IM är process där data samlas, förvaras, hanteras och underhålls i alla dess olika former. Detta är en bred term som innehåller policyer och procedurer för att centralt hantera, samt dela information, bland olika individer, organisationer och/eller information system genom hela informationens livscykel.
En profisionell lösning för IM ger dels rum och förutsättningar för framgångsrikt företagande nu, samtidigt som den förbereder organisationen för en säkrare framtid. Det hjälper företaget att arbeta med meningsful, pålitlig och användbar information när organisationen behöver det, samtidigt som det erbjuder en mekanism för ansvar och hantering av risk.
Information Management (IM) är vanligtvis ett concept för hantering av företagsinformation där en organisation producerar, äger och hanterar en bundle av information. Denna information kan vara i form av fysisk data såsom papper, dokument och böcker, eller som digitala tillgångar. IM tar hand om den nivå och kontrol av organisationens styrning av dennes information tillgångar. IM fokuserar även på hur denna data delas och levereras till dess olika mottagare dvs. individer och olika företagsenheter såsom organisationens hemsida, datorer, servrar, appar och mobila enheter.Information management är en gren inom IT som tillåter olika information tillgångar att regleras, skyddas samt prioriteras. Det bygger en organisations kapacitet att omvandla dess digitala information till strategiskt värde.
Även om man bortser från att den ”råa” datan samlats in i ett sammanhang, och alltså kan bära med sig vissa värderingar, så är sammanhangsdefinitionen problematisk när man ser till enskilda exempel. För på vilken nivå ska sammanhanget läggas? Vilket sammanhang, eller tolkning, är tillräckligt avancerat för att göra något till information? Vad är då sammanhanget? The Rock skrevs för att pjäsen skulle samla in pengar för att bygga en större mängd kyrkor i London på 30-talet. Den sörjer förlusten av kontakten med Gud och argumenterar mot rörelsen mot ett rationellt, sekulärt samhälle. DIKW-pyramiden uppstod på 80-talet, då de som byggde och sålde system behövde förtydliga värdet med det som de höll på med, genom att sätta den data som systemen hanterade i ett kontext. Pyramiden har sedan dykt upp i alla möjliga sammanhang, men även blivit kritiserad (se t ex Weinbergers artikel eller en summering av kritik från knowledge management-håll).Det finns en visuell förklaring kring förhållandet mellan data, information och kunskap som brukar kallas för DIKW-pyramiden. Jag har framförallt stött på den i sammanhanget informationssystem och knowledge management (dvs system för att hantera kunskap). I pyramidens bas finner vi data, sedan byggs det på med information, kunskap och visdom. Förklaringen kommunicerar att varje nivå lägger till något till den förra och innebär att den nivån har ett högre värde än den innan. Ganska länge har jag stört mig på denna förklaring. Delvis handlar det om att den lite lättvindigt slänger upp visdom överst – ett koncept som är ännu mer svårdefinierat än kunskap. Dessutom antyder den att all kunskap kommer från data (via information).
Ofta används data och information som synonymer, och anges som sådana av exempelvis ordboken Marriam-Webster. Är detta ett problem? Och framförallt, hur ska vi kunna prata om de olika lager av tolkningar som görs när vi samlar in och lagrar ”saker” i tabeller och sedan gör mer eller mindre intressanta saker med dem? En sak jag tycker är viktigt att ta fasta på är det kommunikativa ursprunget i ordet information.
Ett problem med detta påstående är att det låter som att data är en helt neutral sak, utan tolkning, utan sammanhang. Men om man ser till hur system där flera delar av en organisation ska dela på samma data (var sig det är vården eller säg en affärsverksamhet) ser man att data samlas in eller skapas i ett sammanhang och att man vid själva tillfället för datainsamling samlar dem i vissa kategorier och strukturer.Till sist, eventuellt ovidkommande, men intressant för mig. Sista året i gymnasiet (jag läste International Baccalaureate-programmet) skrev jag en uppsats utifrån några rader ur The Rock av T. S. Eliot. Detta var en av en liten lista med ämnen vi kunde välja på och utdraget var så här: Ett vanligt sätt att definiera data och information är att säga utgå från att data är fakta eller signaler från världen (eller att helt enkelt ta data som något underförstått – sånt som finns i Excel-ark). Sedan definieras information som data som satts i ett sammanhang eller som har tolkats. Jag minns inte att jag då undersökte sammanhanget för dessa rader. Det har jag inte heller gjort när jag genom åren stött på dem flera gånger, gärna som en en inramning för kopplingen information-kunskap-visdom. Ofta är det folk som skriver om informationssystem som tar upp dem, antingen för att visa på att hierarkin information-kunskap-visdom har varit beskriven flera decennier tillbaks eller för att visa på utmaningarna med system som hanterar kunskap.
Data och information som ett kontinuum där saker kan vara mer rå:a eller mer informativa (dvs kommunicerande), men där många exempel hamnar i ett gränsland. Alla data samlas in i något sammanhang, och det sker ett urval av vad som ska samlas in. Jag skulle säga att i de flesta fall där det inte finns ett syfte i grunden är det svårt att finna svar i sina dataset. Ibland kan man byta sammanhang efter att data samlats in, men inte alltid.Jag har t ex läst texter som lyfter fram ”Det regnar” som ett exempel på data. Informationen blir då vad man gör med det faktum att det regnar, eller att det finns någon tolkning kring orsak och verkan. Men är ”Det regnar” data? Någonstans har en signal tolkats som regn, på en viss plats, vid ett visst tillfälle. En person eller en mätare av något slag har tolkat att mängden vatten som faller från molnen överstiger ett visst tröskelvärde. Som jag ser det är ”det regnar” information.
Det har inte skrivits något på denna blogg sedan slutet av det Vinnova-projekt som finansierade det 2015. Ämnet är fortfarande aktuellt, och jag som drev Vinnova-projektet tänker, skriver och gör fortfarande en del i området. Bl a visualiseringsprojekt tillsammans med Simon Winter, som också bidrog till projektet Öppna data i skolan. I dessa visualiseringsprojekt, och framförallt när vi ska skriva om dem, kommer vi in på detta med distinktionen mellan data och information. Ibland är vi överens, ibland inte. Simon har skrivit en första text om sin syn, Data och information, del 1 på Infontology. Här kommer min första text, som inte bygger på Simons.
Ett annat exempel. Min skostorlek är 40. Känns som data. Utan sammanhang – nej, det bygger på ett (av flera) system för skostorlekar. Vi kan tolka in en del saker, som storleken på min fot (via kunskap om storlekssystemen) och (om man vet lite om distributionen för skostorlekar bland kvinnor) att jag har hyfsat, men inte anmärkningsvärt stora fötter. Om man dessutom har data från flera personer kan man sammanställa olika statisktiska mått kring skostorlek, hur de ändras beroende på när man är född, etc. Är denna statistik data eller information? Mycket av det som presenteras som öppna data är just statistik. Men statistik är en tolkning, och i så fall information.Det är svårt att vara källkritisk utan att vara klar över syftet med bedömningen. Vad letar jag efter? Fakta? Satir? Vetenskap? Nutidsinformation? Historisk information? Förstahandskällor eller sekundärkällor?
Granska tidskriftsartikeln The sensitivity of long-term yield targets to changes in fishery age-selectivity genom att försöka svara på följande frågor:
Information är medlet för att förmedla kunskap. Vi kan kommunicera information, vi kan lagra den, vi kan förädla den och vi kan styra processer med den – vi behöver den för det mesta vi gör helt enkelt.
En del av vår information är värdefull, både för organisationer och för den enskilda människan. Allt från forskningsresultat och fotografier till fastighetsförteckningar och saldot på vårt bankkonto. Ibland till och med livsviktig såsom informationen i patientjournaler eller styrsystemen i kärnkraftverk. Är den informationen förlorad eller felaktig kan det få katastrofala följder.
Information är värdefullt och behöver skyddas efter behov. Ett bra informationssäkerhetsarbete är en förutsättning för effektiv och korrekt informationshantering. Detta skapar förtroende både inom och utanför organisationen.Information är en grundläggande byggsten i en organisation, på samma sätt som medarbetare, lokaler och utrustning. Genom ett systematiskt arbete med informationssäkerhet kan organisationer öka kvaliteten i och förtroendet för sin verksamhet. Att utgå från etablerade standarder i arbetet med informationssäkerhet ökar chansen att lyckas väl.Skyddet behöver givetvis anpassas efter behovet så att det är tillräckligt bra och inte för svagt eller alltför krångligt och dyrt. De konsekvenser som kan inträffa med bristande skydd är för höga för att försummas.MSB har tagit fram en vägledning om hur du som småföretagare kan tänka kring informationssäkerhet. I den skriften har vi sammanställt grundläggande praktiska råd och rekommendationer om informationssäkerhet för att göra dig bättre rustad att möta it- och internetrelaterade risker. Råden riktar sig till dig som ska starta eller redan driver ett företag med färre än tio anställda.Arbetet med informationssäkerhet omfattar att införa och förvalta administrativa regelverk så som policys och riktlinjer, tekniskt skydd med bland annat brandväggar och kryptering samt fysiskt skydd med till exempel skal- och brandskydd. Det handlar om att ta ett helhetsgrepp och skapa ett fungerande långsiktigt arbetssätt för att ge organisationens information det skydd den behöver.
Brister i hantering av information leder till ett försämrat förtroende för tjänster och bakomliggande aktörer. Allvarliga och upprepade störningar kan leda till förtroendekriser, som också kan sprida sig till fler aktörer och tjänster och även till andra sektorer. Exempelvis kan ett försämrat förtroende för Internetbanker smitta av sig till andra sektorer i samhället som erbjuder Internetbaserade tjänster.På informationssäkerhet.se hittar du det metodstöd som hjälper dig med att komma igång med och förbättra informationssäkerhetsarbetet i din organisation. Hur gör vi för att få barn och unga intresserade av det vi vill kommunicera? Tänk igenom vilken tonalitet och vilket innehåll som passar målgruppen, och hur informationen behöver anpassas utifrån barnens ålder och situation. En viktig del i arbetet med att göra barn delaktiga är att se till att barnen får tillgång till information som de förstår. För att barnet ska kunna förstå och ta till sig informationen behöver den anpassas till barnets ålder, mognad och övriga förutsättningar.Innan du börjar utforma din information behöver du undersöka var målgruppen befinner sig och även ta hänsyn till informationens känslomässiga karaktär. Många utsatta grupper är svårare att nås av information. Ju mer du vet om din målgrupp, desto lättare blir det att anpassa informationen efter barnens ålder, mognad och behov. Senaste version av SOSFS 2016:40 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården
Remisser är en viktig kommunikationsform i hälso- och sjukvården. Genom remittering överförs information om patienten och ibland även ansvaret för till exempel fortsatt diagnostisk, bedömning eller behandling.
Remisser som är otydligt skrivna, aldrig skickas, hamnar fel eller blir fördröjda kan leda till fördröjd, felaktig eller utebliven vård och behandling. För att få en säker remisshantering ska verksamheten ha tydliga rutiner för att registrera och bevaka skickade och inkomna remisser.
Men även ett skiftbyte på en vårdavdelning innebär en övergång, där information kan tappas bort. Hälso- och sjukvårdspersonalen kan till exempel missa tecken på att en patient försämras, när bedömningarna görs med kort perspektiv och helhetsbilden uteblir.
En central del av kommunikationen mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen är när patienten förmedlar sin bild av sin sjukdom, sina hälsoproblem och sin livssituation. Personalen måste vara lyhörd och kommunicera på patientens villkor för att diagnostik och behandlingsval ska bli ändamålsenliga.Informationshantering inom hälso- och sjukvården ska vara organiserad så att den bland annat tillgodoser patientsäkerhet och god kvalitet. Syftet med att föra en patientjournal är i första hand att bidra till en god och säker vård av patienten. Läs mer om lagkraven på sidan Patientdatalagen. Brister i informationsöverföringen i vårdens övergångar utgör en stor risk. När en patient har kontakt med flera vårdgivare finns det risk för glapp i vårdkedjan. Det kan leda till att patienten och inblandad hälso- och sjukvårdspersonal inte kan skapa eller tappar den gemensamma bilden av vad som har hänt och vad som är planerat. Då finns risk för att nödvändig information inte följer med patienten. En av de viktigaste förutsättningarna för ett säkert teamarbete är att individer och team hela tiden har en tydlig bild av läget för patienten och situationen i övrigt. För att uppnå en gemensam och tydlig bild är kommunikationen det viktigaste verktyget.Varje patient behöver få information som hen förstår och kan ta till sig. Informationen ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkkunskaper och andra individuella förutsättningar. Muntlig information kan kompletteras med till exempel text- och bildmaterial.
Informationsöverföringen kan brista mellan personal som deltar i vården av samma patient. Det kan handla om kollegor i vårdteamet eller personal som arbetar på olika enheter.
Metoden CRM, Crew resource management, är ett säkerhets- och träningskoncept med fokus på samarbete och kommunikation som används i flera högriskindustrier. CRM innehåller delar som fokuserar på en strukturerad kommunikation och informationsöverföring. Det finns olika metoder för att minska riskerna för brister i kommunikation och informationsöverföring. Ett exempel, som är hämtat från CRM, är SBAR (situation, bakgrund, aktuellt tillstånd, rekommendation). SBAR kan användas i kommunikationen med patienten och mellan hälso- och sjukvårdspersonalen. Det kan vara både inom samma vårdenhet och mellan olika vårdenheter. Välfungerande kommunikation kan också bidra till att patienten har förtroende för hälso- och sjukvårdspersonalen och vågar ställa frågor eller ifrågasätta det som är oklart. Det minskar också risken för avvikelser.En viktig aspekt av dokumentation är att personal och system ska förstå varandra. Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation är central för patientsäkerheten. Socialstyrelsen erbjuder flera verktyg som skapar förutsättningar för det. Tillsammans benämns verktygen Gemensam informationsstruktur. Det är viktigt att den ansvariga hälso- och sjukvårdspersonalen följer upp att patienten har uppfattat informationen. Det kan till exempel handla om att aktivt bjuda in till frågor och låta patienten bekräfta informationen med egna ord. Vad som är dokumenterat och hur överväganden och slutsatser har beskrivits i patientens journal har stor betydelse för vilka förutsättningar som nästa hälso- och sjukvårdspersonal eller verksamhet har för att bidra till att vården blir sammanhängande och ändamålsenlig.
Det är också viktigt att patienten och närstående får information om planen för utredningen. Det för att även de ska kunna signalera om en planerad undersökning eller åtgärd inte blir av som planerat.
Äldre patienter och patienter med kroniska sjukdomar är särskilt utsatta. Det beror på att många av dessa patienter har kontakt med både kommunal hälso- och sjukvård, primärvård och specialist- och akutsjukvården. Dessa patienter har stort behov av en sammanhållen vård där alla inblandade har samma bild av målet, de aktuella åtgärderna och rollfördelningen.
Utebliven information, eller information som patienten missförstår, kan få allvarliga konsekvenser. Exempel på det är om patienten inte tar ett ordinerat läkemedel eller avstår från att söka vård igen fast patientens tillstånd kräver det.
Bland verktygen finns Snomed CT. Det är ett internationellt begreppssystem som syftar till att göra den kliniska dokumentationen enhetlig, tydlig och ändamålsenlig. Snomed CT innehåller för närvarande cirka 360 000 aktiva begrepp och rekommenderade termer, inklusive begrepp och termer kopplade till omvårdnad.Ett av de största riskmomenten är när den gemensamma bilden ska skapas och kommuniceras mellan olika team eller individer i hälso- och sjukvården. Information kan falla bort eller tolkas olika. Brister, missförstånd eller misstag kan uppstå var som helst i kedjan.
Invanda arbetssätt kan bidra till att alla yrkesgrupper runt patienten inte tar del av varandras dokumentation. Dessutom kan det finn
as barriärer mellan olika tekniska system som gör det svårt att nå den dokumenterade informationen. Sekretesslagstiftningen styr också hur information kan delas, något som inte minst får betydelse när en patient får vård och behandling av flera vårdgivare.
Det är vårdgivarens ansvar att se till att det finns rutiner för hur remisser ska utformas och hanteras. Det är verksamhetschefens ansvar att fastställa rutinerna för remisshantering inom verksamheten.Dokumentationen är vid sidan av kommunikation det viktigaste verktyget för att skapa och hålla en gemensam bild av patientens vård och behandling. Informationsöverföringen mellan teammedlemmar och verksamheter vilar till stor del på vårdnära dokumentation.
En välfungerande kommunikation mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal är också en förutsättning för att biverkningar och avvikelser i behandlingen ska upptäckas tidigt och för att risken för vårdskador hållas så liten som möjligt. Patienten behöver därför ha en god bild av planeringen för utredningen och behandlingen och veta vad som kan tyda på avvikelser från planen.
Senaste version av SOSFS 2004:11 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvar för remisser för patienter inom hälso- och sjukvården, tandvården m.m.
Om den personuppgiftsansvariga är en myndighet kan du, om du är missnöjd med myndighetens återkoppling, begära att få ett skriftligt och motiverat beslut från myndigheten. Är du missnöjd med det beslutet har du möjlighet att överklaga det till domstol.Det finns inga särskilda formkrav för hur en begäran ska se ut. Du kan göra det muntligt eller skriftligt. Av bevisskäl och för tydlighetens skull kan det vara bra att du gör det skriftligt, till exempel genom att mejla. Om personuppgifterna fortfarande är nödvändiga för de ändamål för vilka de samlats in eller på annat sätt behandlats eller begäran är uppenbart ogrundad eller orimlig, till exempel om du vid upprepade tillfällen begär samma sak. Den som hanterar dina uppgifter måste informera om behandlingen när uppgifterna samlas in eller vid första kontakttillfället om de samlas in från någon annan. Om du vill ha ytterligare information ska du kontakta företaget, myndigheten eller organisationen som behandlar dina uppgifter. Om verksamheten har en integritetspolicy kan du ofta hitta svar i den på hur du enklast når fram med din begäran. Vissa organisationer har också ett dataskyddsombud som du får kontakta med frågor som rör behandlingen av dina personuppgifter eller dina rättigheter.
När du utövar någon av dina rättigheter kan personuppgiftsansvariga i vissa fall behöva samla in ytterligare uppgifter om dig om det är nödvändigt så att de vet att de är i kontakt med rätt person.
Du har rätt att få informationen kostnadsfritt i en lättillgänglig, skriftlig form skrivet med ett klart och tydligt språk. Informationen kan även lämnas elektroniskt.Rätten till information innebär att du i regel ska få information både när uppgifterna samlas in och när du begär det. Om det händer något med dina personuppgifter som kan påverka dig negativt har du rätt att få veta det.
Märkningen är till för att den som köper ett livsmedel ska få rätt information om vad det innehåller. Därför får det inte stå något som kan lura eller vilseleda någon. Till exempel om egenskaper, sammansättning, kvantitet, hållbarhet, ursprung eller på vilket sätt den är producerad.Om du inte vill acceptera cookies kan din webbläsare ställas in så att du automatiskt nekar till lagring av cookies eller informeras varje gång en webbplats begär att få lagra en cookie. Genom webbläsaren kan också tidigare lagrade cookies raderas. Se din webbläsares hjälpsidor för mer information. Dessutom finns regler om vilken information som ska ges för mat och dryck som serveras på restauranger, kaféer och andra ställen där mat säljs utan att vara färdigförpackad. Informationen får inte heller antyda att livsmedlet har egenskaper eller effekter som det inte har. Eller att det har en speciell egenskap som alla liknande livsmedel har. På kaffe får det till exempel inte stå ”innehåller koffein”.Om det är okej kan du klicka på Acceptera allt. Du kan också välja bort kakor som inte är nödvändiga för att kunna använda webbplatsen. Det gör du genom att klicka på Anpassa. Du kan ändra ditt beslut när som helst. Du kan också läsa mer om hur vi använder kakor i vår cookie policy.
FLIS är ett nytt verktyg som enkelt och kostnadsfritt hjälper företag att ta fram obligatorisk livsmedelsinformation som olika livsmedel ska vara märkta med när de säljs inom EU.
Användning: Sätts av e-space för att identifiera om du svarat på användarenkäten om Livsmedelsverkets webbplats tidigare. Informationen som sparas kan inte kopplas till en enskild användare.Statistiska kakor samlar in och rapporterar information om hur våra besökare använder webbplatsen. Informationen som samlas in är anonymiserad och kan inte kopplas till dig som användare. Dessa kakor hjälper oss att förstås hur vi kan förbättra vår webbplats, genom att vi exempelvis kan se vilka sidor som läses mest och hur besökare går mellan våra sidor.
Syftet med FLIS är att på ett användarvänligt sätt hjälpa livsmedelsföretagare att snabbt ta reda på vilka uppgifter som olika livsmedel och livsmedelsgrupper ska vara märkta med när de säljs inom EU. FLIS är kostnadsfritt att använda.
Alla livsmedelsförpackningar måste vara märkta med information av olika slag. Det kan vara allt från vilka ingredienser som ingår till näringsinnehåll, ekologisk märkning, påståenden om att livsmedlet är ”färskt” eller kanske att det kommer från Jämtland. Vissa uppgifter måste man ange medan andra är frivilliga.Information och märkning på och runt mat och dryck är ett av de största och viktigaste områdena när det gäller de regler du som företagare behöver följa om livsmedel. I grunden handlar det om att skydda människors hälsa och intresse. Den som köper en bit kött, ett bröd, en kartong ägg eller något annat ska kunna göra ett medvetet val om vad hen stoppar i munnen. Ingen ska heller bli lurad om vad ett livsmedel innehåller.
Här får du veta vilka regler företag behöver följa när det gäller livsmedelsinformation, märkning och påståenden. Det handlar både om vad som måste stå på mat och dryck och vilken information du måste kunna ge muntligt eller på till exempel skyltar.
Dessa kakor är obligatoriska. De ger tillgång till basfunktionerna för webbplatsen och de relaterade tjänsterna. Utan de här kakorna kan inte webbplatsen fungera. Därför går de inte att inaktivera.
Eftersom information och märkning är ett av de mest centrala områdena när det gäller livsmedel är reglerna många och långa. Precis som med annan lagstiftning om livsmedel är de ofta gemensamma inom hela EU. Vill du läsa direkt vad som står i lagtexten, följ länkarna till Kontrollwiki, Livsmedelsverkets webbplats för fördjupning.
Användning: Denna kaka sätts av ASP.NET och är nödvändig för sidans säkerhet, för att skydda användare och webbplatsen mot angrepp. Denna kaka sparas inte och försvinner när du stänger ner webbläsaren.Den ena typen är en så kallad permanent cookie. Den sparar en fil under en längre tid på din dator. Den används till exempel vid funktioner som talar om vad som är nytt sedan användaren senast besökte den aktuella webbplatsen. En sådan kaka används till exempel för att komma ihåg vilken typ av cookie-godkännande du har gjort.
Användning: Sätts av e-space för att identifiera vilka sidor som besökts och hur lång tid besökaren spenderat på webbplatsen. Informationen som sparas kan inte kopplas till en enskild användare.
Användning: Denna kaka sätts i Episerver Form vid ett besök på en sida med formulär och är nödvändig för att formulärfunktionen ska fungera. Kakan identifierar den webbläsare som interagerar med applikationen.
På livsmedelsverket.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra din upplevelse av vår webbplats. Du kan välja att acceptera alla kakor, eller välja bort kakor som inte är nödvändiga för att kunna använda webbplatsen. Du kan ändra ditt val när som helst.
Tid: Cookien förfaller efter ett år från det att den sattes eller senast uppdaterades. Informationen som sparas kan inte kopplas till en enskild användare.
På livsmedelsverket.se använder vi kakor (cookies) för att göra din upplevelse på vår webbplats så bra som möjligt. En kaka är en liten textfil som skapas och lagras på den enhet du använder för att besöka vår webbplats, som till exempel en dator eller en mobiltelefon.
Fel information kan leda till att människor får i sig något som är inte är bra för dem. Om en vara du tillverkar, säljer eller serverar till exempel innehåller ett ämne eller en ingrediens – utan att det framgår av livmedelsinformationen – och någon är allergisk mot det, skulle det kunna leda till att personen blir sjuk eller kan i värsta fall vara livshotande.Användning: Denna kaka sätts i Episerver Form för att följa upp hur en besökare på webbplatsen använder formuläret. Kakan används för att spara ett slumpmässigt webbläsar-ID.Den andra typen kallas sessionscookie. Under tiden du är inne och surfar på en sida, lagras den här kakan temporärt i din dators minne, exempelvis för att hålla reda på vilket språk du har valt. Sessionskakor försvinner när du stänger in webbläsare.Enligt lag ska du få information om att webbplatsen använder kakor och vad dessa används till. Du ska även informeras om hur du kan välja bort kakor. Läs mer om våra olika kakor nedan.Den som senare bemöter opinionsyttringen gör det ofta genom att presentera just de fakta som utelämnas i den ursprungliga artikeln. En annan variant är att två opinionsyttringar grundar sig på samma faktagrund men står för olika tolkningar av tillgängliga fakta.Källkritik har på senare år blivit en allmänt spridd kunskap. För inte så länge sedan var det en kunskap som främst var viktig för forskare och journalister. Men i dagens medielandskap har det blivit allt viktigare för enskilda att sålla informationen. När de etablerade medierna bara är en av många källor till information har ansvaret i högre grad flyttats över till den enskilda individen.Missledande information kan se ut som journalistiska nyheter men skillnaden är att de inte försöker ta reda på sanningen genom att granska uppgifter och värdera källor. Tvärtom kan missledande information medvetet bortse från fakta.
Varför finns informationen? Är det någon som vill sprida åsikter eller information, väcka debatt eller underhålla? Är någon ute efter att tjäna pengar genom att du till exempel klickar på en annonslänk? Vem tjänar på att informationen sprids? Har den utformats för att få människor att agera på ett visst sätt? Om den är opinionsbildande, är den öppen med det eller vill den framstå som objektiv?
Missledande information kan innehålla sanna uppgifter. Den kan till exempel ha sin utgångspunkt i en händelse som verkligen ägt rum men utelämna vissa avgörande fakta eller ge en förklaring till händelsen som är falsk.Ytterligare en variant kan vara att någon eller några anser att den information som inte ger stöd till deras uppfattning måste vara falsk och därmed missledande information (eller fake news eller desinformation eller något liknande uttryck). Att vara källkritisk innebär att värdera den information man tar del av. Det betyder dels att förstå att vissa källor har högre trovärdighet än andra, dels att vara medveten om att avsändare av information har ett syfte. Den här texten har också ett syfte, att öka kunskapen om källkritik. Det förekommer också att olika aktörer anklagar varandra för missledande information i syfte att misskreditera varandra. Ibland kan det finnas fog för anklagelserna och i andra fall kan det bara vara ett knep för att få publiken att sluta lyssna på en opinionsbildare.En journalistisk nyhet kan innehålla felaktigheter, till exempel statistik som tolkats på ett bristfälligt vis eller att en intervjuad blivit felaktigt citerad. Den journalistiska nyhetens syfte är ändå att berätta om vad som verkligen hänt, eftersom de eventuella felaktigheterna är oavsiktliga.För att kunskap som vi kan lita på ska spridas på ett tillförlitligt sätt krävs att avsändaren är pålitlig och att mottagaren känner tillit till avsändaren. Det är till exempel vanligt att lita på lärare och erkända vetenskapliga institutioner. I en demokrati är det också lättare att känna förtroende för myndigheter och etablerade medier än i en diktatur.
I allmänhet litar vi på våra vänner. Att dela information som inte är sann i sociala medier sprider inte bara osanningen vidare, det ger dessutom informationen tyngd genom att det är en vän som vidarebefordrar den. Det är lättare att vara kritisk mot information som sprids av okända.
Många använder pushnotiser men få klickar vidare till nyheten. De som får minst information om en dramatisk händelse är de som uttrycker mest oro och har störst behov av att kommunicera om händelsen. Det framgår av två forskningsrapporter från Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet, JMG.
Opinionsbildande texter kan ibland innehålla felaktigheter eller framställa fakta på ett missvisande sätt. Om avsändaren är tydlig med att artikeln har som avsikt att påverka förstår de flesta läsare att artikeln innehåller fakta som stöder avsändarens ståndpunkt och utelämnar fakta som inte är till stöd.Det är välkänt att starka känslor försvårar för oss att tänka kritiskt och rationellt. Detta utnyttjar de som skapar missledande information genom att måla upp skräckscenarier och genom att använda känslostarka bilder.
Det finns metoder som som gör att risken att bli lurad minskar. Ett av de viktigaste råden är att vara försiktig med att sprida information, om man inte är säker på att den är tillförlitlig.
För att avslöja missledande information måste vi söka efter avsändarens avsikter. Att enbart försöka bedöma sanningshalten är inte tillräckligt. De som producerar missledande information gör det inte med avsikten att reda ut vad som verkligen hänt. Missledande information har andra avsikter, till exempel att locka användare till en annonsör, driva en viss politisk linje eller att minska en befolknings tilltro till samhället.Om du som privatperson äger en bil så är bilens registreringsnummer en personuppgift. Det är möjligt att utläsa att du är bilägaren eftersom registreringsnumret kan kopplas till dig som fysisk person. Om bilen istället ägs av ett företag är registreringsnumret inte en personuppgift, eftersom bilen inte kan kopplas till en fysisk person.
Även foton på personer klassas som personuppgifter. Ja, till och med ljudinspelningar som lagras digitalt kan vara personuppgifter även om det inte nämns några namn i inspelningen.Ett organisationsnummer (bolagsnummer) är en personuppgift om det handlar om en enskild firma. Däremot är inte ett organisationsnummer som tillhör exempelvis ett aktiebolag en personuppgift.
Digitala lektioner är en kostnadsfri lärresurs från Internetstiftelsen med lektioner och material som täcker allt som rör digital kompetens och programmering i grundskolan. Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation. Vi verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. Vi ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet. Fundera kring vad du och dina föräldrar har sparat från ditt liv fram till idag. Vilka saker, bilder, papper eller andra ” bärare” av information finns sparat hemma hos dig? Gör varsin lista och jämför med varandra. Titta igenom listan med förslag på information. Hur värderar du själv den? Förbered dig för den händelse att eleverna har olika uppfattning om värdet av några av exemplen. Läs gärna mer om informationssäkerhet (MSB).Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information.
Låt eleverna reflektera kring vilken information de anser är viktig och hur de skyddar den, för att sedan värdera innehållet i listorna. Fundera kring vad som är viktig personlig information under en människas liv (fotografier, leksaker och böcker man var rädd om som liten, papper och bilder från barndomen, betyg, intyg, skolarbeten, information förknippad med arbetslivet). Resonera om hur information kan ha olika värde i olika sammanhang och för olika människor.
information (latin informaʹtio, av infoʹrmo ’utbilda’, ’undervisa’, egentligen ’ge form åt något’), generell beteckning för det meningsfulla innehåll som överförs vid kommunikation i olika former. En strikt gräns mellan information och kunskap är svår att dra. Information innebär att någon får kännedom om någonting (”blir informerad”). Den kan ses som en nödvändig, men inte tillräcklig förutsättning för kunskap i betydelsen djupare insikt. Information kan uppfattas som
Syftet med reglerna om livsmedelsinformation är att garantera konsumenternas säkerhet och se till att ingen blir vilseledd av hur ett livsmedel presenteras. Konsumenterna ska ha möjlighet att göra säkra och medvetna val, särskilt utifrån hälsomässiga, ekonomiska, miljömässiga, sociala och etiska överväganden. Se artikel 3.1 i samma förordning.
I skäl nr 17 i förordning (EU) nr 1169/2011 (se grundförfattning) står det att livsmedelsföretagarna bör göra den obligatoriska informationen mer lättillgänglig för personer med nedsatt syn, vilket kan vara bra att ha i åtanke vid beslut om textens utformning.FLIS innehåller obligatoriska märkningsuppgifter som kommer från både EU-förordningar och direktiv. Det innehåller inte bara regler från förordning (EU) nr 1169/2011 utan också märkningskrav i andra EU-rättsakter som marknadsordningar och handelsnormer.
Förordning (EU) nr 1169/2011 byggs succesivt ut med bestämmelser i form av delegerade akter och genomförandeakter med tillämpningsföreskrifter. Det framgår av förordningen vilka möjligheter EU-kommissionen har att besluta om sådana ytterligare bestämmelser, och under vilka förutsättningar sådana bestämmelser får arbetas fram.Information och märkning är ett centralt område när det gäller säkra livsmedel. Det handlar också om att ingen konsument ska bli lurad om vad maten innehåller. Här får du veta vilka regler som gäller och hur de ska användas. I verktyget finns länkar till relevant EU-lagstiftning och kommissionsvägledningar. I den första versionen ingår endast EU-gemensamma regler. I nästa lansering kommer verktyget att kompletteras med obligatoriska märkningsregler som gäller specifikt för ett medlemsland. Verktyget är tillgängligt på svenska och ytterligare 22 EU-språk. FLIS fungerar bara som ett verktyg och har ingen rättslig verkan. EU-kommissionen är alltså inte ansvarig för innehållet. De giltiga versionerna av relevanta rättsakter är de som offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och finns tillgängliga i EUR-Lex samt föreskrifter från Livsmedelsverket, Swedac och regler som hör till Jordbruksverkets ansvarsområde.
