Etikett: 2

För att ansöka om utbildning på gymnasial nivå så behöver du vara folkbokförd i den kommun där du ska söka utbildningen. Det beror på att det är din kommun som sköter antagningen och som beslutar om du får läsa utbildningen du sökt eller ej.Jag samtycker till att Hermods AB hanterar ovan angivna personuppgifter enligt följande villkor för att skicka mig information, nyheter och riktad marknadsföring om de utbildningar jag visat intresse för.

Du ska ha fyllt 20 år, eller om du fyller 20 under året så får du påbörja dina studier under andra kalenderhalvåret (hösten). Har du slutbetyg från gymnasiet får du börja studera trots att du inte fyllt 20 år.Stor vikt läggs på verktyg för att analysera litteratur i ett samhällsperspektiv. Muntlig och skriftlig framställning är av argumenterande och utredande karaktär. Den grammatik som presenteras fungerar som redskap för skrivande och textanalys och kan även vara till hjälp då svenskan jämförs med nordiska språk.Svenska 2 – Helt enkelt rymmer hela kursen Svenska 2. Genomgångar, exempeltexter, övningar, slutuppgifter och betygsmatriser utgår från kursens centrala innehåll och kunskapskrav.

Eleven kan med säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor och kan med utgångspunkt från detta skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande och väldisponerade. Texterna innehåller belysande exempel och ger vidgade perspektiv på informationen från källorna. Dessutom resonerar och drar eleven välgrundade och nyanserade slutsatser utifrån sina resonemang. Texterna är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är träffsäkert, klart och varierat och innehåller goda formuleringar.

3. Från och med de nya kursplanerna så har det skett en förändring av hur betygen ska sättas och tolkas. För att få ett E så måste dock alla kunskapskrav för E vara uppfyllda. Ligger ett av kunskapskraven på F, så kan du inte bli godkänd men i praktiken om det är så att det bara är en liten del som man har svårt att uppfylla, så kan läraren nog hjälpa en till att träna på det så att man klarar det. För de andra betygen har det tidigare gällt att alla kunskapskrav där också måste vara uppfyllda. Nu har dock reglerna ändrats så att läraren fått mer frihet. Nu lyder formulering att läraren ska sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper utifrån kunskapskraven. Det gör att en lärare kan sätta C på en elev om den exempelvis har nästan alla av kunskapskraven visade på C-nivå men något enstaka som ligger bara på E-nivå för att det som helhet mest speglar betyget C. Det går dock fortfarande inte att säga för någon utomstående att exakt de här resultaten ger detta betyget utan den diskussionen måste tas med betygsättande lärare som har tillgång till hela underlaget.

Det betyder alltså att man i huvudsak ska kunna följa språkriktighet, vilket betyder att ett enstaka stavfel inte påverkar men att texten i huvudsak ska ha korrekt språk. Notera att detta inte anger hur många stavfel som kan accepteras utan det blir en bedömning för läraren att göra, vad som menas med ”i huvudsak”. Vi och våra samarbetspartner använder tekniska lösningar, bland annat cookies, för att inhämta information om dig för funktionella och analytiska syften. Genom att klicka ”Godkänn alla cookies” ger du ditt samtycke till samtliga syften. Du kan också välja att uppge vilka syften du samtycker till genom att klicka ”Cookieinställningar”.

Vissa cookies är nödvändiga för att webbsida ska kunna fungera säkert och korrekt. Exempel på sådana funktioner är inloggning, personliga inställningar och ifyllnad av formulär.Dessa cookies används för att ta fram statistik över besök på hemsidan och information om hur den används. Med hjälp av denna information kan vi optimera innehållet och strukturen på sidan och forsätta utveckla tjänsten.

Den andra förändringen är att kravet på lärare att ta hänsyn till all tillgänglig information vid betygssättning tas bort. På sina håll har den lett till att elever oombedda lämnat in många sidor med skriftliga arbeten tätt inpå betygsättningen i ett försök att höja sitt betyg. Då lärarna är skyldiga att ta hänsyn till all tillgänglig information har de tvingats gå igenom materialet vilket lett till en ohållbar arbetsbelastning.

Två förändringar i lärares arbete med att sätta betyg träder i kraft inför höstterminen. Den ena handlar om vilket underlag lärare ska ta hänsyn till, den andra hur de ska förhålla sig till det underlaget.

Det finns kritik mot förändringen från de som menar att mindre fokus på yttre mätpunkter och mer fokus på den enskilde lärarens bedömning ökar risken för betygsinflation.

– Den nuvarande regeln har varit svår att acceptera för både lärare och elever. Paradexemplet har varit den här eleven som når A i alla delar av ett ämne utom ett, där det blir E. Då kan betyget aldrig bli högre än D. Det tycker inte många är rimligt, säger Jörgen Tholin, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet och utredaren bakom regeringens betygsutredning som först föreslog ändringen.

Ett annat problem med det system som nu försvinner är enligt Jörgen Tholin att det inte tillämpats på samma sätt överallt, vilket lett till olikvärdiga bedömningar.– Det har varit ett större problem på vissa skolor än på andra, beroende på vilken kultur som har utvecklats. Det har gällt på de högskoleförberedande programmen, och framför allt bland högpresterande elever, säger han. – Hon hade fått A i alla andra delar av idrott och hälsa, men inte kunde lära sig dansa. Så hon fick betyget D idrott. Det tycker jag är svårt att försvara. Enligt Jörgen Tholin har även motsatsen förekommit – att lärare sent på terminen lagt på elever att komma in med extra uppgifter för att höja sina betyg.– Glädjebetyg och betygsinflation är begrepp som ofta används i sammanhanget. I de fallen handlar det om att man sätter högre betyg än det finns täckning för enligt reglerna. Men om vi ändrar reglerna så att fler får högre betyg, så kan det ju inte kallas för något sådant. Det här speglar mer vad elevens kunskaper är värda, säger han.En av de mer uppmärksammade förändringarna är införandet av kompensatorisk betygsättning i grund- och gymnasieskolan. Det går ut på att elever inte längre måste checka av varje specifikt kunskapskrav för att uppnå en viss betygsnivå, utan att läraren i stället gör en sammantagen bedömning av elevens kunskaper. Tanken är att komma bort från att elevens sämsta prestationer ska definiera betyget, och att en lärares totalbedömning ger en mer rättvisande bild av elevens kunskaper i ämnet.

Det finns en kursplan för varje ämne. Dina lärare utgår från det som står i kursplanen för att planera undervisningen, bedöma och sätta betyg. I den här filmen får du veta mer om hur en kursplan fungerar.

Hösten 2022 kom det nya bestämmelser för hur betyg ska sättas. Ändringarna ska göra så att betygen blir mer rättvisande och stämma överens med dina kunskaper i varje ämne.I den här filmen får du som elev veta hur det går till när lärare sätter betyg. Filmen förklarar betyg och betygssättning på ett enkelt sätt. Filmen tar även upp vanliga missförstånd om hur betyg sätts.

Det finns ändringar i kursplanerna för alla ämnen och ämnesområden. För dig som är elev innebär ändringarna att du ska få en undervisning som är bättre anpassad till den årskurs du går i och att betygen ska bli mer rättvisande. För lärarna ska kursplanerna bli lättare att använda när de planerar undervisningen, bedömer och sätter betyg.I de gamla kunskapskraven, som gällde till och med juni 2022, behövde du som elev ha klarat allt som står i kunskapskraven för C respektive A för att kunna få ett C respektive A i betyg. Med de nya betygskriterierna och de nya bestämmelserna för hur lärarna ska sätta betyg behöver dina kunskaper fortfarande motsvara alla delar av betygskriterierna för betyget E, men du behöver inte ha visat det jämt och inte från början av en termin. Gränserna för betygen D−A är inte längre lika skarpa. Även om dina kunskaper skulle variera något inom spannet E−A, så är det den sammantaget bäst motsvarande nivån som läraren sätter betyg utifrån. Läraren gör alltså en så kallad sammantagen bedömning och sätter det betyg som bäst motsvarar dina kunskaper i ämnet.

Vad är en läroplan och vad är en kursplan? Här kan du läsa om några av de dokument som styr undervisningen på grundskolenivå och som skolorna ska följa för att alla elever ska få en likvärdig utbildning. Du kan också läsa om ändringar som gäller i läroplanerna från hösten 2022.Den här filmen vänder sig till dig som är vårdnadshavare till elever i grundskolan och vill veta mer om hur lärare sätter betyg. Det finns många föreställningar om betyg och i den här filmen reder vi ut hur det egentligen går till när betyg sätts.

I grundsärskolan gäller filmen bara i tillämpliga delar eftersom betyg enbart sätts när vårdnadshavare begär det. I grundsärskolan används inte betyget F eller nationella prov.Läroplanen styr undervisningen i skolan. I läroplanen kan du läsa om skolans uppdrag och om den värdegrund som gäller alla i skolan. I läroplanen finns också kursplanerna för olika ämnen, till exempel för matematik, svenska och bild.

Den digitala versionen av boken får du i en interaktiv och modern plattform som heter Cortexio. Plattformen drivs med en AI motor som skapar ett adaptivt studieflöde för eleverna. Läromedlet innehåller allt material eleven behöver i form av text, bild och film, samt instuderingsfrågor kopplade till varje avsnitt. Den digitala boken har mängder av verktyg som exempelvis markera text, skriva egna anteckningar, uppläsning av text, samt automatisk markering av vilka delar eleven kan bra/mindre bra.

Den digitala versionen av Svenska 2 Helt enkelt , rymmer hela kursen Svenska 2. Genomgångar, exempeltexter, övningar, slutuppgifter och betygsmatriser utgår från kursens centrala innehåll och kunskapskrav.

I höstens bedömning kartläggs varje färdighetsområde med åtta deluppgifter, vilket betyder att i varje färdighetsområde kan ge 0-8 poäng. För analys av resultaten för varje färdighetsområde har ett diagram gjorts upp (se diagrammet nedan). Summapoängen (0-8 p) för varje delområde och motsvarande procentvärde åskådliggörs i diagrammet. Procentvärdet anger hur stor andel av barnen i referensgruppen får en viss poängsumman.I sammanställningsblanketten antecknas barnets totalpoäng samt motsvarande percentilvärde. På hösten antecknas även summapoängen för varje delområde. Läraren kan ringa in de färdighetsområden som behöver noggrannare utredning eller uppföljning. I uppgifterna automatisering av addition och subtraktion är det viktigt att observera att den halverade summapoängen antecknas i kolumnen på sammanställningsblanketten. Poängen varierar mellan 0 och 10 poäng. Även vid beräkning av totalpoängen används den halverade summapoängen för dessa två uppgifter. Antalsuppfattning handlar om att bestämma och jämföra antal. Färdighetsområdet kartläggs på två olika sätt. Vid varje bedömningstillfälle under läsåret finns uppgifter där barnet skall jämföra tal och antal genom att välja det största eller minsta talet. På hösten och vintern jämförs tio- och hundratal, på våren även tusental. På våren ombeds barnen även skriva givna tal i storleksordning. Talområdet är 100-1000. Målsättningen är att identifiera de barn som av en eller annan orsak presterar lägre än barn i samma ålder eller samma årskurs, eller de barn som inte når upp till de uppställda målen. Verktygen för bedömning och identifiering av stödbehov är planerade för tre tidpunkter under läsåret: i början av läsåret (höst), i mitten av läsåret (vinter) och i slutet av läsåret (vår). För de tre tidpunkterna har referensvärden samlats in.

I Antalsuppfattning, Förståelse för matematiska samband och Räknefärdigheter är typvärdet 8, vilket innebär att procentvärdet är störst vid summapoängen 8. I Tillämpning av räknefärdigheter är summapoängen 7 och 8 lika vanliga och de är mest typiska värdena. Denna fördelning beror på att uppgifterna är valda så att de flesta barn i årskurs 2 behärskar färdigheterna. Undantag är automatisering av addition och subtraktion där fördelningen påminner om normalfördelningen, vilket är vanligt för tidsbegränsade uppgifter. De mest typiska är att barnen får 4-5 poäng, vilket betyder 8-10 korrekt räknade uppgifter (i diagrammet ses den halverade poängsumman). Det är mycket ovanligt att barnen hinner enbart räkna en eller två uppgifter (får 0,5 eller 1 poäng) eller att barnen hinner räkna alla 20 uppgifter (får 10 poäng). Vid analys av enskilda färdighetsområden är det viktigt att komma ihåg att summapoängen för färdighetsområdena inte kan jämföras eftersom uppgifternas svårighetsgrad inte är direkt jämförbara.Percentilvärden för analys av totalpoängen vid de tre bedömningstillfällena (höst, vinter och vår) finns i tabellen nedan och i sammanställningsblanketten. Vid tolkning av barnets resutlat är det viktigt att beakta bedömningstidpunkten. Höstens referensvärden är insamlade i augusti-september, vinterns referensvärden i januari-februari och vårens referensvärden i april-maj. Rekommendationen är att bedömningen görs vid samma tidpunkter. Ifall bedömningarna görs vid andra tidpunkter än då referensvärden insamlats (t.ex. vinterns bedömning görs i december) är referensvärden för höga. På motsvarande sätt är referensvärden för låga ifall bedömningstidpunkten förskjuts (t.ex. höstens bedömning görs i oktober) vilket betyder att undervisningen framskridit längre än då referensgruppen gjort bedömningen. Vid tokningen är det viktigt att beakta betydelsen tidpunkten har för barnens resultat. Verktygen för bedömning och identifiering av stödbehov är en del av LukiMat-tjänstens material för bedömning av lärandet. Verktygen är utarbetade för bedömning och identifiering av stödbehov i matematik för barn i förskola, årskurs 1 och årskurs 2. Verktygen för bedömning och identifiering av stödbehov i matematik är avsedda för bedömning av hela gruppens färdigheter. Bedömningen görs i helklass, men vid behov kan klassen delas in i mindre grupper för att bedömningssituationen skall vara så lugn som möjligt. Bedömningsverktyget innehåller barnens uppgiftsblad, lärarhandledning och kontrollblankett för varje bedömningstillfälle (höst, vinter och vår). Blanketterna för de olika tidpunkterna är lätt att känna igen på logon uppe i högra hörnet. På sammanställningsblanketten kan barnens resultat från alla tre bedömningstillfällen sammanställas.Innehållet i bedömningsmaterialet bygger på de färdigheter i matematik som anses vara centrala för barn i årskurs 2, utgående från vad barn i årskurs 2 förväntas kunna och vilka färdigheter som har betydelse för fortsatt lärande i matematik. Färdigheter som lyfts fram är: 1) antalsuppfattning, 2) förståelse för matematiska samband, 3) räknefärdigheter och 4) aritmetiska grundfärdigheter. (Läs mer i informationstjänsten under Utveckling av färdigheter).

Med hjälp av verktygen för bedömning och identifiering av stödbehov kan läraren bedöma hur barnen i gruppen behärskar grundläggande färdigheter i matematik. Bedömningen kan göras vid tre tillfällen vilket möjliggör uppföljning och jämförelse av barnens resultat med referensgruppens resultat vid alla tre bedömningstillfällena under läsåret. Observationer och andra typer av bedömningar ger ytterligare kunskap om barnets färdighetsnivå. På basen av mångsidig bedömning kan läraren identifiera de barn som är i behov av stöd och/eller noggrannare utredning. Höstens bedömning är mera omfattande än vinterns och vårens bedömningar. Vid höstens bedömning är det möjligt att studera barnens färdigheter specifikt för varje färdighetsområde och avgöra vilka färdighetsområden behöver noggrannare utredas. Vid vinterns och vårens bedömningar studeras barnets resultat enbart utgående från totalpoängen.Efter poängsättningen antecknar läraren varje barns poäng i sammanställningsblanketten. På hösten kan läraren även anteckna summapoängen för varje delområde. I uppgifterna automatisering av addition och subtraktion är det viktigt att observera att den halverade summapoängen antecknas i kolumnen på sammanställningsblanketten. Poängen varierar mellan 0 och 10 poäng. Även vid beräkning av totalpoängen används den halverade summapoängen.

Barnens uppgiftsblanketter innehåller uppgifterna som görs i grupp. Målsättningen har varit att göra barnens uppgiftsblanketter tillräckligt tydliga genom att huvudsakligen ha enbart en uppgiftstyp per sida. För att underlätta vid instrueringen av uppgifterna finns sidsymboler (små bilder). Totala antalet uppgifter i bedömningsverktyget varierar mellan 75 uppgifter på våren, 72 uppgifter på hösten och 60 uppgifter på vintern. Vid jämförelse med referensvärden är det bra att observera att det inte är frågan om ett slumpmässigt valt normeringsdata eftersom referensdata samlats in bland lärare som frivilligt deltagit med sina grupper. Referensdata har dock samlats in i hela Finland och består av ett stort antal barn (n=354-446), vilket betyder att referensvärdena är förhållandevis tillförlitliga. Eftersom höstens bedömning är mer omfattande kan läraren göra en noggrannare analys av vilka färdighetsområden barnen redan behärskar och vilka färdigheter som behöver ytterligare övning. Bedömningen ger information om vilka barns färdigheter behöver noggrannare utredning och uppföljning.Analys av färdighetsområden ger riktlinjer för vilka färdigheter barnet ännu inte behärskar eller vilka färdigheter barnet redan behärskar. De barn som får låga resultat rekommenderas noggrannare utredning av färdigheter för att säkerställa behov av stöd och hur stödet skall riktas. Noggrannare utredning av färdigheter är viktigt då även andra bedömningar eller observationer visar tecken på behov av ytterligare information om barnets färdigheter.

Färdighetsområdet räknefärdigheter täcker hantering av talsymboler, antalsräkning och uppräkning av talraden. I årskurs 2 skall barnets skriva med siffror de tal läraren säger högt. Talområdet är 10-220.

Utgående från exemplen kan vi konstatera att uppgifternas svårighetsgrad i de olika färdighetsområdena varierar. Därmed kan vi inte jämföra färdighetsområdena enbart på basen av råpoängen (summapoängen), utan vi behöver använda oss av de kumulativa procentvärdena.

Automatisering av additions- och subtraktionsfärdigheter kan följas upp individuellt vid tre tidpunkter (höst, vinter och vår). På den indviduella sammanställningsblanketten för uppföljningen av automatisering av additions- och subtraktionsfärdigheter ringar läraren in antalet korrekta uträkningar och antecknar motsvarande percentilvärde. Percentilvärdets tolkning beskrivs ovan i texten om hur tolka totalpoäng.Exempelvis får barnet fyra poäng i Talsymboler-uppgiften. Summapoängen 4 motsvarar det kumulativa procentvärdet 11,0. Det innebär att enbart 11,0 % av barnen i referensgruppen får fyra poäng eller lägre och att 89,0 % av barnen får mer än fyra poäng. Därmed kan barnets resultat för detta färdighetsområde ses som lågt och behov av noggrannare utredning av hur barnet behärskar talsymbolerna krävs. I automatisering av subtraktion motsvarar summapoängen 4 det kumulativa procentvärdet 42,5 vilket innebär att 42,5 % av barnen i referensgruppen får fyra poäng eller lägre och att 57,5 % av barnen får mer än fyra poäng. Detta resultat är förenligt med åldersnivån och anger att det är vanligt att barn på hösten i årskurs 2 räknar åtta subtraktionsuppgifter på en minut.

Jämförelse av barnets resultat med referensgruppens resultat sker genom att jämföra barnets totalpoäng med motsvarande percentilvärde. Percentilvärdet hittar man i tabellen i handboken eller i sammanställningsblanketten. Totalpoängen och percentilvärdet antecknas i sammanställningsblanketten. Vid bedömningen av barnets helhetsresultat ser läraren på barnets totalpoäng och söker fram motsvarande percentilvärde i tabellen. Percentiltabellen finns på baksidan av sammanställningsblanketten och i handboken. I sammanställningsblanketten finns en kolumn avsedd för percentilvärdet. Percentilvärdet anger hur barnet presterar i jämförelse med referensgruppens resultat. Referensgruppen består av ett stort antal jämnåriga barn i årskurs 1 (n = 400-520); (läs mer under Anlays av bedömningsinformationen). Varje rätt svar ger ett poäng och varje fel svar ger noll poäng. Ifall barnet har gett flera svarsalternativ på samma uppgift bedöms uppgiften med noll poäng. Även obesvarade uppgifter ger noll poäng.Färdigheterna i matematik bland barnen i årskurs 2 kan variera mycket. En del av orsakerna kan vara skillnader i barnens individuella förutsättningar att lära sig. Andra orsaker kan vara barnets uppväxtmiljö och tidigare erfarenheter, hurudan stimulans barnet fått och ifall barnet utvecklat ett intresse för tal och antal. Även bedömningsverktygen, bedömningssituationen och faktorer inom barnet så som motivation, koncentration och trötthet inverkar på bedömningens tillförlitlighet (läs mer i Informationstjänstens del Bedömningens målsättning). De är omöjligt att särskilja de olika faktorernas inverkan enbart genom att se på barnets resultat i några bedömningsuppgifter. Därför är det viktigt att bedöma barnets färdigheter och kunnande mångsidigt, på olika sätt och i olika situationer. Läraren kan använda olika typer av bedömningsverktyg och observera barnet i olika situationer både under ledda övningar, under lektionstid, i den fria leken och på rasterna. Informationen som fås vid bedömningen ger riktlinjer om barnets färdigheter och färdighetsnivå vid en viss tidpunkt och ifall barnet har tillräckliga eller bristande lärandeberedskap i matematik. Informationen kan användas för att planera och förverkliga undervisningen och stödåtgärder. Fokus i bedömningen ligger på tidig identifiering och uppföljning av centrala färdigheter i lärandet i matematik. Bedömningens resultat bör inte tolkas som mått på barnets statiska kunnande. För identifiering av inlärningssvårigheter krävs en mera utförlig utredning. LukiMat-tjänstens del om bedömning ger möjlighet till att identifiera och följa upp barnens centrala färdigheter i matematik.

Förståelse för matematiska samband handlar om matematiska-logiska färdigheter så som jämförelse, klassificiering och talföljder. I årskurs 2 är fokus på talföljder. Barnet ser tre tal som bildar en talföljd och genom att bestämma regeln för talföljden skall barnet kunna ange det fjärde talet. Barnet fortsätter talföljden genom att skriva det fjärde talet. Talområdet är 1-60.Tillämpning av räknefärdigheter innebär på hösten att barnen ombeds räkna den sammanlagda mängden pengar. Talområdet är 10-120. På våren kartläggs barnets förmåga att tillämpa positionssystemet genom komplettering av additions- och subtraktionsuppgifter. Talområdet är 40-750. Tabellen med uppgifternas kumulativa procentvärde anger hur barnets summapoäng för de olika färdighetsområdena ligger i förhållande till referensgruppens resultat. Tabellen är indelad i två delar. Först presenteras summapoängen för färdighetsområdena Antalsuppfattning, Förståelse för matematiska samband, Räknefärdigheter och Tillämpning av räknefärdigheter (0-8 p). Sedan presenteras summapoängen för Aritmetiska grundfärdigheter (0-10 p). Aritmetiska grundfärdigheter i årskurs 2 omfattar addition och subtraktion. I bedömningen kartläggs barnets färdigheter i automatisering samt huvudräkning och uppställning med addition och subtraktion. I automatiseringsuppgifterna ombeds barnet räkna så många uppgifter som möjligt under exakt en minut. Talområdet är 1-20. I huvudräkningsuppgifterna med addition och subtraktion är talområdet 20-100. Talområdet är det samma även i uppställningsuppgifterna. I en del uppgifter krävs användning av minnessiffra eller lån.Svenska 2 bygger vidare på mycket från svenska 1 och fördjupar sig inom nya områden som är viktiga för att förstå vår historia och vår närmsta omvärld. Kursen innehåller undervisning och övningar som förbereder dig väl inför de examinerande uppgifterna.

Delkurs 1 och 2 kan inte tas med i examen tillsammans med kurserna 5SV242 Texter i skolan 7,5 hp och 5NS333 Litteracitet ur ett andraspråksperspektiv 7,5 hp.

Kursen behandlar litteracitetsbegreppets framväxt och fördjupar teorier om litteracitet ur ett andraspråksperspektiv. På kursen diskuteras kritisk litteracitet med ett särskilt fokus på frågor kopplade till identitet och makt. Därtill fördjupas språkets och litteracitetens roll för kunskapsutveckling. Dessutom diskuteras multimodala aspekter i relation till teorier om litteracitet ur flerspråkighetsperspektiv.I kursen ingår textanalys, både av sakprosatexter och elevtexter. Begrepp som litteracitet och genrepedagogik diskuteras utifrån aktuell språkvetenskaplig och didaktisk forskning. Vidare studeras bedömningen av muntliga och skriftliga elevtexter i relation till skolans aktuella styrdokument, samt språknormer och språkattityder.

och kommunikationssituation. Eleven kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är varierat och innehåller goda formuleringar.3. Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera eleven en tes, håller sig konsekvent till den och ge välgrundade argument till stöd för den.

Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder och tydliggör den muntliga framställningen.1. Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla argument, egna tankar och åsikter på ett nyanserat sätt samt genomför muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och väldisponerad. Språket är ledigt och språk och stil är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. kan eleven skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande och har tydligt urskiljbar disposition. Texterna är till viss del anpassade till syfte, mottagare 3. Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes, hålla sig konsekvent till den och ge välgrundade argument till stöd för den. Dessutom kan eleven på ett relevant sätt bemöta tänkta motargument. 5. Eleven kan med viss precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken. 4. Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på och diskuterar översiktligt samband mellan skönlitteratur och idéströmningar i samhället.4. Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några få centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel och diskuterar utförligt hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor samt sätter dessa verk och författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället.

5. Eleven kan översiktligt utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken.Intervju och föreläsning med Johanna Mufic om avhandlingen som tar upp hur begreppet kvalitet konstrueras på olika arenor inom komvux och vilka effekter detta får.Välkommen till sfi-konferens i höst! Du som arbetar som lärare, skolledare, verksamhetsutvecklare eller i någon annan roll inom sfi välkomnas till en hel dag med föreläsningar och workshoppar.Intervju med Sara Snoder om avhandlingen där hon undersöker fem lärares perspektiv på den egna flerspråkigheten och hur den kommer till uttryck i undervisningen.

Andreas Nuottaniemis avhandling Flerspråkighetens gränser visar att elever på språkintroduktionsprogrammet inte kan delta i samhället på lika villkor – trots att de vill.Elever som lär sig svenska som ett andraspråk behöver utveckla strategier för framgångsrik språkinlärning. Lär dig mer om hur du som lärare kan ta upp detta i undervisningen.Denis Tajic undersöker i sin studie hur formella och informella strukturer påverkar de nyanlända elevers inkludering och hur dessa uppfattas av eleverna själva och skolpersonalen.Introduktion av språkutvecklande arbetssätt med förslag på böcker, artiklar och filmer till fördjupning. Tips speciellt för olika ämnen, åldrar och undervisning med nyanlända elever.I sva-kursplanen i Lgr22 skrivs det tydligt fram att undervisningen ska utgå ifrån ett andraspråksperspektiv. Läs mer om vad det innebär och om hur sva skiljer sig från sve.

Arbetar du med elever som går förberedande jobbspår, yrkesintroduktion eller kombinationsutbildning? Här är en unik möjlighet till pedagogisk skolutveckling för dig och din skola. Välkommen med intresseanmälan till höstens lärledarutbildning om språk- och yrkesintegrerande praktik.Vi tipsar om ett urval titlar som fungerar lika bra att läsa och resonera kring i arbetslaget, på skolan eller i kommunen som att läsa på egen hand för att utveckla undervisningen.

Undervisningen i fritidshemmet kompletterar förskoleklassen och skolan genom att lärandet i högre grad ska vara situationsstyrt, upplevelsebaserat och grupporienterat samt utgå från elevernas behov, intressen och initiativ. Undervisningen syftar till att främja elevernas fantasi och förmåga att lära tillsammans med andra genom lek, rörelse och skapande genom estetiska uttrycksformer samt med utforskande och praktiska arbetssätt. I undervisningen ska eleverna genom leken ges möjlighet att bearbeta intryck, pröva sin identitet, utveckla kreativitet samt sin förmåga att samarbeta och kommunicera. I undervisningen ska eleverna uppmuntras och utmanas att pröva egna och andras idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling. Därigenom ska eleverna ges möjlighet att utveckla kreativitet, nyfikenhet och tilltro till sin egen förmåga. Undervisningen i fritidshemmet ska komplettera förskoleklassen och skolan även genom att erbjuda eleverna rekreation och vila för hälsa och välbefinnande.Vidare ska undervisningen bidra till att utveckla elevernas intresse för och kunskaper om natur, teknik och samhälle genom att ge dem möjligheter att utforska, ställa frågor kring och samtala om företeelser och samband i omvärlden. Undervisningen ska också ge eleverna möjlighet att använda matematik för att beskriva omvärlden och lösa vardagliga problem. Vidare ska undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling. Genom att eleverna får vistas i natur och samhälle ska undervisningen också stärka deras möjligheter att ta del av ett aktivt förenings-, kultur- och friluftsliv i närmiljön.En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. I all ­undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en förståelse för samtiden och en beredskap inför framtiden samt utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande.Skolan ska aktivt och medvetet främja elevernas lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. Skolan har också ett ansvar för att synliggöra och motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling. Hur skolan organiserar utbildningen, hur eleverna blir bemötta samt vilka krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma deras föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan ska därför organisera utbildningen så att eleverna möts och arbetar tillsammans samt prövar och utvecklar sin förmåga och sina intressen med samma möjligheter och på lika villkor oberoende av könstillhörighet.

Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Även hälso- och livsstilsfrågor ska uppmärksammas. Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Perspektivet ska prägla skolans verksamhet för att ge grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden och agera ansvarsfullt mot sig själva och andra. Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt.Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl he
mmen som med det omgivande samhället.

Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.Undervisningen ska ta tillvara elevernas nyfikenhet och ge dem möjlighet att utveckla sitt intresse för och sin förmåga att kommunicera med olika språkliga uttrycksformer. Dessutom ska undervisningen sträva efter att på olika sätt skapa möjligheter för elever med annat modersmål än svenska att använda både svenska och sitt modersmål. Undervisningen ska också ge eleverna möjlighet att skapa och uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. På så sätt ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften.

Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap och lärande är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet. Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår ­gemensamma miljö.

Undervisningen ska ta tillvara elevernas nyfikenhet och ge dem möjlighet att utveckla sitt intresse för matematik och förståelse för hur matematik kan användas i olika situationer. Eleverna ska därför utmanas och stimuleras att använda matematiska begrepp och resonemang för att kommunicera och lösa problem på olika sätt med olika uttrycksformer samt för att utforska och beskriva sin omvärld.Betyget uttrycker i vilken utsträckning den enskilda eleven har uppfyllt de nationella betygskriterier som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika betygskriterier för olika betygssteg.

Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Strävan ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll. Eleverna ska få kännedom om hur de kan få hjälp om de upplever otrygghet i eller utanför skolan. Omsorg om den enskilda elevens hälsa, välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.

Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Utbildningen ska präglas av öppenhet och respekt för människors olikheter. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla sådana tendenser ska aktivt motverkas. Intolerans, förtryck och våld, till exempel rasism, sexism och hedersrelaterat våld och förtryck, ska förebyggas och bemötas med kunskap och aktiva insatser.

Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.

Skolan ska gestalta och förmedla de värden och rättigheter som uttrycks i Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Utbildningen ska utgå från vad som bedöms vara barnets bästa och eleverna ska få kännedom om sina rättigheter.

Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. För att elever i behov av stöd för att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper i matematik, svenska och svenska som andraspråk i lågstadiet ska få det tidigt och anpassat efter sina behov finns det i 3 kap. skollagen (2010:800) bestämmelser om en garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och i lågstadiet. Kapitlet innehåller även bestämmelser om stöd för att eleverna ska ha möjlighet att uppfylla de kriterier för bedömning av kunskaper och betygskriterier som minst ska uppfyllas i alla ämnen och årskurser samt bestämmelser om elevernas utveckling mot utbildningens mål i övrigt.Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Undervisningen i fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid. Detta ska ske genom att undervisningen tar sin utgångspunkt i elevernas behov, intressen och erfarenheter, men också att eleverna kontinuerligt utmanas ytterligare genom att de inspireras till nya upptäckter. I undervisningen ska eleverna erbjudas en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer som integrerar omsorg och lärande. Skapande och undersökande arbete samt lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska även sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt för att leva i ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet.

Undervisningen i förskoleklassen ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande mål och riktlinjer som framgår av del 1 och 2 i denna läroplan. Denna del kompletterar del 1 och 2 genom att förtydliga syftet med och det centrala innehållet i undervisningen i förskoleklassen samt hur undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utvecklas i riktning mot de kriterier för bedömning av kunskaper och betygskriterier som senare kommer att gälla i den aktuella obligatoriska skolformen.Undervisningen i förskoleklassen ska syfta till att stimulera elevernas allsidiga utveckling och lärande. Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i elevernas behov och intressen samt i det kunnande och de erfarenheter som eleverna tidigare har tillägnat sig, men också kontinuerligt utmana eleverna vidare genom att inspirera till nya upptäckter och kunskaper. I undervisningen ska eleverna erbjudas en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer som gynnar övergången från förskola till skola och fritidshem. Därigenom ska undervisningen i förskoleklassen bidra till kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande samt förbereda eleverna för fortsatt utbildning.

Undervisningen syftar till att främja elevernas fantasi, inlevelse och förmåga att lära tillsammans med andra genom lek, rörelse och skapande genom estetiska uttrycksformer samt med utforskande och praktiska arbetssätt. I undervisningen ska eleverna genom leken ges möjlighet att bearbeta intryck, pröva olika identiteter, utveckla kreativitet samt sin förmåga att samarbeta och kommunicera. Undervisningen ska uppmuntra och utmana eleverna att pröva egna och andras idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling. Därigenom ska eleverna ges möjlighet att utveckla kreativitet, nyfikenhet och tilltro till sin egen förmåga.

Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Undervisningen ska vara saklig och allsidig. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen.