Funktionella cookies hjälper till att utföra vissa funktioner som att dela innehållet på webbplatsen på sociala medieplattformar, samla in feedback och andra tredjepartsfunktioner. Prestandacookies används för att förstå och analysera webbplatsens nyckelprestandaindex, vilket hjälper till att leverera en bättre användarupplevelse för besökarna.Hägnader tydliggör ägogränser och skiljer inte bara den historiska inägomarken från utmarken utan avgränsar också de olika markslagstyperna åker, hage och äng samt skogsbete och andra typer av utmarksbete. Ett historiskt odlingslandskap på inägomark utan mängder av stängsel skulle helt enkelt vara otänkbart.
Det finns stora regionala variationer med avseende på både byggteknik och på materialval som kan behöva utforskas ytterligare. Några bilder på exempel på kulturlandskap med trägärdesgårdar, stenmurar och kombinationer därav finner du här (öppnas företrädesvis i Firefox eller Chrome).
Handboken i kallmurning som tagits fram av Hantverkslaboratoriet inom Göteborgs Universitet beskriver bland annat olika typer av hägnader i sten. Mer information om boken hittar du här.Ett exempel på en mycket användbar och informativ broschyr om gärdesgårdar, deras historik och byggbeskrivning har tagits fram av Länsstyrelsen i Värmland. Du hittar den här.Även på utmarken förekom olika typer av stängsel, främst för att hägna in åkerlyckor eller slåttermarker för de fall kreaturen inte vallades och därmed kunde styras bort från dessa ytor.
Trejdepartscookies används för att ge besökarna relevanta annonser och marknadsföringskampanjer. Dessa kakor används för Youtube, Google maps och Sketchfab data.
Du kan läsa mer om detta i skriften Ladornas land. Länsstyrelsen i Jämtlands län har publicerat en innehållsrik skrift om biologisk mångfald på kulturvirke med namnet Lavar på lador – biologisk mångfald i ladans landskap. Trots titlarna tar båda skrifterna inte bara upp kopplingen mellan kulturhistoriskt värdefulla byggnader och biologisk mångfald utan berättar också om trähägnadernas betydelse för biologisk mångfald.
Ulf Lundwall och Urban Emanuelsson har under senare år arbetat med att rekonstruera olika typer av risgärdesgårdar vid Hörjelgården i Skåne. Deras erfarenheter finns nu sammanställt i Riksantikvarieämbetets rapport Risgären – speciella gärdesgårdar på skånska och en motsvarande rapport om Flätgären.
I det gamla bondesamhället fanns betydligt fler sätt att hägna in eller ut boskap än de traditionella hägnader vi är vana vid idag, det vill säga trä- och stengärdesgårdar. Typiskt för södra Sverige var olika typer av risgärden, det vill säga hägnader som byggts upp av grenar, kvistar, taggiga buskar eller andra röjningsrester. Sådana rishägnader har förmodligen förekommit över hela landet, men beskrivningar och bilder är fåtaliga.
De traditionella hägnadsmetoderna som var vanliga en bit in på 1900-talet ersattes så småningom av taggtråd, elstängsel och olika typer av nät. Under de senaste årtiondena har man dock på många håll påbörjat att återuppföra traditionella hägnader, främst gärdesgårdar av trä. Även stenmurar har röjts fram och restaurerats på många håll, inte sällan för att pryda landskapet snarare än att fungera som hägnad.
Hägnader tillhör några av de viktigaste strukturer i kulturlandskapet, särskilt i det äldre odlingslandskapet. Det krävs mycket arbete och hantverkskunnande för att underhålla dem.
Traditionella hägnader kan utgöra viktiga livsmiljöer för olika växter och djur. Det kan till exempel röra sig om mossor, lavar, insekter och fåglar. Flera arter som blivit sällsynta i odlingslandskapet har sin största förekomst på kulturvirke, det vill säga på trädbyggnader, hässjevirke och hägnader av trä. Deras förekomst på och intill hägnader kan berätta om hur landskapet har sett ut och brukats under lång tid.
Riksantikvarieämbetet har även tagit fram broschyren Risgärdesgårdar – praktiska råd om att återuppliva ett svunnet kulturarv och en motsvarande broschyr om Flätgärdesgårdar. Broschyrerna ingår i serien Vårda-väl och är baserade på Ulf Lundwalls och Urban Emanuelssons rapport. De beskriver hur man kan gå tillväga om man vill rekonstruera olika typer av ris- och flätgärdesgårdar.Tack för att du hjälper till att göra ett bättre korsord. När du har skickat in ditt förslag kommer förslaget att granskas av redaktionen innan det publiceras och syns i ordboken.Om grenarna är någorlunda raka kan man ställa ihop ett antal över en klätterros eller en klematis och binda ihop i toppen – exempelvis med en böjlig vidja eller ett tjärsnöre. Har man mer ris än man kan återanvända kan man köra spädare grenar genom kompostkvarnen. Fliset som blir kvar kan – istället för köpt täckbark – användas för att täcka gångar eller lägga under buskar som dekoration och för att bättre binda fukt i marken. Ett lager flis gör det dessutom svårare för fröogräs att gro.Se beskärningsresterna som en naturresurs och förvandla riset till smarta och vackra staket och växtstöd. Återvinn grenar och pinnar – få inspirationen här!
Knotiga och förgrenade grenar blir bra som växtstöd, och blir snygga och naturnära stöttor att sticka ner bland rosor och höga perenner i rabatten. Till skillnad från färdiga, lackerade växtstöd smälter grenarna in i grönskan och blir nästintill osynliga. Samma sak med gamla julgranar. Klipp då bort grenarna så att det blir kvar en tapp. Då blir det naturliga fästen för perenner eller klängväxter.3. Använd grova grenar som stolpar. Såga dem till lämplig längd. Spetsa gärna till dem nertill med en yxa så blir det lättare att slå ner dem i marken.
Efter beskärningen av träd och buskar står man där med ett berg av ris och grenar. Raka och krokiga, grova och tunna, långa och korta. Men man behöver inte hyra släp och köra allt till tippen. Det mesta går att använda. Grova grenar kan bli ved eller stöttor för exempelvis tunga trädgrenar med dignande frukt. Riktigt långa grenar kan bli virke till en pergola, eller de störar som håller flätade staket eller insynsskydd uppe. Smala, raka grenar, som sly eller vattenskott, blir bra till att fläta staket. Antingen höga och täta eller låga, på ett par decimeter, som vackra kanter runt rabatten eller köksträdgården.
Förr hamlade man årligen träd (tog bort alla grenar, ända in till stammen), som lind och sälg, för att använda de nyutvuxna grenarna som boskapsfoder. På samma sätt kan man använda exempelvis vattenskott från fruktträd till kaninmat. Men ta inte vilken buske eller träd som helst utan försäkra dig om att det inte innehåller ämnen som kaniner inte tål.
På högen kan jag nu lägga i princip vad jag vill. Ogräs kommer att torka ut snabbt i den luftiga och varma miljön och gamla grenar och ris som jag tidigare inte hittat omedelbar användning för kan bara läggas på toppen. Efterhand som högen sjunker ihop räknar jag kallt med att jag har en fin odlingsyta dessutom. Krukor eller annat kan pillas ner i materialet, eller så kan plantor så småningom sättas när det hela blivit mer kompakt. Jag fick också ett tips på Instagram från någon som sett ett liknande staket där en ros ”spaljerats” liggandes längs staketet. Det blev jag ju nyfiken på att prova. Men inte här. Jag får bygga nytt staket på annan plats!
Dessvärre hade vår sågverkskompis hunnit elda upp fint men omöjligt virke som skulle kunna blivit lite snyggare stolpar till blivande staketet. För att kunna komma igång snabbt och lätt blev det istället helt vanliga impregnerade stolpar, 6 cm i diamater. Och efter en bild på Instagram/Facebook kom en man i byn med ett helt släp gammalt ris och lastade av. Resurser!Har oxå gjort ett risstaket efter att ha sett han den danske bonden ha ett sånt. Mkt praktiskt. Jag lägger det mesta där o det sjunker ihop allt eftersom. Försöker att inte vara uppe o kliva på det ifall det bor igelkottar eller fåglar eller andra filurer där.Väldigt trevligt med ett ”levande” staket och perfekt för att dumpa större material som man för stunden inte vet var man ska göra av. Tycker det är en jättefiffig lösning. Ett härligt pågående projekt en lång tid framöver som kommer ändras i utseende.
Nu har trädgården äntligen fått ett nytt staket av stolpar och ris. En enkel variant som gick snabbt att lägga grunden till och som nu får byggas på allteftersom. Trädgården ser fin ut med den nya fonden.
Ett staket av växtdelar passar fint in i miljön. Efterhand kan jag kamouflera stolparna på något vis eller såga av i lämplig höjd när staketet byggts på en bit.
Hela trädgården ändrade karaktär när det nya staketet kom på plats! Det ser verkligen fint ut. Och det gick så snabbt att ordna, på drygt en timme bara, när hela familjen var med och hjälpte till.
Men så åkte jag till Gunnar i grannbyn och hämtade några plantor. Och hans inramning av trädgården bestod av en kombinerad ris- och ogräshög, som en stor vall. Det var precis vad jag behövde se. En sådan variant skulle jag kunna ha och mata med både ditt och datt från trädgården! Typ ogräs, hallonris, jordärtskocksstjälkar och sånt, inte bra ris från träd. Det hade jag inte tänkt på förut. Och då bestämde jag mig.Jag har flera gånger suktat efter ett sånt där enkelt staket av stolpar där ris läggs emellan och bildar en slags organisk mur. En kombinerad grenkompost och avskiljare. Första gången jag såg en sån var hos odlarvännerna Birgar och Maria. Förra året gjorde vännerna Friederike och Sven en gigantisk inramning av sin köksträdgård på liknande sätt och det ser ju fint ut, alltså. Problemet är att jag inte har något ris att använda mig av från den egna trädgården.
Det ser så fint ud. Jeg tænker, du kunne sætte nogle fågelholka ind i dit staket, så bliver der endnu mere liv. Fåglarna spiser jo også skadedjur i trädgården, til eksempel larverna i kålen.
I helgen fick stora killarna några tior för att hjälpa mig och Philip fick rycka in med släggan. Stolparna har slagits ner med drygt en meters mellanrum på sträckan och med cirka 50 cm mellanrum sitter rad nummer två. Mellan dessa har vi sedan knött ner en massa ris efter förmåga.Jättefint! Har flera såna risgärdesgårdar hemma. Såg i en broschyr från länsstyrelsen att detta är toppen för våra vilda insekter; som ett jätte-insektshotell, och det behövs ju verkligen!
Jag har gjort små stödmurar i min sluttande trädgård på samma sätt vilka fortfarande håller nu efter ett par år. Det blev billigt och jättepraktiskt, man kan runda av lite som man vill och småris har jag så himla gott om. Dessutom är det snyggt och jag inbillar mig att insekter trivs där. Smart att tänka på rismurar som ogrästorkar också!
Det gamla planket som ramat in den varmaste delen av köksträdgården började se allt för skruttigt ut i vintras. De breda bräderna har varit ett utmärkt vindfång och en och en har stolparna börjat ge efter för blåsten. Innan allt helt gav vika tog barnen och jag ner hela planket tidigare i våras. Inledningsvis var planen att sätta upp det igen, fast då byggt i en lite lägre variant som inte fångar vinden lika hårt.[…] Har en idé om att forma en slags tomtgräns med det som jag klipper ner. Tomten till min stuga är inte kvadratisk utan går på snedden genom en backe. Där ligger det en långsmal hög med ris typ. Jag tänkte röja lite runt den och sen använda avklippta grenar som stolpar och häckklipp och annat ris att fylla upp med, med inspiration av Sara Bäckmo. […] Det blir fort vindskyddat bakom ett enkelt staket, även om staketet av ris släpper igenom mycket luft. Poängen är att vinden dämpas ordentligt och ger en fin miljö till det som står i skydd. Med stenmuren som ännu ett skydd är det här trädgårdens varmaste frilandsyta och perfekt för många av grönsakerna jag vill odla. Om du har grenar som går att böja någorlunda lätt och som är relativt raka, kan du fläta dem mellan grövre stolpar som du kör ned i marken. Det är dekorativt och ger även effektivt vindskydd.Som nämnts ovan – tälj bort barken på ena änden av en kvist och skriv på den blottlagda delen vad du odlar. Det kan vara oväntat lätt att glömma vad man sått i sin egen trädgård. När texten blir svårläst efter ett tag är det bara att tälja bort ett tunt lager till på samma yta eller på en annan del av pinnen.
Det finns både enkla och lite mer avancerade användningsområden för resterna av dina beskärningar. Om du börjar tänka på hur du kan använda dem i trädgården kommer du säkert på många saker. Är du lite händig kan du till exempel snickra en stege, trädgårdsmöbel eller göra en koja åt barnen.
Att bara lägga ris i en hög i ett hörn av trädgården är det enklaste sättet att nyttja det som blir över vid JAS-röjningen. Det skapar boplatser åt insekter, livsmiljöer åt svampar, lavar och mossor, samt gömställen, matplats och bomöjligheter åt fåglar. Dessutom uppskattar även groddjur och igelkottar rishögar.
En annan enkel lösning är att lägga grenar och ris som ett lager i botten på en ny odlingsbädd eller i en pallkrage. Börja med grövre grenar och fyll sedan på uppåt med mindre material som små grenar och kvistar, löv och gräs innan du lägger jord överst. Metoden kallas hügelbädd eller odlingslimpa och är ett bra sätt att ta hand om det som blir över i trädgården och samtidigt göra odlingen effektivare med vatten, näring och en rikare jord.
Många växter behöver stöttas upp för att inte knäckas av vinden eller av tunga frukter. Kör ner grenar i jorden och bind upp stjälkarna så att de står stadigt. Du kan också göra en spaljé genom att binda eller spika ihop raka grenar i ett rutmönster och luta mot en vägg. Eller tryck ner ena delen djupt i marken så att den står vågrätt. En grenspaljé fungerar utmärkt som växtplats åt exempelvis vindruvor, ärtor, bönor, rankspenat, vildkaprifol eller någon annan klängväxt. Kan även kombineras med ett flätat staket.Under den så kallade JAS-perioden (juli, augusti, september) är det dags att beskära många träd och buskar. Men du måste inte åka och dumpa alla grenar och kvistar på återvinningsstationen. Mycket kan återanvändas i trädgården.Det finns många sätt att göra fina staket av grenar. Antingen med visst mellanrum mellan pinnarna eller tätt. Fundera över om du vill ha höga eller låga pinnar till staketet och klipp dem i lämplig storlek. Om du har tjockare grenar kan du klyva dem på mitten och placera halvorna tätt som ett staket eller kanske som en vägg i en upphöjd odlingsbädd. Ett någorlunda tätt staket skapar skydd från uttorkande vindar och ger en fin inramning till trädgården. Dessutom kan det ge ett visst skydd mot rotogräs. Det kanske inte är något för alla och det är svårare med vissa träd, men at
t dra av bladen från grenarna ger dig bra material till dina odlingar. Bladen kan vändas ned i jorden för att skapa mer organiskt material och näring. Eller som täckmaterial i högar runt dina växter för att minska avdunstningen och att oönskade växter konkurrerar med dina plantor. Du kan också lägga bladen i komposten för att skapa egen jord. Då gör det inget om lite smågrenar följer med. Om du av någon anledning har grövre trädstammar eller grenar så kan du kapa dem och gröpa ur dem på längden eller vid årsringarna. I håligheten kan du sedan fylla på med lite jord och odla exempelvis fetbladsväxter eller något annat som klarar sig på lite mindre jord. Finare blomkruka än en trädstam är svårt att tänka sig.Kapa mer eller mindre tjocka grenar och stammar i ungefär lika långa bitar och bygg en vedhög. Det kan efter ett tag bli en snygg mur längs tomtgränsen eller som vindskydd i trädgården. Du kan även borra hål åt bin i veden om den ligger i solen. I sådana vedhögar trivs svampar och insekter och därmed ger de även mat åt fåglar. Du kan också köra ner några grövre pinnar i marken som stöd och lägga längre grenar mellan dem. På så sätt byggs snart ett risstaket upp som både är livsmiljö åt många småkryp och dessutom en utmärkt avdelare och vindskydd i trädgården. Har du eller någon du känner en flismaskin är ett alternativ att omvandla grenarna till flis som kan spridas ut runt dina växter som täckmaterial eller i gångar mellan odlingarna. Du kan också lägga träflis i botten av en ny odling för att se till att den behåller fukt bättre.
Houzz använder cookies och liknande teknik för att anpassa min upplevelse med relevant innehåll och det bästa Houzz produkter och tjänster kan erbjuda mig. Genom att klicka ’Acceptera’ accepterar jag detta, så som det vidare beskrivs i Houzz Cookie Policy. Jag kan avvisa icke-essentiella cookies genom att klicka ’Administrera preferenser’.
Gårdsbutiken är alltid öppen med ett varierande utbud av grönsaker beroende på säsong. Från och med 24 maj till och med oktober är gårdsbutiken bemannad onsdagar mellan 15:00 och 18:00.Vi behöver vindskydd på gården för att skydda grönsaksodlingen mot de hårdaste vindarna. Vi försöker återanvända gamla stängselstolpar av ek när vi bygger stängsel. Många som ser rätt så ruttna ut är i hyfsat skick trots allt och de bankar vi ner och använder. Vissa stolpar är dock inte i skick för att hålla inne djur och dem tänkte vi utnyttja till att bygga ett risstaket.
Materialet i staketet kommer att ruttna efterhand men det är bara bra för då kan vi fylla på med ännu mer material som vi annars inte hade vetat vad vi skulle göra av.Vi, Jonas, Ylva, Tilda och Ina köpte Östängs gård 2014 och tillträdde i oktober. Tanken är att skapa en levande gård med odlingar, djur och en bredd på verksamheter. Än så länge bor vi och våra katter Rufus och Glenn-Pär, får, hönor, ankor och bin här.
