Jag tror det var ett tecken även om jag inte vet om och vad trollslända just står för. Men känner man i sitt hjärta att det är et tecken så är det så! Dom finns hos er alla dar, men det visste ni väll.. Kramar till er allaKLart att det inte måste vara ett tecken, men i sin sorg kan det vara skönt att att få se ett tecken. Det handlar naturligtvis om vad man tror. TS om du tror på att du kan få tecken, så får du det.
Vad betyder en tatuerad Albatross?
Sjöfåglarna i tatueringarnas bildvärld kan ofta vara svåra att med säkerhet artbestämma. Tatuerade motiv från den maritima faunan är ovanliga. En albatross kan emellertid anspela på en sjömansmyt att den bär på döda sjömäns själar. Albatrossen var av det skälet en respekterad och också skrämmande fågel.
Generellt sett betyder trollsländetatueringar lycka, positivitet och förvandling, men innebörden av trollsländetatueringar varierar beroende på vilken kultur de betraktas inom.
Med nästan fem tusen arter över hela världen har trollsländor varit en del av människans värld i århundraden och finns representerade i konstverk som statyer, keramik, smycken och klippmålningar. Dessutom är de en delikatess i Indonesien och en källa till traditionell medicin i Kina och Japan.
Tillhörighet till Epriprocta underordning av den Odonata Ormvindar är rovgiriga, vattenälskande insekter med starka, genomskinliga, fläckiga vingar, långsträckta kroppar och stora, mångfacetterade ögon som kan se från alla vinklar utom bakom dem.Tyskarna har en inte så rostig myt om trollsländans ursprung. Myten berättar att en dag red en elak prinsessa lyckligt på sin häst när hon stötte på en liten man. Hon varnade honom för att flytta sig, men mannen vägrade att lyssna på varningen. Prinsessan red över honom och fick den lilla mannen att förbanna henne att alltid vara ett med sin häst, vilket i sin tur fick henne att förvandlas till entrollslända.Japanska berättar legenden om Jimmu Tenno, en ättling till solgudinnan Amaterasu , och Japans första kejsare, såg likheten mellan Honshu och trollsländor och gav ön namnet Dragonfly Island.De är smidiga flygare och kan flyga rakt upp eller ner och även parera sig mitt i luften. Libellor är stora rovdjur både i nymffasen och i vuxenfasen. Som vuxna fångar och äter de endast flygande insekter och är naturens sätt att kontrollera irriterande myggor. Det mest intressanta med libellor är att medan nymffasen kan vara upp till fem år, lever en vuxen libell baramellan fem och tio veckor.Forntida Rumäner trodde att trollsländan var djävulen själv. Enligt denna myt var djävulen tvungen att förvandla sig till en trollslända för att korsa en mäktig flod eftersom en fiskare hade vägrat låta honom åka med sin båt. Lyckligtvis är det hans förnekande som är orsaken till att vi fick dessa myggdödare.På Buddhism Under Bon-festivalen i mitten av augusti trodde man att förfädernas andar besökte de levande medan de red på trollsländor. Under denna period är det förbjudet att fånga trollsländor och i stället välkomnas de in i huset för en tillfällig sammankomst.
Libellorna är mest kända för sin exceptionella flygförmåga, så pass mycket att ingenjörer har studerat dem för att hitta sätt att bygga robotar som kan imitera denna flygförmåga. Detta är dock inte det enda intressanta med libellorna. Det finns många fakta och myter om dessa magnifika insekter, liksom överraskande betydelser som de är förknippade med.
Libellorna betraktas på olika sätt beroende på området och den specifika kulturen. Medan de till exempel ses som ondskefulla varelser i de flesta europeiska länder, förknippas de i östliga länder med många goda aspekter. Nedan följer några av de symboliska betydelserna av libellorna.
Inhemska Amerikaner använde sig av trollsländor för att förutsäga regn. Att se dem flyga högt innebar att det skulle regna kraftigt, medan att se dem flyga lågt innebar att det skulle regna lätt. Trollsländor i den här kulturen förutspår också fiskesuccéer om de landar på fiskespöet. Oavsett vilken symbolisk innebörd du tror på, vet vi med säkerhet att trollsländor är utmärkta för att kontrollera myggor och gnagare, båda skadedjur som vi är glada att bli av med. Deras vackra, färgglada vingar och egenskaper gör dem till perfekta representanter för en mängd olika symboliska innebörder. Ett exempel på en sån tatuering är semikolonet, som är en populär tatueringsdesign som ofta placeras på hand- eller fotleden. Selena Gomez har till exempel tatuerat in ett semikolon på sin vänstra handled. Semikolonet är inte bara en populär tatuering, utan har en djup och meningsfull betydelse som är starkt rotad i mental hälsa.
Nu finns det semi-permanenta tatueringar som ser ut som en permanent tatuering, men den bleknar efter två veckor. Detta är ett bra sätt att prova hur du skulle se ut i en tatuering. Du kan också använda temporära tatueringar helt enkelt för att bli lite extra fin till ett speciellt tillfälle eller för att komplettera en outfit. Tatueringar från Ink Rebel är gjorda på naturliga material som ger en tillfällig naturlig reaktion med huden. Detta bleknar av sig självt efter två veckor.
Att bära en semikolon-tatuering görs därför ofta för att hedra någon – oavsett om det är en vän, släkting eller sig själv – eller för att öka medvetenheten om psykisk ohälsa. Denna symbol är därför något mer än bara en visuell representation – utan representerar ett fint och meningsfullt budskap“Ett semikolon representerar en mening som författaren kunde ha avslutat men valde att inte göra. Författaren är du och meningen är ditt liv.” – Project Semicolon Project Dessa tatueringar är attraktiva och socialt acceptabla i nästan vilken miljö som helst. Om du söker spirituell tillväxt eller omfamnar begreppet att leva i ögonblicket, kan trollsländan vara det perfekta sättet att uttrycka det på. Tatuerare idag är väldigt skickliga när det gäller att få bilder att verka nästan 3D. Med hjälp av skuggor och skuggningstekniker kan sländan nästan se ut att flyga över eller ha landat på din kropp.Trollsländan har dessutom länge varit associerad med det mystiska och representerar förvandling. Dessa små insekter börjar livet i vatten och förvandlas sedan till bevingade väsen som vuxna. Denna stora förvandling kan vara en anledning till att många förknippar trollsländan med metamorfos. I olika indianstammar så ser man trollsländan som en symbol för lycka, snabbhet, och renhet. Det är även en vanlig symbol för kommunikationen mellan den fysiska och spirituella världen. Den bevingade varelsen har länge varit associerad med tur, framgång och renhet. Eftersom att vatten representerar det undermedvetna och luften frihet, så kan trollsländan symbolisera de många aspekterna av andlig tillväxt och personlighet.I den keltiska kulturen är trollsländan mer kantig och har invecklade knutar till utseendet. Vingarna är mer öppna och är ifyllda med spiraler och knutor i olika färger. Trollsländan representerar fantasi, klar syn och insikt i den keltiska kulturen. Tatueringen kan vara placerad nästan vart som helst. De vanligaste placeringarna är på handen, axeln, foten, eller fotvristen. Stora trollsländor kan placeras på ryggen eller låret medan mindre kan placeras på armen. Att skriva skrifter och sångverser med en trollslända svävandes ovanför är även ett sätt att skapa en egen design. Dessa bevingade varelser kan dessutom användas för att minnas en älskad som du förlorat men fortfarande vill ha en förbindelse till.Andra dras till faktumet att sländan är en symbol av styrka, fred och harmoni. Att lägga till blommor eller andra unika utsmyckningar kan försköna betydelsen och göra den mer personlig.
Den kan tjäna som en påminnelse att saker kan verka utmanande idag, men imorgon kommer du att flyga högt och nå nya och spännande höjder. Det är en påminnelse att även i de starkaste vindarna av turbulens kan de minsta och ömtåligaste överleva.
Om du letar efter en tatuering som har en djup betydelse och samtidigt är vacker till utseendet ska du välja trollsländan. Den är väldigt populär och anses vara en varelse av vinden.Även när trollsländorna har lämnat vattnet och fått vingar är de fullfjädrade rovdjur. Med 10-15 meter per sekund hör de till insektsvärldens racerflygare. De navigerar som små helikoptrar och flyger till och med baklänges om det behövs. Dessutom har de extremt god syn med sina 28 000 fasettögon.
Har du någon gång fått in en stor trollslända i huset? I så fall var det antagligen blågrön mosaikslända, som verkar vara den mest nyfikna trollsländan. Därför är den också relativt lätt att fånga på bild eller i en håv. Blågrön mosaikslända undersöker allting noga, där den svävar lågt över marken, högt upp i trädkronorna eller in genom ett fönster.Kungstrollsländan är en av Sveriges och Europas största trollsländor, med omkring en decimeter mellan vingspetsarna. Helst lever den vid smala bäckar där honan lägger sina ägg genom att sticka ner bakkroppen i bottengeggan. När äggen kläcks ligger larverna kvar halvt nergrävda och väntar på byten som glider förbi.
Nu i september flyger fortfarande några trollsländor. Röda ängstrollsländor och blåsvarta höstmosaiksländor glänser i sensommarsolen. Men de flesta befinner sig under vattenytan, beredda att genomleva vintern som larver. Då är de allt annat än glittrande. De är gråbruna korvar med ben och lurpassar på allt som är mindre än de själva. När ett byte kommer tillräckligt nära slungar de ut sin ”fångstmask”, utfällbara käkar som de sedan drar tillbaka in i munnen.
Vissa arter tillbringar hela fem år som larver innan de förvandlas till mer glamourösa luftväsen. Livet som flygande trollslända varar däremot bara en eller två månader för de större sländorna som kallas egentliga trollsländor. För jungfrusländor och flicksländor som är lite mindre handlar det om två-tre veckor i luften.Fyrfläckad trollslända hör till de arter man oftast ser. Den är inte bara en av våra vanligaste trollsländor, den trivs också vid nästan alla vatten och flyger ända från april till augusti. Dessutom är fyrfläckad trollslända lätt att känna igen på sina fyra svarta fläckar mitt på vingarna. Egentligen borde den kanske heta åttafläckig eftersom den också har fyra mörka fläckar längst ut på vingarna, så kallade vingmärken. Men sådana vingmärken längst ut har alla trollsländor.Blå jungfruslända trivs längs rinnande vatten som inte är för grumliga eller förorenade. Därför saknas den ofta i jordbrukslandskap, där man istället kan få se blåbandad jungfruslända som är mindre känslig. Blå jungfrusländehannar är metalliskt grönglänsande över hela vingarna medan den blåbandade släktingen har delvis genomskinliga vingar med ett grönglänsande band.Om du ser en slända med stora klarröda ögon som sitter på näckrosblad kan du vara ganska säker på att det är större rödögonflickslända. Hannen flyger sällan in till land. Under hans näckrosblad kommer honan att fästa sina ägg när de backar ner längs stjälken ihopsittande i parningsställning. Då kan de vara under vatten så länge som en halvtimme.
Vad är det för skillnad på dagslända och trollslända?
Att trollsländor skulle leva bara en dag är alltså inte sant. Det gäller däremot för dagsländor som inte är särskilt nära släkt med trollsländor. Dagsländorna lever som larver i vatten under några månader innan det är dags för deras enda dag som flygande sländor.
På sensommaren och hösten ser man ofta många röda trollsländor som hör till gruppen ängstrollsländor. En av de lättaste att känna igen är blodröd ängstrollslända som har helt svarta ben och ett svart T uppepå mellankroppen. Hannar och gamla honor är lysande klarröda medan yngre honor är mer gultonade.Att trollsländor skulle leva bara en dag är alltså inte sant. Det gäller däremot för dagsländor som inte är särskilt nära släkt med trollsländor. Dagsländorna lever som larver i vatten under några månader innan det är dags för deras enda dag som flygande sländor.
Grodan blev attribut till egyptiernas modersgudinna Isis, som ofta framställdes ammande sin son Horus (jämför madonnan och barnet). Den var också ett attribut till ”Gudarnas moder”, den grodhövdade urgudinnan Heket, som representerade vattnens befruktande krafter. Heket var mödrarnas och de nyföddas beskyddarinna, som med en grodamulett tillförsäkrades en lycklig nedkomst.
Sagan om prinsen som förvandlas till en groda känner alla till. Myter om människor som förvandlas till grodor är mycket gammal och berättades redan i antiken. Men i sagan om grodprinsen blir grodan åter en prins. I grunden handlar det om hur det ringaktade kan vinna anseende.I många kulturer symboliserar den charmiga fyrbenta, vagt människoliknande pyttevarelsen – som efter att ha förvandlats från ägg och yngel till groda stiger ur vattnet med sin fuktiga hud – fruktbarhet, livsförnyelse och återuppståndelse. För forntida egyptier representerade det kombinerade lilla vatten- och landdjuret den ständigt förnyande processen, och den gröna Nilgrodan dyrkades som symbol för långt liv, nytt liv, fruktsamhet och överflöd.
Den kristna symboliken är förutsägbar, inte speciellt kreativ och i sammanhanget ganska ointressant. Det mesta som var gott för ”hednakulturer” stämplades som någonting ont av de kristna. Kyrkofäderna pekade med avsmak på det oförargliga lilla djuret som de såg ”kräla i dyn” och gjorde det till symbol för kätterska irrläror, om inte djävulen själv. Så kom grodan att på sina håll beteckna ondska, njutningslystnad, girighet och avund. Samtidigt levde den äldre positiva bilden av grodan kvar i det koptiska Egypten, där den avbildades i heliga rum på oljelampor, som sinnebild för återuppståndelsen.
Grodan har sedan urminnes tider haft en stor religiös och symbolisk betydelse. Grodan förekommer i myter och sagor över hela världen och har inspirerat otaliga konstnärer, författare och sagoberättare.En bronsavgjutning av ”Grodan” finns bland annat på Prins Eugens Waldemarsudde i Stockholm och i Hoglands Park i Karlskrona. ”Grodan” reproducerades i riklig mängd, och än pryder alabastergrodor en del svenska hem.
Vad betyder det om man har en tatuering?
En tatuering kan symbolisera ett viktigt och djupt budskap, eller bara vara ett kul och kreativt sätt att uttrycka sig på. Precis som med kläder kan en tatuering vara en nyckel till att skapa en identitet.
Världens giftigaste groda, pilgiftsgrodan, håller till i Central- och Sydeuropas regnskogar. Den är rustad med en exceptionellt vacker och färgstark kroppstäckning. Syftet är att avskräcka rovdjur från att angripa. En bråkdel av ett gram av pilgiftsgrodans giftsekret är nog för att döda en människa. I Colombia förekom det att indianer strök giftet på pilspetsar inför en strid mellan stammar.Och i vår egen tid skuttar grodor omkring överallt. Kungsholmsborna i Stockholm har – i en reliefutsmyckning i en port på Kungsholmstorg – en egen liten lysten groda som spanat in en läcker trollslända.Men vad hade den svenske mästerbildhuggaren Per Hasselberg i tankarna när han 1887 skapade sin berömda marmorskulptur föreställande en kvinna sittande på marken med en liten groda framför sig? Fruktbarhet, lycklig nedkomst, livsförnyelse – eller kanske bara en ivägskuttande prins? Per Hasselberg berättade att han fick idén när hans modell satt sig för att vila, vilket osökt förde hans tankar till en liten groda.
Vad symboliserar trollsländor?
Japanska väljer trollsländor som en symbol för smidighet, snabbhet och kraft. Samurajerna ser den som en symbol för symbol för seger . Kelter tecknar trollsländan som en symbol för fantasi, insikt och klar syn.
För kelterna var grodan ett uttryck för jordens herre, medan man i Kina förknippade grodan med havet, månen, regnet och fruktbarheten. Det charmiga djuret fick representera kvinnans väsen (yin-principen). Även indianstammar i Nordamerika kopplade det lilla djuret till fruktbarhet och regn. Puebloindianernas förfäder, Anasazifolket, avbildade krabaten i rikligt utsmyckade skulpturer och andra kultföremål. I Egypten under fördynastisk och faraonsk tid avbildades grodan i en mängd amuletter och små skulpturer. I medeltida Kina framställdes massiva kuddar av sten med grodan som förlaga. Det lilla djuret förekom i skulpturer vid förkristna tempel i Guatemala och hos förkoloniala kulturer i Nordamerika. Det skulpterades också grodor i västeuropeiska kryptor under medeltida katedraler och i slottsparkernas fontäner. Antikens greker och romare hade en snarlik uppfattning och betraktade grodan som en bärare av fruktbarhet, harmonisk kärlek och erotik. Grodan förekom därför som symbol för grekernas Afrodite och romarnas motsvarighet Venus, kärlekens undersköna gudinna som föddes ur havet. Hennes grekiska namn betyder ”stigen ur skum”.Världens minsta dito lever i Papua Nya Guineas regnskog och livnär sig huvudsakligen av kvalster. Den är inte större än en husfluga, men kan hoppa upp i luften 30 gånger sin egen längd.
Kan trollsländor bitas?
– Så länge man är försiktig går det bra att hålla trollsländor utan att de tar skada. Till och med barn kan göra det. Vingarna är hårda och djuren kan inte stickas eller bita hål i huden, säger hon.
Ett tilltaget skutt – från avgrund till uppståndelse. Man kan fråga sig vad grodan som avbildats på en stenpelare i kryptan till den gotiska 900-talskatedralen Nueva de Vitoria-Gasteiz i Spanien betecknar. Återuppståndelsen, eller helvetet?
När ska man inte tatuera sig?
Läkemedelsverket avråder gravida och ammande från att tatuera sig. Som gravid har du ett förändrat immunförsvar och tatuering innebär en infektionsrisk. Misstänker du att en tatuering skulle kunna påverka någon sjukdom du har eller någon medicinering, rådgör då gärna med vården innan du tatuerar dig.
I myternas värld berättas om hur grodhövdade urgudar stiger upp ur dyn. Fast ibland bringar den lilla regnbringaren sig själv ned från skyn. ”Grodregn” är inte en saga, och det finns många exempel genom tiderna på detta märkliga fenomen, då grodor ryckts med av en storm under kraftigt regn och tagits med på en tur över dalar och berg. Det regnar även fiskar, insekter och larver av och till – till och med fåglar, men av en annan anledning.
En gång regnade en mängd grodor ned från en klarblå himmel över en gård i Indiana. Kanske hade grodorna fångats av en vivelvind. I vilket fall gladde det bonden, som fångade in de största exemplaren och bjöd grannarna på ett oplanerat grodkalas.
Magnus fångar en hona. Den är inte blågrön, trots namnet, utan mest brun och grön. Linda pekar ut äggläggaren som sticker ut som en liten extra bakkropp.idigare hade Artportalen bara fått in 3 200 rapporter om skånska trollsländor. Totalt. Så i dag har man en mycket bättre bild av läget och ett perfekt underlag för forskning, miljöövervakning och naturvårdsåtgärder.
Men först väntar en lång vinter utan vingprassel. Båda berättar att de får trollsländeabstinens. Linda dämpar den genom att inventera sin favorit i växtriket, mossor, men Magnus kan sällan hålla sig från att leta efter vinterflicksländor – den enda art som övervintrar fullbildad, men gömd i vegetation och så välkamouflerad att den nästan är omöjlig att hitta.
– Så länge man är försiktig går det bra att hålla trollsländor utan att de tar skada. Till och med barn kan göra det. Vingarna är hårda och djuren kan inte stickas eller bita hål i huden, säger hon. Den stora trollsländan sitter helt stilla på Linda Birkedals hand några sekunder. Pastellblå och ljusgröna fläckar glimmar metalliskt mot den sobert svarta bakkroppen. Trollsländor är passionen, ända sedan en kurs på Fältbiologerna i tonåren. Men när hon 2009 gav sig i kast med att inventera Skånes trollsländor från grunden med hjälp av frivilliga amatörer fick hon fjärilar i magen.
Trollsländor fascinerar allt fler, men kanske allra flest i Skåne. Möt entusiasterna som byggde upp en folkrörelse av amatörforskare och finkammade landskapet på små flygande drakar.
Trollsländor är en bra indikator på hur miljön mår och inventeringen visade på snabba förändringar, mest genom mänskliga aktiviteter. Minskade utsläpp och restaurerade våtmarker och vattendrag ger bättre vattenkvalitet som gynnar många arter.– I början pendlade jag mellan otrolig entusiasm och att tycka att jag var galen. Det fanns kanske fem personer i hela Skåne som kunde något om trollsländor, säger Linda som då var ordförande i Lunds Naturskyddsförening (numera i länsförbundet).
Han och Linda Birkedal tar med oss till några av de inventerade miljöerna, men vädret är vrångt. Vid Fulltofta nära Hörby driver tunga moln och regn in över Östra Ringsjön. Här är fågeltätt, till och med vit stork. Men inga trollsländor.
Bland hoten finns uttorkning och igenväxning. Klimatförändringen förstärker effekterna men gynnar också arter som trivs i näringsrika och varma vatten. Till exempel den stora blå kejsartrollsländan – en av flera nyetablerade arter söderifrån.Det femåriga projektet är ett praktexempel på ”citizen science”, det vill säga forskning som folkrörelse. Över hundra volontärer lärdes upp på kurser och sommarläger och inventerade rutor om 5 gånger 5 kilometer. Totalt blev det över 9000 ideella timmar, mer tid än någon myndighet har råd med.
– Nyckeln för att se dem är lä och sol. På så sätt är det ganska bekväm skådning. Du kan vara ute när det är som skönast och behöver inte gå upp i ottan, säger Magnus som i dag är ordförande i nyligen bildade Trollsländeföreningen, leder skådarresor och har skrivit både en fälthandbok och (tillsammans med Linda Birkedal) boken Skånes trollsländor – en atlasinventering.
Det är en vanlig art, den man oftast får in i trädgården eller huset om fönstren är öppna. Linda fångar en hanne med håven och vi närstuderar bakkroppens blågröna mosaik medan hon håller den i vingarna.
– En väldigt rolig sak är att vi hittade en art som betraktades som utdöd i Sverige bara några år innan, dvärgflickslända. Vi hittade också två andra arter som vi trodde var borta från landskapet, säger Linda.
– Jag hade aldrig tittat på trollsländor tidigare, men alltid varit jättefascinerad av fågelskådning. Nu var det som att jag fick helt andra glasögon för landskapet: hur hade jag kunnat missa de här fantastiska insekterna? säger Magnus.
Vad betyder en tatuerad Flamingo?
Ark med fågelmotiv målade med vattenfärg ger dig en fejktatuering som nästan ser ut som en riktig tatuering. Fina fågeltatueringar med fåglar som papegoja, flamingo och en fin uggla. Fåglar har alltid varit populära som tatueringar och symboliserar frihet, något som många eftersträvar – Fri som en fågel.
33 000 rapporter kom in till projektet och Artdatabankens rapporteringssystem Artportalen. Linda Strand och Linda Birkedal granskade och kvalitetssäkrade fynden.– Så liten, ändå ett sanslöst skickligt rovdjur i vattnet. Grundformen syns redan: långsmal kropp, stort huvud längst fram. Ögonen är redan stora, men kommer att bli ännu större. Den andas med gälblad under vattnet.
Tillsammans med Linda Strand i Entomologiska sällskapet i Lund stod hon för idén och kunskaperna. Magnus Billqvist på Naturskyddsföreningens länskansli höll i ansökningar och administration.
Mitt i Höör stannar vi vid en liten damm, Tjurasjö. Det är fortfarande mulet och inga sländor i luften, men Linda håvar upp en flicksländelarv som får krypa på hennes hand. Precis i vattenbrynet hovrar en annan hona över en sten. Hon böjer bakkroppen under sig, in i ett mossigt parti och lägger sina ägg. En ny generation är på plats: hoppfullt inför nästa sommar för Magnus och Linda och alla projektets sländespanare. Jennifer Lawrence har en liten tatuering på handen som ska föreställa den kemiska beteckningen för vatten. För att tecknet ska vara korrekt krävs det att tvåan är nedsänkt, men Lawrence har den upphöjt över bokstäverna.När Harry Styles var 18 år tatuerade han in textraden ”Won’t stop ’till we surrender” från The Temper Traps kända låt Sweet Disposition. Låtraden är dock lätt att missförstå, då den egentligen är ”Won’t stop to surrender”.
Det var när Blom publicerade en bild på tatueringen på Instagram med texten ”Ny #tatuering, kan du gissa vem?”, som misstaget uppdagades. Blooms fans var först förvirrade över vad morsekoden hade för betydelse, men Orlando Blom bekräftade snabbt i en kommentar att tatueringen var hans son Flynns namn i morsekod, men också siffror över hans födelsedatum och tiden han föddes. Efter en uppsjö kommentarer om hur fin gesten var började kommentarer välla in angående den uppenbara felstavningen.Legolas, eller Pirates of the Caribbean-stjärnan om man så vill, Orlando Blom har i en hyllning till sin son Flynn, som han har med modellen Miranda Kerr, tatuerat in sonens namn och födelsedatum på högerarmen. Så långt allt väl i Blooms kroppspermanenta hyllning till sitt eget barn. Men frågan är om tatueraren dubbelkollade vad han skulle rista in, eftersom morsekoden som ska stava ut namnet Flynn inte är, ja, rättstavat.
Morsekod för bokstaven ”L” är faktiskt punkt streck punkt punkt, medan Orlando Bloms tatuering visar punkt streck punkt, vilket är kod för bokstaven ”R”. Ajdå.Fantastic Beasts-skådisen tatuerade in texten ”Let Love Rule” på arabiska, men skulle sedan inse att det egentligen står ”Let the love the rule”. Den kända tatueraren Dr. Woo publicerade 2019 en bild på Zoes arabiska text, men då täckt av en trollslända.
På väggarna hängde tavlor av det slag som lockade min fantasi. Golvet kändes inte som sand utan som mjuk mossa. Fåtöljen som stod i hörnet var klädd i ett grönt sammetstyg som lika gärna kunde ha varit riktig mossa så snyggt gjort var det. Ljuset kom ut ur väggen från små, små ljuspunkter och bredvid på en mjuk kudde som mest liknade en slipad sten låg en läsplatta som lyste svagt. Hur jag visste det funderade jag inte ens på, men jag förstod att den kropp som jag var, var den enda jag hade kvar av den vanliga världen, som jag nu såg bara fick iaktta på dessa väldiga väggjutna skärmar. En av dagarna fann jag att myntan var den växt som överlevt branden bäst och än var den inte nedfrusen. De små gröna bladen som jag fann blev som om jag funnit en guldgruva. Jag visste att det fanns näring i dem. Mynta och vatten kunde få en människa att leva en dag till. Inför varje måltid jag åt började jag med att meditera, verkligen försöka tänka mig att jag fick massor av god och näringsrik mat. Jag tuggade som om det var sant, beskrev smakerna för min kropp och svalde med förnöjelse. Fast det var en av de sista burkarna av konserverade gröna bönor som stått i källaren. Så jag försökte ge kroppen tankenäring och mättnad. Och det gick ofattbart bra. Jag levde än. Kände mig stark.
Ja och det var där jag vaknade och såg den härliga solen lysa. Och det var tur, annars hade jag kanske legat kvar och bara grunnat och grunnat och tyckt att drömmen var hemsk och sorglig. Men nu gick jag istället upp och satte mig på trappan med fönster ut mot skogen på husets östra gavel och skrev ner drömmen så jag inte skulle glömma den. Jag gick sen och hämtade plåtasken med mina vattenfärger och försökte måla en bild över nattsystern, du vet Signe, som jag mötte på berget vid havet. Hon, med den blå sjalen.
Man vet med säkerhet när dörren står öppen till en annan värld. Man känner hur det drar kallt och man går och hämtar en varm tröja för att slippa att frysa. Nu var den dörren stängd och jag gick in till mitt gamla kök satte eld i spisen och längtade mest av allt efter en varm kopp chokladmjölk.Och så fortsatte drömmen fast i den verklighet där jag nu befann mig efter att jag fallit igenom marken ner i ett okänt garage. Det måste varit så allt börjat men var, var jag? Var jag drömmande eller var detta verkliga livet och vilka var det jag talade med?
Vad betyder det om man har en fjäril som tatuering?
Tribal Butterfly Tattoo – Tattoo Design Tribal butterfly tattoos are very popular. Many different cultures view butterflies as totems, tokens of good luck, or even symbols of fidelity and marriage.
Dagen efter den där 90-årsfesten, som jag hade skjutsat Edvin till, då var det dags att köra hela vägen hem igen. Men aldrig hade jag mött så många gulliga tanter och farbröder som på den festen. Ja det kändes nästan som ett vilt och galet barnkalas. Så jag började förstå att åldern inte spelade någon större roll. Jo förstås, lite långsammare är man nog, använder andra ord, och man behöver vila lite mer. Ja som riktigt små barn. Kanske är det så att de gamla blev som barn igen? Ja jag tror att vi är som allra klokas när vi är nyfödda, men då kan vi inte berätta allt vi vet, och så är vi visast när vi är gamla, men då kanske inte det är någon som har tid att lyssna på oss och det är ju synd. Resan hem gick bra, ingenting särskilt hände men jag berättade till slut om räven jag hade matat och Edvin trodde också att det var samma räv, den som nu hade dött. Och vi båda var övertygade om att den räven nu, var den räven som bodde hos ett barn som vi inte kände. Men vi hoppades på att få se honom igen, och vi skrattade åt att vi var så barnsliga och vilda i vår fantasi och det kändes som om det var räven som hade fått mig och Edvin att mötas och bli vänner. Så snabbt kan det gå att bli vänner.Och Guldfågeln lyfte och flög med sina starka vingar upp högt över trädtopparna, och hans nya vackra sång genljöd över hela skogen som ett klingande eko. Alla som hörde det blev glada och började genast vandra inåt skogen för att se vad det var för en fågel som sjöng så säreget och vackert.
Men jag frågade inte varför- varför får ofta fel svar, blir missförstått och lägger oss i försvar, men för honom var det som om han alltid velat svara, som om han suttit där på stolen för att bli väckt.
Det skulle inte dröja så länge innan duvslagssnickaren skulle komma, så jag satt mig ned i min gamla slitna fåtölj och tänkte ta igen mig efter allt som hänt, men då kom den vita duvan som stannat kvar hos mig, flygande mot mig och satt sig på armstödet och tittade lite snett upp på mig, med den vänaste lilla duveblick jag någonsin sett, och jag tänkte. ”Å den som kunde lära sig att tala med duvor”, och så slöt jag ögonen för att vara riktigt, riktigt tyst och koncentrera mig och se om jag kunde stilla mig riktigt, riktigt innerligt, och förstå duvan. Men istället för att lyckas förstå vad duvan ville säga, somnade jag till. Och jag drömde.Men var hon inte väldigt lik Sally? Tänkte jag tyst, när jag sjönk ned på sängen och fortsatte titta på skärmen. Skulle jag våga fråga om det hade ett samband men hur jag hamnat i denna underliga värld, som både fanns och ändå inte kunde finnas. Men jag ville inte dit och jag förstod att flickan och räven och alla de andra djuren i skogen, korparna, myggorna och molnen och stenarna skulle komma att bli mina viktigaste hjälpare. Ja jag kan inte förklara det på annat sätt än att jag såg djupare in i allt och jag tyckte det var mycket spännande samtidigt som jag var rädd för att jag blivit galen. Stenen som liksom antog en annan ålder och som om jag nu också fått vara med om. Som att se en annan tid i stenens liv. Som att se ett befruktat fågelägg och samtidigt se hela processen bakåt och framåt mellan tillblivelsen, äggkläckningen och död och se allt i ett och samma ögonblick och förstå allt glasklart utan att ha ställt några frågor utan att summera bara genom att se och förstå i samma ögonblick.Behöver jag berätta att inget längre var sig likt? Det var nu inte den första solstorm som jag varit med om och överlevt det var den tredje den som alla varnade för skulle komma och som kom. Nu kunde ingen längre varna varken mig och troligen inte någon annan heller. Jag visste I alla fall inte om världen ännu stod kvar, om jordklotet kastat sig ut i rymden eller kommit nära solen eller om det som var vår vanliga jord som snurrade i samma takt. Dagar och nätter tycktes lika långa men var hade jag att ställa den känslan emot? Var fanns mina gamla minnen i kroppen och i de gamla årstiderna?
Vad betyder 5 prickar tatuering?
De klassiska luffarprickarna i tumvecket kan betyda lite olika sakar. Det kan stå för tro, hopp och kärlek eller för sjömän kan det betyda Godahoppsudden, Kap Horn och Kap Verde. – En svensk variant är att man sökt jobb i Göteborg, Malmö och Stockholm, säger hon.
– Och du skall veta att han kan direkt känna av om du ljuger. Han läser av ditt ansikte perfekt så försök inte dölja något, särskilt inte om du blir ledsen, arg eller upprörd. Allt vill vi få veta allt om dig. Ju mer du berättar ju fortare går det upprepade hon. Det är inte lätt att vara räv, om man blir kvarglömd på ett tåg och hamnar under sätena, på golvet. Men annars är det lätt att vara räv, om man är ett mjukisdjur och heter Tor, och har en vän som är ens allra, allra bästa vän. Eftersom jag alltid älskat trädgård tryckte jag på den direkt och ut ur duschen eller rättare sagt ur taket väggarna och golvet kom som en dimma eller gas, som doftade underbart som det gör om våren som sol på varma stenar, rosor buxbom, viol och andra de mest underbara dofter som under ett helt år kan finnas i en trädgård. Jag till och med en svag doft av förmultnade löv, kompost och kogödsel. Ja det var inte bara doft. Jag hörde alla ljuvliga trädgårdsljud som jag bara någonsin kunnat drömma om. En grind som stod och gnisslade i vinden, en rödhake som sjöng, skogs-snäppan, bofinken, morkullan och vinden som sjöng genom bambusnår och symfonin när vinden rörde sig i asparnas kronor eller vattnet som droppade, rann, plaskade och lekte mellan stenarna. Allt fanns där på ögonblicket och jag glömde liksom tid och rum och njöt bara av denna ljuvliga dusch. Ja jag kunde känna något mot huden men det var inget jag verkligen kunde se som studsade mot min hud men det kändes oerhört skönt mjukt varmt smekande och lent. Men inte nog med det. Jag kände en otrolig lycka. Det jag nyss känt av oro och stress var helt borta. Jag visste fortfarande var jag var och var förundrad, men all min oro var borta. Jag visste att min mor skulle få överleva julen och att vi alla skulle få en fin jul tillsammans på landet.
Elden kom närmre men rädslan tog inte över denna gång heller. Synen i stenen fick mig att bli den där elden som brann, som bara var eld utan syfte, utan önskan utan mål. Bara eld. Men denna kväll som kunde blivit min sista för elden låg på åt mitt håll och det hade varit ett säkert självmord att försöka hinna nå ut till sjön, min räddning, ja den enda, om nu någon räddning fanns?– Nej du brummade björnen, inte med säkerhet, men jag hade en gång en dröm att det fanns en sådan mörk plats. Allt jag fick veta var att det var östan om den stora stenen och att stigen dit var väldigt svår att finna.
Och jag böjade gråta, med en gråt jag förut inte gråtit med, med hela den kropp som var min livsandes hem. Jag grät, som saven som stiger hos ett träd, som isen som smälter i skogsbäcken, som regnet som vilat i molnen, och länge velat falla.
Och det är särskilt roligt att heta Tor när man heter som en dag i veckan, då torsdag är ens egen dag och man har många namnsdagar som Torwald, och Torsten, Torborg Torun Torild Tore och Torkel. Det finns så mycket på Tor men det fanns också en rasande blixtrande gud som hette Tor, och som förr var åskans och blixtarnas gud. Man kan tro att han jämt var arg, men det var han inte, men ibland är det bra att kunna bli riktig, riktigt arg, om någon skall lyssna på en. Så där uppe bland molnen laddade han iväg lite kraft, precis som barnen ibland måste stampa med foten och säga ifrån, ja precis som åskans Tor.Jag började planera för en längre vandring innan kylans skulle bli för stark. Om grannen var död kanske det kunde finnas någon mat i hans jordkällare? Det måste jag i så fall ta. När jag själv var så nära förtvivlan och förintelse. Jag fick en tanke om att jag måste öva min tålighet mot kylan. Så jag började sova i mitt nybyggda provisoriska hus, för att sen ha härdat mig inför den kalla vintern och då sova i jordkällaren. I alla trasiga rester av huset fann jag också en spegelskärva. Den sparade jag på säkert ställe. Man jag vågade inte spegla mig och se mig i den. Min egen blick vågade jag inte längre möta. Men jag visste att spegeln skulle komma att behövas.
Men jag började tala högt, tala högt med mig själv. Jag berättade allt jag gjort. Tystade tankarna så bara det som var sant rätt och som betydde något som fick komma fram. Jag förklarade situationen om och om igen för mig själv, som om jag hade ett barn som gick bredvid mig. Ja jag började svara mig själv klok och förståndigt som om jag inte var ensam eller som om vi var två, ja kanske fler. Somligt sa jag bara rakt ut i luften och någon svarade mig mycket klokt, stundtals förvånande klokt, så jag nästan vände mig om. Men det fanns ingen där.
Och natten gick och tystnaden och mörkret föll över skogen, men med ens när solens allra första strålar föll över Guldfågeln och skogen, vaknade fågeln och då såg den var stigen började. Och så började Guldfågeln följa stigen djupare in mot skogen. Men nu flög den inte. Nu trippade fågeln lätt på stigen för att liksom känna stigens botten med sina känsliga fötter. Det kändes som ett svårt och farligt äventyr, men fågelns mod fick honom att trippa fortare och fortare längs stigen och den glömde att se om det fanns några farligheter som lurade i skogen.Det var en vanlig lördag den senhösten. På nyheterna hade de varnat för storm men jag var rätt van vi alla stormvarningar, det brukade inte vara så illa som de sagt. Och jag var ju van vid skogen och skogen var min bästa vän. Solen lyste lite blekt när jag gav mig i väg. En spann och en liten flaska vatten som jag hade i min stora rockficka, var allt jag hade med mig. Men ganska snart gick solen i moln, men jag gick vidare längre in i skogen till en särskild backe där jag visste att lingonen brukade växa på en södersluttning. Vinden tog tag i mig rätt så rejält nu och då, en gång tog jag till och med tag i ett träd, för det kändes nästan som om jag skulle blåsa omkull. Men så vilade vinden och jag plockade lite lingon till. Det blåste inte hela tiden men när vindarna tog tag i mig var de nästan otäckt starka. Plötsligt föll ett träd, ett gammalt torrt träd. Braket gjorde mig rädd, och jag började äntligen se mig om och såg hur träden svängde och böjde sig och virvlade och hade svårt att stå emot blåsten.Hade det varit mitt gamla vanliga försiktiga och rädda jag, hade skräcken i det ögonblicket tagit tag i mig och format mellangärdet till en tung brännande sten som rullat genom mig.
Maximilian var, som jag då kunde förstår det rätt, en datorlik varelse. Ja den liknade lite som om en korsning mellan en modern cementblandare, ett kassaskåp och en väldig dator som hade transformerats till en ny form av varelsemaskin. En ovanligt klumpig robot. Guldfågeln började darra där på sin sten och började ångra att han inte tänkt sig för. Han förstod nu att den mörkaste platsen måste vara en mycket farlig plats. Det var som det ekade av olika rädda röster som ville skrämma honom, men han såg fortfarande ingen som talade till honom. Djupt inom sig förstod han plötsligt att det vara hans egna tankar som gjort honom rädd. Tillslut såg postdamen både förvirrad och glad ut och sa. Ja gissa om ett litet barn här borta i grannbyn härom dagen fick ett paket med posten och i det fanns den där goseräven Tor, så därför tror jag dig. För jag såg det själv.
Jag satt mig ner på sängen och började gråta och genast såg jag att hon på bilden också börjat gråta. Inga riktiga tårar som jag kunde se, men jag såg smärtan i hennes händer som knäpptes som mina och hon böjde ner huvudet och hela hennes kropp såg uppgiven och sorgsen ut. Men sorgen jag kände var inte bara över min mor utan allt bland sammanblandat, och sorgen var en sorg över mig själv som satt i ett rum som inte var ”mitt hemma” och att en annan varelse såg ut att ha mina känslor och min kropp och den varelsen hade tagit min plats i det verkliga livet och jag kunde se allt men inte vara där och ändå var min kropp för stunden, mitt enda trygga jag, min plats, min ram och min verklighet. Jag kände på min hud. Fortfarande inget hår, fast känslan av det var lika verklig som när man haft mössa och sedan tagit av den, och ändå hade stark förnimmelse av att den var kvar där.
Det fanns en eld men den skulle jag inte bli varse förrän efter flera dagar. En brandrök som skrämde mig till fasa. Tänk om det verkligen brann. Brann i den torra nedfallna skogen. Då skulle jag vara lika skyddad som en grankotte i en skogsbrand.När förödelsen kommer är det bara det inte landskapet som är sig likt. Att förfasa sig klaga och skrika var inte ett sätt att lösa några som helst problem med. Det förstod jag.
– Jag hoppas vi ska bli vänner sa kvinnan framför mig. Ju fler känslor du kan få fram desto tacksammare blir vi. Orden repeterades genast tyst i mitt huvud.
Jag kände att allt var bra att jag skulle hinna köpa alla julklapparna ja jag visste exakt vad jag skulle ge till alla i familjen och i vilken affär jag skulle hitta dem och jag såg mig själv hänga upp stjärnan i granen och att gröten på den gamla vedspisen just blivit klar. Allt hann jag uppleva inne i min hjärna eller i duschen eller var det nu var. Vad jag inte hade sett först var att allt hår på kroppen hade försvunnit som om vattnet själv bara mjukt hade sköljt av det, och jag hade inte ens märkt att det försvunnit ned genom gallret i golvet där jag stod. Var det för att duschen just hade slutat strila som jag åter började oroa mig och håret på hjässan kändes så ohjälpligt borta så jag gick ur duschen och såg kläderna som hängde på en tråddocka och började klä på mig. Kläder kan jag väl inte riktigt kalla det. Den vägde nästan ingenting var grå som grafen och de sög sig liksom fast runt kroppen som om det var gjorda av levande flytande textil, eller trögflytande ljus. Plötsligt kändes det som om jag var med i en film och gränsen mellan mig och golvet den var otydlig och jag vet inte om det var jag som gick över golvet mot den röda dörren eller om det var golvet eller dörren som gick mot mig. Innanför den röda dörren var det ett behagligt ljus som nådde mina ögon. För det var som om ljuset rörde vid hela kroppen och gjorde att jag kunde se åt alla håll. Ja jag såg att den röda dörren stängdes bakom mig men på denna sidan var den färglös eller som glas och jag såg att taket var ljust, golvet svagt silverfärgat, ja det kändes som att gå på mjuk sand. Runt omkring i rummet gick eller stod massor av människor jag aldrig sett tidigare men en del kändes bekanta. De log, nickade, någon hejade och så kom en av dem fram till mig och sa.Tysta satt vi sen och drack kaffe, och plötsligt flög duvan ned mot oss och landade flott på mitt stora köksbord. Gled fram en bit på den hala ytan så några papper flög i golvet, bland annat ett av mina utskrivna foton på den där tama räven, som brukade hållas här. Det såg mannen vid bordet och sa jaha, där var det tecknet, där har vi räven som duvan talade om. Och nu var det min tur att berätta. Jag berättade om min räv, och hur jag matade den med kattmat, och hur tam och tillgiven den blivit och att vi kunde tala med varandra på ett konstigt sätt. Och sen berättade jag för honom om postmannen och Edvin och resan till 90-årskalaset och om det lilla barnet med räven. Och då sa han: Det var ju underligt. Det är ju mitt barnbarn, och han kommer ut till mitt i eftermiddag. Då log vi båda två. Han var verkligen inte som andra, han trodde liksom på allt jag sa och tyckte inte ens att jag var konstig eller det jag berättade om.
Vad betyder 3 tatuerade prickar på handen?
De klassiska luffarprickarna i tumvecket kan betyda lite olika sakar. Det kan stå för tro, hopp och kärlek eller för sjömän kan det betyda Godahoppsudden, Kap Horn och Kap Verde. – En svensk variant är att man sökt jobb i Göteborg, Malmö och Stockholm, säger hon.
Det var en riktigt kall vinter det året. Jag höll mig mest inomhus men fick för mig att gå ned för att se om isen höll nere på sjön, för det hade varit kallt länge. Så jag tog den gamla sparken för jag inte skulle halka och för att kunna susa fram över isen på den gamla sjön. Det var alltid en lika skön känsla när isen bar.Det finns sådant som egentligen bara kan sägas med tystnad. Det jag såg inne i den väldiga stenens grotta var just något sådant. Men hur beskriver man tystnad? Kanske du kan försöka att bli alldeles alldeles tyst inom dig så skall jag försöka berätta mycket tyst. När jag kom ut på parkeringen mötte jag någon jag inte mött på länge men som jag direkt kände igen. Det var min gamla vän jag hade haft sen barndomen. Vännen berättade att hon just hade hamnat i en svår valsituation. Hon måste ta hand om sin gamla mor som var på väg in med ambulans. Ja hon var kanske framme vid sjukhuset, men hon hade också lovat sin gamle granne att köra honom till ett 90-årskalas i en annan stad många mil bort, och grannen satt redan i bilen och det gick verkligen inte att ändra på, och mamman låg i ambulansen. Genast förstod jag att jag behövde min tandborste och tandkräm, så jag sa bara ja direkt utan att hon ens hade hunnit fråga mig om jag ville köra den gamle mannen till kalaset. Jag fortsatte att köra en lång stund under tystnad, men jag sa inget om den räven som jag sett i trädet och som jag brukade mata och som jag hade skrivit en liten lapp till. Men nu förstod jag att det måste vara samma räv, för jag och Edvin bodde bara några kilometer ifrån varandra. Och så många tama rävar fanns det nog inte. Det skulle jag berätta längre fram, för resan var lång och det blev jag som skjutsade hem Edvin också, efter det där 90-årskalaset.Uppgivenheten jag först känt var så gott som borta. Stenens öga hade mött mitt och jag förstod att min gamla blick hade fått ett nytt synfält. På dagboksbladet stod det:
– Det har vi redan ordnat. Hon som ersätter dig är redan där. Din mor fick en stroke och ligger på intensivavdelningen. Du kommer dessvärre inte att få träffa henne igen men du ska få se hur hon har det.
Hur räven Tor hade det, det vet vi ju lite grand, men hur skatungen hade det vet vi inte så mycket om. Skatungen berättade att hen hade bott på sjukhus i flera, flera veckor för det barnet som skatungen bodde hos, hade varit mycket sjukt. Och varit tvungen att bo på sjukhus. Och skatungens mjukisbarn hon hette Elfrida och hon älskade sin lilla skatunge, fast den nu var en riktigt sliten och lite smutsig skatunge. Och skatungen älskade sitt mjukisbarn. Och Elfrida bodde i Köpenhamn och pratade danska så skatungen pratade också danska, men skatungen och Tor förstod varandra så väl. Och kan du gissa, skatungen kallades Elfrid så det var Elfrid och Elfrida, det skulle liksom höras på namnet att de hörde ihop. Och natten kom och det var dags att sova för de båda mjukisdjuren. Men de glömde att hoppa ned och lägga sig där de var när de lämnades av sina mjukisbarn, under sätena på golvet. Så gör mjukisdjuren alltid annars, för att människorna inte skall börja undra. Tidigt, tidigt nästa morgon hörde de hur någon kom och öppnade tågvagnen för nu var det städning på gång. De förstod direkt att någon skulle städa alla vagnarna innan tåget skulle ge sig av igen. Och det var slammer, och sladdar, och slangar och soppåsar, och flaskor och sprej och allt vad man kan tänka sig. Och kan du gissa vad som hände så. Jo där satt skatungen Elfrid och räven Tor, och såg så där lite lagom rädda ut, när städolle kom. Ja de andra kallade honom städolle fast han hette Oliver. Och när han kom fram sa han Oj då. – Sitter ni här alldeles ensamma. Har ni bott på tåget hela natten? Men mjukisdjuren svarade inte alls. De satt bara tysta. Men städolle tog dem i sin famn och vyssjade dem lite och blåste lite på dem för att se om han kunde väcka liv i dem. Sen flyttade han på några flaskor på sin städvagn, och där fick de sitta sen, hela morgonen, ända tills han städat klart. Och när han städat klart, så körde han iväg städvagnen bort till ett stort hus, och där blev det alldeles mörkt inne i städskrubben.Och räven Tor, han hade det väldigt mörkt och ensamt, men inte så lång stund, för kan du tänka dig, i samma tågvagn fanns det en varelse till. Och det var en mjuk liten skatunge. Du vet vad en skata är för något va? De där svartvita fåglarna som är så vackra när solen lyser på dem. För då ser man att det glänser en aning av blått och grönt och gredelin. Och de är kloka också, må du tro. Mycket klokare än vad vi vet. Men det finns inte många skatungar i vår värld som den här. Det här var en skatunge som var hemmasydd, som en moster hade sytt till ett barn som hade varit sjuk, väldigt länge. Och skatungar de är envisa och modiga. De ger sig aldrig. Och mostern tänkte att det här barnet behövde en skatunge, så hon kunde bli lika envis och modig som de små tuffa skatungarna. Så nu låg det alltså en skatunge och en räv, i samma vagn och var kvarglömda. Bortglömda var de inte, men så förunderligt kan det bli. Skatungen var snabbast och hoppade direkt bort till räven och sa. – Kan du inte hoppa upp och komma bort till mig och sitta hos mig för jag är så ensam. Och jag längtar hem. Jag kan inte sova utan mitt mjukisbarn. Tor tog på sig sin myndigaste ton och sa. – Ja men hallå, har du inte tänkt på att du får träffa mig i alla fall. Kan du inte lugna dig lite. Jag är ju här. Vi kan ha det kul hela natten. Vi behöver ju inte sova. Och där satt de sen och grunnade på vad de skulle göra på tåget. Och natten gick rätt så fort. De letade efter mat och hittade brödsmulor och tappade godisbitar på golvet. Sen hittade de en kopp med vatten som någon hade lämnat kvar, en äppelskrutt och på ett bord låg några kvarglömda ostbågar och en halv brödbulle. Det var riktigt gott att få äta tillsammans. Och nu satt de där och berättade för varandra om hur de hade det på dagarna. Och det var olika liv må du tro.
– Jaså, du har redan kommit ända hit sa en dov röst, och Guldfågeln blev rädd och flög upp på en sten längs stigen. Fågelhjärtat bultade under hans vackra guldglänsande fjädrar, och han kunde inte se vem det var som talade.
– Har jag hittat den? tänkte Guldfågeln, och han undrade om den låg här eller lite längre in. Och när han just skulle fråga den svarta fågeln, så märkte han att rösten som kom ur hans strupe var den vackraste klingande sång.
Vilda aningar störtade runt i mitt huvud men jag fick ingen rätsida på mina iakttagelser. Var var jag, vad för ställe hade jag hamnat på? Var jag verkligen fånge här eller var det bara min känsla?
Det var hennes ögon som då hade fått mig att köpa allt. Jag litade på henne hur underligt det nu i efterhand verkade och jag drog mig till minnes att hon hade en tatuering på sin vänstra handled.Stigen ledde bara längre och längre in i skogen och fågeln hade nästan tappat allt sitt mod och glädjen hade nästan runnit ur hans hjärta, när han hörde vingslagen från en annan fågel som landade precis bakom honom. Guldfågeln blev förvånad, men vände sig bara halvt om. Han kunde se att det var en fågel lika stor som han själv, och den liknade honom precis, men den fågeln var alldeles, alldeles svart.
Det var inte utan att min barndoms gamla bilder dök upp när jag några dagar senare såg en ormvråk segla över min svartbrända skog, ja det var hans ljud jag hörde först, hans läte. I min ensamhet trodde jag att skogens alla djur hade dött i branden miltals bort. Så när jag hörde ormvråkenens läte blev jag lika glad som om jag hade hört någon ropa mitt namn. O
rmvråken seglade över mitt tillhåll i livet som om den verkligen sökte något och det gör väl en fågel alltid. Säkert sökte den mat, men för en stund tänkte jag att den sökte mig och att den snart skulle finna mig bara jag vinkade och viftade med armarna och ropade på den. Men den seglade vidare och försvann ur synhåll. Men nu visste jag att det fanns en levande varelse till och när mörkret föll den natten var jag något mindre rädd.
Och i samma ögonblick visste jag inom mig att min mor dog och lämnade sin kropp och att jag aldrig skulle få möta henne mer och sorgen vällde ut genom varenda cell i mitt blodomlopp och kramade och vred och larmade och sved. Hon var borta jag skulle inte ens kunna komma på hennes begravning.
Ett år har trehundrasextiofem dagar. Men det här året så verkade det som om det fanns en extra dag, instoppad lite nu och då, en dag då allt det där kunde hända som inte brukade hända.
– Bakom en stor gran, du vet en sådan som alltid verkar stå helt tyst och lugn hur mycket det än stormar och blåser och viner, bakom den ledde en stig in i skogen. Gräs, ris, högar av grenar och hallonris hade med åren sedan växt över stigen. Efter många år fanns det nästan ingen möjlighet att se att det fanns en stig. En dag när det fallit ett tunt skirt lager av snö som nästan smälte direkt kunde jag i skymningsdunklet se en svag kontur, för jag böjde mig ner, för att ta upp en av mina tappade vantar och då dök ett gammalt minne upp, om att stigen skulle leda till en gammal vattenkälla som man använt förr.
– Jag kan skjutsa din granne, sa jag. Och så, efter några meningar till så hade vi snabbt bytt bilar, ja nästan bytt liv, kändes det som. Vännen tog min lilla bil och körde vinkande iväg till sjukhuset, och jag tog hennes stora bil fullpackad med hennes granne, hans rullstol, resväska och en stor present. Hennes gamle granne såg bara glad ut att allt löste sig och att jag nappat direkt på idén. Ja, så körde vi på var sitt håll.
Sen jag gick in och tittade i kylskåpet om jag hade någon mat som jag kunde ge till räven. Jag hade ett kokt ägg i kylen. Det skalade jag och bar ut och la på trappan. Sen tänkte jag att jag skulle kunna köpa lite mat till räven, och jag fick en idé om att räven skulle gilla samma mat som man köper till katter, så det tänkte jag köpa. Sen hände inte så mycket mer den dagen. Fåglarna hämtade mat som vanligt, ägget som jag lagt på trappan åts upp av någon men jag såg inte räven, ja jag såg honom inte på flera dagar.– Åh tack sa guldfågeln. Då ska jag säkert hitta dit. Och Guldfågeln flög längre in i skogen. Den flög mellan alla grenarna och träden och kom till slut till den stora och väldiga stenen. Fågeln flög och flaxade i luften för att se var stigen som skulle vara så svår att hitta började, för fågeln ville så gärna komma fram och finna sin sång. Men ingen stig fanns att hitta och nu hade det blivit mörkt. Men guldfågeln visste att det var i öster som solen skulle gå upp nästa dag liksom alla dagar, så den satte sig på en tjock och kraftig gren och föll så i sömn.
Men inte vanliga bilar utan farkoster i silvermetall sådana som jag aldrig tidigare sett. Smärtan i benet och höften var visserligen rätt stor men jag hade fallit ned bredvid och längs en pelare, så det hade förhindrat att jag fallit hårt. Förvåningen över att där fanns ett svagt upplyst garage runt mig var större än smärtan som också sträckte sig uppåt i ryggen. När jag försökte resa mig upp såg jag att jag tappat mobilen och att glaset gått sönder så jag la den bara i fickan och hoppades att den fortfarande skulle fungera. Jag måste bara hitta ut eller åtminstone hitta ljusknappen. Då blev jag varse att någon såg på mig och hade öppnat en dörr och var nu på väg mot mig.
