås oplockad med någon” eller ”bättre stämma i bäcken än i ån” har sitt ursprung i bondesamhället. På (nord-)samiska kan man säga ”It don leat doppe leamaš goahtemuorran” (du har inte varit en kåtastång där borta) med samma betydelse som “att vara en fluga på väggen”. När alla i familjen är hemma kan man säga att alla fågelungar är samlade: “buot cizážat leat čoahkis”. Att överdriva eller överdramatisera något är att göra bäckar till sjöar “dahkat jogaid jávrin”.Världen krymper, människor blir rörligare och kommer allt mer i kontakt med andra utanför den egna gruppen. Då är det oundvikligt att dem vi kommunicerar med i tal och skrift oftare har ett annat modersmål än vi själva. Ofta är det så att den ena parten behärskar den andras språk men inte vice versa. Man skulle då kunna tycka att den första deltagaren som har de bästa språkkunskaperna borde dra fördel av situationen, men paradoxalt nog blir det den enspråkiga deltagaren som har de bästa uttrycksmöjligheterna, eftersom det är dennes språk man använder. Ett ständigt tema i språkdebatten är just det övertag som engelsktalande har i den internationella kommunikationen genom att de får använda sitt modersmål.

Spelet mellan talare av olika språk kan ibland bli ännu mer komplicerat. Jag kan visa min maktposition genom att välja att tala mitt eget språk. Men jag kan också trycka till min samtalspartner genom att vägra tala mitt eget språk – budskapet blir då ”du ska inte tro att du kan mitt språk så bra att jag vill prata det med dig”.När en samtalssituation uppfattas som ojämlik på grund av att en av deltagarna känner sig osäker på den andras språk kan en utväg vara att välja ett tredje språk som inte är modersmål för någon av dem. Finsktalande kan ibland föredra att tala engelska med svenskar, trots att de kanske egentligen talar svenska lika bra. Samma språk som i en situation ger vissa deltagare en oförtjänt fördel kan alltså i andra situationer vara det mest jämlika valet.Men vad som inte är helt trivialt är att ju större de språkliga bristerna är, desto större är risken att de kommer att uppfattas som kognitiva snarare än språkliga, det vill säga, lyssnaren uppfattar talaren som ”dummare” än den är. Rent konkret blir en genomsnittlig svensk inte bara ”dummare” på engelska, utan ännu ”dummare” på tyska, franska och spanska, för att inte tala om kinesiska – och det är då inte självklart att man övertygar bäst om man talar något av de här språken, även om det är lyssnarens modersmål.I princip samma idé – att ett budskap går hem bättre om det uttrycks på lyssnarens modersmål – dyker upp i något krassare form i den svenska språkdebatten som ”Man säljer bäst på köparens språk”. Det har bland annat berörts i en artikel av Ingela Bel Habib i Språktidningen 7/12 och i Patrik Hadenius ledare i numret därpå. Där argumenterades för att det är viktigt att behärska andra främmande språk än engelska. Men samma debattörer understryker också gärna att ”vi blir dummare på engelska”. Att det finns en konflikt här verkar chefredaktören inte märka.

Mera sällan talas det om att de som har svenska som modersmål ständigt hamnar i situationer i vardagslivet där de själva har ett sådant kommunikativt övertag gentemot personer med annan språklig bakgrund – och att dessa säkert ofta framstår som ”dummare” än de skulle göra om de fick tala sina egna språk. Det är något som de av oss som har turen att tala landets majoritetsspråk som modersmål bör tänka på.Det är rimligtvis inte bara svensktalande som blir dummare just på engelska, utan alla de som försöker uttrycka sig på ett språk som de inte behärskar till fulländning. Principen formuleras också ibland mer allmänt: man uttrycker sig bäst på sitt modersmål. Fast man kan gå ännu längre, till en generalisering som närmast blir trivial: ju bättre man behärskar ett språk, desto bättre kan man uttrycka sig på det.

Maktens retorik. Tror du att du har kontroll över språket? Att du kan styra dina tankar? Glöm det – det är språket som styr dig! Ida Hanson tar oss med på en resa genom det retoriska språket – eller är det språket som visar Ida Hanson vägen?

Varje civilisation har sina begränsningar när det gäller kunskap, varseblivning, reaktioner, känslor och idéer. När vi ­kritiserar en epok ska vi inte i huvudsak rikta uppmärksamheten till de intellektuella positioner som deras företrädare försvarar. Där finns fundamentala antaganden som an­hängare av alla de varierande systemen inom varje epok omedvetet tar för givna.

– Flera studier visar att ju mer man saftar i – desto mer ”fishy” låter det. Alltså är det jätteviktigt att hitta ett lagom tonfall, engagemanget får inte vara det viktigaste. Då tappar folk förtroendet.

Lars Melin avråder också från att använda det som brukar kallas ”härskartekniker” när man talar, det vill säga att ­osynliggöra eller förlöjliga någon, att undanhålla information eller att kasta skuld och skam på någon.Myndigheternas arbete är genomsyrat av språkanvändning och texter. Många av de språkliga praktikerna i myndigheternas arbete är omedvetna och kan stå i strid med de skrivna lagarna. I det dagliga arbetet med texter kan det exempelvis förekomma diskriminerande strukturer och praktiker.Institutet för de inhemska språken betonade språkets viktiga roll i ett jämlikt och demokratiskt samhälle under lanseringen för det nationella demokratiprogrammet 2025.

Ett inkluderande språk är avgörande för att en person ska kunna behandlas jämlikt och ha möjlighet att delta i samhället som en fullvärdig medlem. Språket är också viktigt för att en persons rättigheter ska kunna uppfyllas och det finns språkliga orsaker till marginalisering och ojämlikhet. Språk- och skrivkunnighet kan vara avgörande för en persons möjligheter att få jobb och för att kunna ta del av den offentliga servicen måste man förstå texter från myndigheter.

Språkinstitutet påminner om att information om samhället, dess verksamhet och beslutsfattande i huvudsak presenteras i språklig form. Att en person förstår informationen om det omgivande samhället är en förutsättning för ett aktivt deltagande och för självbestämmanderätten. Den möjlighet en person har att identifiera sig med och känna sig delaktig i samhället hänger till stor del på språket.

Språket är nog den viktigaste och mest utvecklade uppfinnigen och egenskapen hos människan. Man kan säga att männskligheten bygger på språket, det är det som skiljer oss från djuren och utan det skulle vi fortfarande leva som apor. Tack vare språket har vi kunnat utveckla våra andra mänskliga egenskaper, skapa samhällen, lagar, det som i stort sett gör att vi står över djuren. Man kan fråga sig om detta gäller även i dag. När är språket makt och varför är det viktigt att kunna behärska det? Inom politiken är språkets behärsning en självklarhet för att lyckas. När vi i dag lever i demokratiska samhällen som utesluter våld kan makt bara tas med fredliga medel, genom språket. Fastän ord inte ger fysiska skador kan de fortfarande visa sig vara skarpa vapen och därför kan debatter omvandlas till öppna krig mellan personer. För att göra sig förstådd inför folket måste politikern behärska språket, annars kommer han inte att bli vald. Visst röstar vi på idéer men vad som också räknas lika mycket, för att inte säga mer, är hur dessa idéer är presenterade. Det gäller att hitta de rätta orden, argumenten för att få folk med sig, kort sagt för att leda dem. Därför kunde män som t. ex. Hitler bli valda, de hade en mycket stark karisma som gjorde att vad de än sade gick folk med på det, ty de presenterade sina förslag på ett sätt som gav folket hopp och förväntningar om en ljusare framtid. Språket är också en makt i den mån att den kan användas till att dölja sanningen.Med hjälp av särskilda ordval kan man missleda och manipulera folk. (1) Björn Melander tar som exempel i sin essä ”Språk är makt men inte alltid som du tror”. (2) George Orwells roman – 1984: ”där den totalitära staten skapar ett nyspråk som skall styra och begränsa med borgarnas tankar”. Språket kan alltså tjäna makten, ty det är det som gör att vi kan utrycka oss, verkställa och delge våra synpunket och om vi inte längre kan använda oss av vissa ord kan vi inte heller formulera våra tankar. Sydsvenskan, grundad 1848 av Bernhard Cronholm (teckningen), är Sydsveriges ledande morgontidning. I papperstidningen, på webben, i läsplattan och i mobilen förmedlar tidningen händelser och nyheter i närmiljön, men också i Sverige och världen. Sydsvenskan granskar, berör, underhåller och tar ställning. Det har vi gjort i över 170 år.Att tala, skriva och uttrycka sig är en avgörande del av en persons identitet. Födelseort, utbildning, föräldrar, vänner, yrke – många influenser påverkar hur vi kommunicerar. Själv är jag uppvuxen i Storstockholm men boende i Skåne sedan drygt 20 år. Min tydligt uppländska dialekt är numera uppblandad med ett par skånska begrepp och ett annat sätt att säga ”ja”.